Visar inlägg med etikett Vasaloppet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vasaloppet. Visa alla inlägg

tisdag, mars 09, 2021

116:e bästa åktid i Vasaloppet genom tiderna!



Vasaloppet 2015, min bästa placering hittills med en 48:e plats. Hoppas detta inte blir den enda topp-50 i karriären.. 


Är man så dålig som mig så får man försöka hitta de halmstrån som finns för att försöka framstå som bättre. Jag fick en idé igår om att räkna ihop de tider som varit snabbare än mig i Vasaloppet genom tiderna. Jag kollade segrartider och det är bara 1998 och 2012 som varit snabbare än mina 3,45,32 från i söndags. Så jag tog fram resultatlistorna från de åren och kunde räkna in sex stycken år 1998 och 29 stycken 2012:







Ja, jag vet att dessa åkare såklart är, eller åtminstone var bättre än mig när det begav sig. Jag vet även att vi hade ett bra före, samt att utrustningen blir snabbare och snabbare. Men det var ändå en kul grej. Enligt denna uträkning så har jag den 116:e snabbaste åktiden genom alla tider i Vasaloppet. Lite roligt ändå! Men som sagt så fattar jag ju att det var extremt gynnsamma förhållanden i år, så bespara mig de kommentarerna tack. 

En till sak som jag verkar vara hyfsat okej på är att jag inte väggar så lätt. Under loppet så drack jag sportdryck 6-7 gånger bara och det var inga som helst problem. Men så har jag ju också en del fettreserver att ta av...
_____

Idag är det åter i gängorna igen. Jobb till klockan 17 och hela den biten. Jag har skjutsat Alfons till dagis, vilar från träning och fasta till middag. Inga konstigheter med andra ord. Skönt ändå på ett sätt att komma in i rutinerna. När jag jobbar så har jag lite mindre tid till att tänka på raset i mina tillväxtinnehav också. Det ska till ganska många arbetsdagar, eller snarare arbetsår för att täcka de nedgångarna. Motiverande... 

Ha en fin tisdag!

måndag, mars 08, 2021

Vasaloppstankar, resultatrad, teori kring höjda prestationer och börs



Kärt återseende av Alfons, efter sex dagar ifrån varandra. 




Trubbel med rättvisan på väg hem igår från Vasaloppet. Det räckte dock med en tillsägelse och en triangel, så var vi fria att fortsätta färden. 




Fick ett fint diplom igår, bra jobbat Adam!!




Nervös-promenad kvällen innan Vasaloppet. Personerna på bilden går ej i spåret och har inget med inlägget att göra. 


Vasaloppet
Jag har fått många grattis från gårdagen, tack för det. Även om jag gjorde allt jag kunde, hade en stabil kropp, bra skalle hela vägen och bra skidor, så har jag ändå lite svårt för att känna mig nöjd med en 81:a-plats. Men samtidigt så får jag inte vara för hård emot mig själv, jag kan ju liksom inte kräva att jag ska prestera över min förmåga, det är ju orimligt. Dock så är det ju lite trist att jag får stryk av många som jag ofta slår på vanliga långlopp. Här kan ju många säga att Vasaloppet är längre och inte passar mig, men jag har sällan dåliga avslutningar på Vasaloppet, utan längden är inget problem för mig. Mitt stora problem är myrarna i början och det har nog satt sig som en mental spärr. Ska försöka jobba bort det på något sätt. Nu efteråt har jag läst många toppåkares Strava-rapporter, där många vittnar många om ett snabbt och hårt tempo mer eller mindre hela vägen. Jag har en liten teori om att jag omedvetet håller igen något där uppe, för att jag ligger på max och tror att andra går på halvfart. Sträckan från Vasaloppets högsta punkt till utförsbackarna strax innan Mångsbodarna är tuffa alltså, nästan inte en sekund i fartställning, utan bara mata på. Därefter kommer loppet in i ett helt annat skede med mycket utför till Tennäng och sedan uppförsbackar mot Risberg. Med gårdagens snabba före så tyckte jag inte att någon uppförsbacke var jobbig. Sammanfattningsvis så tror jag att ett före mellan gårdagens och de senaste årens snöfall är det mest optimala, typ 5-6 minusgrader och halvsnabba spår. Men det går ju som bekant inte att styra vädret.

