fredag, juli 29, 2016

Det brutalaste passet i år?!


Jimmie och Jag efter avklarade enminutersintervaller, här skiljdes våra vägar åt och jag drog iväg på en skarvning med två långa intervalldrag till


Passet jag nu är på väg att beskriva är inget jag rekommenderar er där hemma, usch och fy. Jimmie och jag möttes i Hosjö, han åkte från Vika och jag ifrån Britsarvet. Vid samlingen i Hosjö så var planen att drämma av tre stycken block med 10 x 1 minut max, en minuts vila. Mellan blocken så skulle vi åka i vanligt distanstempo 20 - 30 minuter ungefär. Jag tog endast en mellantid när blocket startade och när det var klart, hade blivit oändligt med "laps" annars, såhär såg dessa ut i siffror:

1:a blocket - 20,00 minuter, 7,14 kilometer, 168 snittpuls, 179 maxpuls, 21,43 km/h snitthastighet, 50 höjdmeter

2:a blocket - 20,00 minuter, 6,95 kilometer, 165 snittpuls, 177 maxpuls, 20,86 km/h snitthastighet, 30 höjdmeter

3:e blocket - 20,00 minuter, 6,72 kilometer, 164 snittpuls, 180 maxpuls, 20,16 km/h snitthastighet, 15 höjdmeter

Svårt att jämföra snitthastigheter och så vidare, då det är vila inräknat. Vi vände dessutom under det andra och tredje blocket. Jag var faktiskt som mest trött efter intervall två till fyra på första blocket. När vi körde enminutersintervaller senast, så högg det som satan i ryggen och mina triceps krampade, vilket gjorde att jag inte hade en susning att ens hänga med i ryggen på Jimmie. Idag så kunde jag hänga med på alla, och även gå upp på sidan under vissa, det är jag jävligt nöjd med! Jimmie har inte placeringsraden 2-3-4-5-6 på en ski classics-säsong för inte, det vill jag lova. 

Efter dessa 30 enminutersintervaller så skiljdes vi åt, det hade då gått lite drygt 2,40 timmar. Jag min dumma fan hade redan igår skissat på en plan i skallen att jag skulle åka lite längre, den planen ändrades sedan till att köra ett intervalldrag och därefter till följande: Tog mig från Hosjö i sakta gemak till Lugnet och Järlindskiosken, där brände jag av ett tröskeldrag upp till Kårestugan, vände och åkte sedan nedåt i drygt en halvminut, för att få ihop tio minuter. Det var svårt att komma upp i puls, men jag höll ansträngningen och intensiteten på tröskel ungefär. Siffror från den intervallen: 10 minuter, 2,6 kilometer, 164 snittpuls, 170 maxpuls, 100 höjdmeter.

Jag rullade nedför samma backe som jag just tagit mig uppför och satte sedan av mot Bojsenburg för ett varv runt Varpan i AII-AIII-fart. Alltså ungefär min marschfart på långloppen. Tror ni inte på fan att det blåste rak motvind i mitt ansikte under hela varvet runt sjön!? Hur är det ens möjligt när man åker i alla riktningar?! Började även bli rejält trött under detta intervalldrag, så det krävdes väldigt bra snack med mig själv för att inte bryta ihop totalt. Jag försökte fokusera på rätt frekvens och teknik, höll ihop det väldigt bra faktiskt. Siffrorna från denna dårkörning blev: 37,46 minuter, 13,37 kilometer,  155 snittpuls, 164 maxpuls, 21,25 km/h snitthastihget, 45 höjdmeter. När jag gått i mål på denna intervall så stakade jag mig raka vägen hem, det tog fem minuter, fick räcka så idag.

Totalt idag 4,10 timmar, 76,24 kilometer, 147 snittpuls, 530 höjdmeter (idag verkade höjdmätaren fungera som den ska på klockan). Här har ni polardatan och här följer Strava:




Bilder och filmer tagna av Emma Eriksson som var med och coachade på cykel:



En nöjding mellan Sundborn och Ramsnäs



Jag flänger och far med stavar och kroppen, men tycker ändå jag får till stakningen bättre än förr

Inga kommentarer: