Att bära isklumpar är något Alfons gillar
Tjenare kamrater.
Vi har kommit så långt in i veckan som till torsdag nu. Det börjar brännas. Det börjar kännas. Det börjar bli lite nervigt. Inatt så sov jag lite oroligt faktiskt. Några dagar kvar nu bara till säsongens höjdpunkt: Vasaloppet. Det är mycket nerver och tankar kring det där hela tiden. Men jag ska försöka hålla det i schack. Jag vet inte om jag nämnde det i samband med Lidingöloppet, men inför det loppet så var min nervositet helt annorlunda än vad den brukar vara inför Vasaloppet. Då var jag uppåt, sprallig och pratig. Men det kanske inte är så konstigt då jag inte hade någon speciell press på mig eftersom att löpning är min andraidrott och dessutom så var ju planen att gå ut i tröskeltempo. Inför Vasaloppet så brukar jag istället bli låg, småsur och kraftlös. Skidor är ju i min huvudidrott så det blir ju lite mer press bara där, det går max från start och dessutom är det mycket kring materialet som kan spela in. Men som sagt så ska jag försöka njuta av loppet i den mån det går, för det är ju trots allt en rejäl folkfest.
Igår drämde jag ju till med ett rätt hårt intervallpass på Skiergen, jag känner inte av något från det idag, vilket är skönt. Förhoppningsvis så blir det formdrivande inför söndag. Idag så väntar det en skön vilodag och enda fysiska aktivitet blir sedvanligt en promenad med familjen, skönt. Förutom det så ska jag väl kanske planera, packa och fixa inför resan norrut imorgon. Planen är att jag imorgon tränar ett ganska kort skidpass här i Borlänge och sedan åker jag upp till Oxberg där jag ska stanna till söndag. Det är lite att fixa med såsom mat och hela den biten, men det ska nog gå bra. På lördag är tanken att jag och pappa ska testa lite skidor för att få fram bästa möjliga skidor till tävlingen. Jag tror och hoppas det lyckas denna gången. Våra skidpar är nog rätt så konkurrenskraftiga, så även vallan som är Maplus, enda som jag tidigare varit lite orolig över är strukturen och slipen som jag tror har varit lite för fin vid ett antal tillfällen. Men nu tror jag vi har hittat rätt även där.
På loppet så kommer jag åka med egen dricka med ett vätskebälte från Salomon, det brukar funkla väldigt bra. Är det runt åtta minusgrader eller kallare så brukar jag ha slangen innanför dräkten och då fryser den inte i munstycket. Dock så är det lite krångligare att få fram den då. Men är det någon minusgrad så sätter jag den utanpå nummerlappen eller dräkten med hjälp av självhäftande kardborre. Drickan blir starkt blandad +Watt, i den så brukar jag hälla i en gel och även krossa någon koffeintablett. Därutöver så får pappa langa dricka på diverse ställen, dessutom så brukar det alltid vara någon som erbjuder dricka längs vägen. Tidigare så brukade alltid vi göra ganska varm dricka, numer så dricker jag mycket hellre en ganska kall variant, det tycker jag smakar bäst, även om vissa säger att kroppen tar upp det bättre om den är ljummen.
Jag får ju vara tacksam över att min förkylning blev så pass kort den blev ändå. Vanligen brukar jag ju ha väldigt korta förkylningar de få gånger jag drabbas, men denna gång var den faktiskt lite värre och jag var rejält orolig för att inte kunna starta ens. Men jag sprayade som tusan med Coldzyme och sög på Medistus-tabletter. En annan viktig sak tror jag är att jag sköljde näsan 2-3 gånger per dag med cirka en liter per näsborre. Jag blandade i salt utan jod och bikarbonat. Först så körde jag med en form av spruta, men jag tror inte det är så bra då det är lätt att man sprutar upp det så at det fastnar. Det som jag tror fungerar bäst är att man bara låter det rinna igenom näsan.
Nu ska jag försöka koppla bort tankar på Vasaloppet, träning och skidåkning så gott det går. Ska försöka njuta av ledigheten med familjen!
Avslutar med några bilder:
Avslutar med några bilder:
Alfons skulle till varje pris stå uppe i diskhon häromdagen
Alfons fick testa mina sköna Hoka-tofflor, som ni ser var han mäkta imponerad. Jag går ständigt runt med dessa inomhus och de är väldigt sköna. Även min pappa använder dessa och de har hjälpt honom mot hans hälproblem. Ett litet tips bara
Jag tycker han ser så söt ut när han sitter på en "vuxenstol" Alfons
Inte så konstigt att man känner sig lite fet emellanåt när man han en sådan duktig sambo i Amanda som bakar oerhört goda bakelser. Här ovan är det ett gäng väldigt goda hemmagjorda semlor. Nåja, jag är i alla fall mycket mer restriktiv kring sådant nu än för något år sedan, då åt jag godis och skit i princip varje dag. Man får vara glad för det lilla. Förresten, jag vägde mig igår eftermiddag också: 73,9, ingen jättekatastrof ändå
Lite reklam för Gorilla Sports: Jag går ständigt runt i shorts inomhus, så dessa nya kommer väl till pass, sköna som tusan. Ni hittar dom här! Yogamattan under är perfekt att ha hemma för diverse bål- eller TRX-övingar. Planen är ju till slut att få till ett okej gym i hemmet. Vi har ju en Skierg, TRX-band och några kettlebells. Skulle vara grymt med en skivstång, lite vikter och ett löpband också. Önska går ju!