Här är mina placeringar och tidsavstånd från segraren i Vasaloppet:

2010 - 63:a, + 15,24 (efter segraren)
2011 - 78:a, + 23,46
2012 - 86:a  + 20,10
2013 - 74:a, + 22,04
2014 - 92:a, + 7,27
2015 - 48:a, + 30,04
2016 - 73:a, + 8,55
2017 - 104:a, + 22,20
2018 - DNS
2019 - 83:a, + 16,54
2020 - 117:e, + 26,15
2021 - 81:a, + 17,14 (30:e svensk)

Årets lopp blev alltså min sjätte bästa placering. Nio lopp kvar nu då, till tio år i rad topp 100. Kan det gå..? Ett lopp kvar till tio stycken topp 100 i alla fall, det bör då gå. 

Jag avslutar med en liten teori jag har kring höjd nivå inom idrotten detta året. Kollar man svenska löpare så har många blivit betydligt bättre på diverse distanser, vissa pekar på utvecklingen av skor, det kan kanske stämma, men jag tror också på en Corona-effekt. Många lopp har blivit inställda i år (därav många fler elitåkare från den traditionella åkningen i Vasaloppet), så har man bara haft bra motivation så har det getts mer tid till riktigt bra kontinuerlig träning, många som jobbar har även kunnat göra det helt eller delvis hemifrån, vilket har kunnat ge bättre möjligheter till träningen. En teori så god som någon. 
_____

Träning framåt
Idag så vilar nog många av de som åkte igår. Jag kommer dock ta en löptur på 90 minuter för att skölja ur kroppen och för att jag som vanligt vilar på tisdagar. Kroppen känns ganska pigg idag faktiskt, det är som att ett tungt ok släpper från mina axlar efter Vasaloppet. Förr om åren så gick luften ur mig och jag hade dåligt med motivation efter Vasaloppet. I år så verkar inte min Vasaloppsbakfylla vara så farlig, känner lite i luftrören och ländryggen, annars är jag fit for fight.

Troligen blir det inga mer tävlingar i år. Men jag fortsätter träna på ändå, jag gillar att träna och vara i form. Sen så har jag ju mina 710 timmar detta träningsår att sikta emot, fattas 60 timmar på sex veckor, så det bör inte vara några bekymmer. Dessutom hägrar ju en löpsommar också och jag vill gärna fortsätta försöka utveckla min löpning. Det hade varit skoj att ta sig under 34 på milen, det bör inte vara någon omöjlighet. Så där har ni lite tankar framåt. 
_____

Börsen




Mina dippköp i Embracer har inte fallit väl ut. Än. Hela årets uppgång är nu raderad och jag är cirka tre årslöner från toppen nu. Det svider självklart och påverkar mitt humör. Men med en dåres envishet hänger jag kvar och hoppas på en vändning. Det får ta den tid det tar. Men tech och tillväxt verkar ta rejält med stryk just nu. Dock så kommer det fundamentala i bolagen tids nog att segra. Hoppas går ju i alla fall. 

söndag, mars 07, 2021

81:a på Vasaloppet



Adam Steen, Erik Wickström och Jonatan Steen




Siffror från klockan.


Hej på er! 

81:a i dagens Vasalopp, resultatet hittar ni här. Jag ska inte sticka under stol med att målet var topp-50, det lyckades inte. Men, jag har gjort allt i min makt idag, kroppen var helt okej och skidorna var bra. Jag gav aldrig upp och jag kämpade allt jag orkade hela vägen. 

Jag fick en bra start idag, tror jag kom i någon form av andragrupp uppe på toppen av backen. Därefter rullade det på helt okej i ett tag. Men ganska tidigt på myrarna så kände jag att jag hade problem (som så många gånger förr) att gå med grupperna jag hamnade i. Jag sjönk som en sten genom fältet och ländryggen krampade (troligen då vi stod mellan spåren och pga det snabba föret). Jag skulle dricka någonstans uppe på myrarna där, men sedvanligt hade munstycket frusit, så det kastade jag strax innan Mångsbodarna där jag drack min första gång. Men härifrån så har jag inget mer negativt att skriva. 

Någonstans där innan Mångsbodarna så hamnade jag i en grupp som jag sedan låg tillsammans med i princip resten av loppet. Jag kände mig pigg nästan hela tiden. I uppförsbackarna så var jag stark bland de jag åkte med och på slutet så var jag även stark på flacken. 

Från strax innan Gopshus, med 25 kilometer kvar så drog jag klungan nästan hela tiden. Vi plockade en del platser och det kändes rätt bra. 

Jag drack kanske 6-7 gånger och tog en gel. 

Jag är väl inte bättre än såhär. Är varken glad eller missnöjd. Men jag har som sagt gjort allt jag kan, mer än så kan jag inte begära! 

Skidorna var bra. Ett par DP Sprint med J2-struktur. Hot S pulver under och Med S över. Uppepå det hade vi en handstruktur som jag inte vet. 

Tack för i år Vasaloppet, det blir nog en ny resa nästa år igen!

fredag, januari 29, 2021

Anmäld till Vasaloppet elit 2021 + lite gnäll



Sådär, då är även ultramotionären och led 8-åkaren Adam Steen anmäld till Vasaloppet elit 2021. Notera tiden för mailet uppe i det högra hörnet: 13,37 - Leet - Elit. Mäktigt! 




Kallt som döden ute, trött man med ständiga påsar under ögonen. Är det såhär livet ska vara nu? Ständigt trött med hängande Ikea-kassar under ögonen. Rynkig, gråhårig och ett liv där jag ständigt kommer leva i ensamhet. Aktierna rasar, vikten rusar, knappt lön från jobbet. Det är ändå ett härligt liv man har dragit på sig! Bor i en trevlig stad med ständiga polisutryckningar i ”den västra sidan”, vapen och droger. Nejdå, jag är inte bitter. Inte mer än vanligt åtminstone. Jag har ju åtminstone ett glädjeämne i livet: Alfons!
_____

Hej. 

En något gnällig inledning av dagens inlägg. Blev lite värre än vad jag tänkt. Men så kan det vara ibland. Är inte så less ändå, skönt att få gnälla av sig lite emellanåt. 

Idag ska jag skriva över ägarpapperen på Boris till en familj som Alfons mamma känner bra och som jag träffat några gånger. Det känns väl såklart lite tråkigt, men jag vet ju med mig att jag inte orkar ha honom på heltid. Dealen är dock att jag kan behöva ha honom på vissa lov, då den familjen åker utomlands en del. Det känns ändå bra och bäst för den stackars Boris! 

Min plan för idag är jobb och därefter ett lättare och lite kortare pass skate. Förhoppningsvis så ska jag köra 15 kilometer klassiskt i Norra Garberg imorgon. Det verkar dock vara rejält kallt, så vi får se om det blir något lopp. Hoppas ändå att det blir det nu när jag ställt in mig på det och när jag anpassat träningen för det. Svårt att ladda om då och istället försöka hitta på något eget pass som skulle motsvara en tävling. Men, det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Det gäller väl i allt här i livet egentligen. 

Ha en fin fredag kamrater!






fredag, september 11, 2020

Inbjuden till Lidingöloppets elitfält



Just nu känner jag mig inte som någon elit på något sätt överhuvudtaget. Men igår så fick jag ett mail från löpcoachen Lorenzo Nesi om att jag var inbjuden att få vara med i Lidingöloppets elitfält. Det kändes väldigt hedrande att få en sådan inbjudan. Faktum är att jag blevbättre placerad i det senaste Lidingöloppet (har bara sprungit två gånger) än vad jag var i Vasaloppet senast:







En något fallande trend i Vasaloppet för min del. Det ska vi försöka ändra på framöver. 

Det kommer dock inte bli något Lidingölopp för mig i år. Bestämde mig för att skippa det tidigare i somras när det visade sig att det inte skulle bli någon vanlig upplaga. Nu var det för nära inpå som jag fick reda på det. Men jag kommer gärna springa det nästa år. Det är ju ett evenemang jag verkligen gillar! 
_____

Igår kände jag av halsen på morgonen, även lite idag, tror jag. Svårt att avgöra. Det är inga allvarliga symptom, men tillräckligt för att inte gå till jobbet och för att inte kunna träna. Trist. Det har ju rullat på så fint ända sedan i april. Men det kan nog kanske vara sunt med lite återhämtning. 

Under gårdagen så städade jag en del här hemma, tog en promenad på en timme och tvättade kläder. Mer än så blev det inte. Lutar väl åt något liknande idag också. Tråkigt, men sant. 

måndag, mars 02, 2020

Mitt Vasalopp 2020



Bild från Vasaloppet 2015 där jag blev 48:a. Egentligen det enda Vasaloppet som gått bra för mig. Resten har varit mediokra resultat mer eller mindre. 

Hej på er. 

Nu är jag lite mer lugn och sansad. Jag ska försöka gå igenom loppet lite mer. 

Starten
Stod långt till vänster för att få stå så långt fram som möjligt. Ett dåligt drag då det blev svårt att komma över på ett bra sätt till höger. In i backen blev det totalstopp och folk forsade förbi på högersidan. Ridå. Hela backen mer eller mindre gick väldigt långsamt på grund av kön och min dåliga start. I början så åker en kille bredvid mig med en skida, han sparkar sig fram med ena benet, han måste ha tappat  skidan på något sätt. Undra hur han tänkte? Kände mig ändå rätt pigg i backen och hade kunnat åka betydligt snabbare. 

Myrarna
Uppe på myrarna när jag ska dricka så märker jag att det frusit i munstycket så jag kan inte dricka något ur av den medhavda drickan. Det är ett spår som funkar att åka i, resten är översnöat och det tar mycket krafter att försöka passera folk. Jag tänker att jag håller mig lugn, hoppas att det går ihop och att vi kommer ikapp täten. Har ingen aning om hur det ser ut framför. Men det går inte ihop och jag känner att jag får slita för att åka med min grupp som ligger en bra bit över plats 150. 

Mångsbodarna-Evertsberg 
Sliter ner från Mångsbodarna, många som passerar mig där. Börjar ledsna ur. Upp mot Risberg så börjar jag känna mig hungrig och min puls är väldigt låg. Kanske för att jag fått i mig för lite näring. Tappar placeringar även uppför. Efter kontrollen i Risberg så släpper jag iväg en ny grupp. Tankar om att bryta börjar dyka upp i det tuffa föret. Har varken ork, skalle eller superskidor

Vid Evertsbergssjöarna står pappa och langar. Här var jag en hårsmån från att kliva av, även här min bror Jone bröt. Men jag stannade till, släppte av mitt bälte, tog en dricka och fortsatte. Fick en liten boost här och plockade många placeringar upp mot Evertsberg. Såg en stor klunga ganska nära framför som jag tog upp jakten på. Ner från Evertsberg så tappade jag dock den en aning. 

Evertsberg-Krångåsen
Vid vägundergången i Vasslan så var jag rejält hungrig. Ropade efter godis och till slut vaknade en dam till som tryckte in en chokladbit i munnen på mig. Tack! Hade en bra period och plockade personer genom Björnarvet, uppför Lundbäcksbackarna och in mot kontrollen i Oxberg. Det kändes inte toppen, men inte heller dåligt, mer än att jag var less att ligga så långt bak. 

Fortsätter att mata på ner mot Gopshus, jag drar hela tiden själv och passerar en del åkare. Detta fortsätter in mot Hökberg också, blir dock omkörd av en person innan kontrollen. Efter kontrollen i den sköna utförskörningen blir jag åter omkörd av en person jag just plockat. Här började jag bli väldigt trött och less. Sjukt tufft med ett åkbart spår, att köra förbi tog väldigt mycket kraft. 

Kände mig ändå skapligt stark uppför och kunde plocka på åkarna framför. På platten slet jag som ett djur. Vid Läde var jag så trött att jag inte trodde att jag skulle ta mig i mål, det gick sjukt tungt, men möjligen inte skidorna, utan även spåren/föret gjorde sitt till. 

Någonstans med cirka 14 kilometer kvar hör jag att jag ligger kring 123:a och jag kör då för målsättningen att klara topp-150. 

Krångåsen-målet
Med cirka 12-13 kilometer kvar, strax innan Krångåsen så ändras spåren helt. Det blir mycket hårdare med en liten ishinna i botten och helt plötsligt får man mycket mer gratis i varje stavtag. 

Jag matar på in mot kontrollen i Eldris, passerar en fransman som hakar på och jag börjar bli lite piggare igen. Vänder mig om just innan kontrollen och ser att Kari Vikhagen Gjeitnes är på väg ikapp. Jag, fransmannen och Kari kör sedan lagtempo hela vägen i i mål. På upploppet orkar jag inte ens fundera på att spurta, dels för att inte störa Kari som ändå åkte för en fin placering och dels för att jag var för trött. 

Sammanfattning 
Ja, det var väl ungefär mitt lopp det. Lite positivt med en lite bättre trend sista halvan och att jag inte som förra året vägrade totalt. Men långt ifrån ett bra lopp och det gör mig självklart besviken. Trist att drickan fryser, fast jag blåser tillbaka den i munstycket. Någon som har tips? Sjukt också att jag på Lidingöloppet i höstas blev 61:a och fick stryk av tre tjejer, igår blir jag 117 och får stryk av 5(?). En gång tidigare har jag får tjejstryk i Vasaloppet och det var av Britta förra året. Nu var väl inte det hela världen, det värsta är ju att känslan var så dålig överlag. 

Klart att jag är besviken och tänker direkt efter målgång att aldrig åka mer. Men samtidigt vet jag ju med mig att jag inte är såhär dålig. Jag har ett driv i träningen och tycker det är roligt. Dessutom märker jag ju på mina mätbara träningsapparater: Skierg och löpband att jag är bättre än tidigare. Så jag tror inte det är något fel på det fysiska. Nåväl, nogältat om det. 

Det har ju även varit en dålig uppladdning innan med sjukdom och uppbrott på hemmafronten. Det lär väl ha gjort sitt till också. Nu ska jag inte skylla på det, men jag tror helt seriöst att jag haft en sväng av Corona-viruset. Den där jävla Coronan som förstört börsen totalt. Jag är helt övertygad om att det inte är det minsta farligt för de flesta personer. Men folk reser ju hela tiden och det är säkert många som har det/haft det utan att märka det. Man åker ju inte in till sjukan för vanliga förkylning-symptom tänker jag och innan denna mediehysteri var det väl ingen som tänkte på Corona. Min sjukdom innan var ju helt annorlunda mot tidigare förkylningar med dåliga luftrör, mycket slem i bröstet, hosta, feber och huvudvärk. Så jag tror på fullaste allvar att jag haft Corona-viruset. Skratta om ni vill. 

_____

Nu blickar vi framåt. När jag sen flyttar till egen lägenhet så får jag försöka optimera livet än mer och träna mycket när jag är ensam, samt mindre när jag har Alfons. Jag tror det kommer bli bra!

tisdag, februari 04, 2020

Med i Burmans vlogg, hjärtat, formtopp inför Vasaloppet och Skimateria!


Hej och välkomna!

Nu kan jag dö lycklig, livet är komplett! Jag har nämligen lyckats med bedriften att snika mig in i Jens Burmans vlogg. Det är klippet ovan, för den som inte lyckats lista ut det än. Ett stort ögonblick i mitt liv. Efter tävlingen så åkte vi hem till Jens på ett studiebesök för att se hur han bor, trevligt! Så kika in videon och prenumerera på hans kanal. I min värld så tycker jag att denna vlogg är riktigt bra, betydligt bättre än Klæbos.
_____

Igår efter träningen så åkte jag iväg på en massage. Oroa er inte, jag nyttjade mitt friskvårdsbidrag från jobbet, så inga onödiga utgifter. Välbehövligt och skönt var det hur som helst.

Idag är det vilodag på programmet. Skönt för kroppen att försöka återhämta sig en aning. Är fylld av träningsvärk från gårdagens styrkepass. Kan ju vara bra för hjärtat att återhämta sig också. Jag har ju fått grönt ljus, men det är ju något som ständigt ligger och gnager i bakhuvudet. Är ju trots allt läskigt när det är något med just hjärtat. Hade det varit en axel, ryggen eller nästan vilken annan kroppsdel som helst så hade det varit lättare att chansa och "gambla" lite. Men med hjärtat så vill man ju inte ta några onödiga risker. Jag är nu på helspänn och känner efter varje liten signal. Kanske inte optimalt om jag samtidigt vill få till en bra form inför Vasaloppet. Men vad gör jag..

Det är ett svårt läge jag befinner mig i nu. Samtidigt som jag vill vara försiktig och lyssna på kroppen så vill jag få till bra träning inför Vasaloppet. Tanken är att försöka få till en formtopp inför Vasaloppet. Planen är att jag ska kolla igenom gamla träningsdagböcker och försöka hitta något som funkat. Har en idé om att öka på intensiteten först och sedan släppa upp träningen inför loppet. Hur jag gör i praktiken får jag försöka lista ut under de kommande dagarna. Men vila idag i alla fall och kanske även försöka vara lite lugnare än vanligt just denna veckan för att se hur kroppen fungerar.

Hur brukar ni formtoppa er? Någon som har ett tips på upplägg? Det är ju lite svårt för mig att träna mer än typ 10-12 timmar per vecka också, dessvärre.

_____





Jag vill passa på att slå ett slag för Skimateria. På bilden ovan har vi deras 0,1-riller. Den används ofta med framgång i plusföre, tillsammans med grövre riller. Vet att många använder dessa verktyg med framgång.

måndag, februari 03, 2020

Anmäld till Vasaloppet och veckans plan!



Tjena!

Snabba svängar här. Anmälde mig till Vasaloppet i fredags och Orsa Grönklitt Ski Marathon igår. Frågan är om det blir någon mer tävling denna skidsäsong? Inte på grund av kroppen, utan snarare väderläget. Tanken har varit att köra Bessemmerloppet och En riktig femmil. Men vi får avvakta och se om vädret tillåter det! Annars är det väl bara att nöta på som vanligt med träningen och sen komma in i löpningen. Men som tidigare nämnt är det ganska kämpigt för motivationen att träna på utan tävlingar i sikte. En dag och en vecka i taget. 

Denna vecka så är min plan att köra lite mindre och lite lättare. Det får bli så nu. Det blev endast 8,40 timmar förra veckan, även denna lär bli under 10 timmar. Men det får bli så. Timmarna är inte allt. Måste försöka lyssna på kroppen. Så idag har jag gym på programmet. Istället för att springa dit så tar jag cykeln och sen kör jag lite lugnare vad gäller de pulshöjande aktiviteterna på gymet. Därefter så ska jag på massage i eftermiddag. 

Imorgon vilar jag och sen på onsdag kör jag Skierg igen. Så får vi se hur kroppen reagerar, känns och fungerar. 

måndag, januari 20, 2020

Löpning och gym! Evertsbergsrännet inställt, Vasan i fara?!



Tjena tjena kamrater.

Enligt planen har jag genomfört ett styrkepass med löpning till och från gymet just. Det blir ju ett sådant här pass varannan vecka. Kanske för lite, men jag vill inte lägga mer tid på det med tanke på min begränsning av just tid till träning. Detta blir mest en form av underhåll och ska förhoppningsvis ge lite "punch" till musklerna.

Såhär var träningen idag:

Löpning till gym: 10,47 minuter, 2,65 kilometer, 4,04 min/km snittfart, 142 snittpuls
Löpning hem från gym: 12,09 minuter, 3,01 kilometer, 4,02 min/km snittfart, 145 snittpuls

Gym:

A) HCP (frivändningar från knäna) uppvärmning: 10 x 40 - 6 x 50 - 4 x 55 kilo
HCP + Stöt (bilden ovan): 5x 4 x 50 kg, start varannan minut

B) Knäböj uppvärmning: 10 x 50 - 6 x 60 - 4 x 70 kilo
Tre varv med: 6 knäböj 80 kilo - 6 upphopp på bänk - 6 chins L-sit, start var tredje minut

C) Marklyft: 3 x 140, 2 x 145, 1 x 150 kilo
Bänkpress: 3 x 80, 2 x 85, 1 x 90 kilo
Lutande rodd: 3 x 3 @ 70 kilo


D) Tre varv med: 10 TRX-rodd - 10 stakkast med medicinboll, 12 kilo - 10 biceps-axelpress, 10 kilo - 10 Borzovhopp, start var tredje minut


E) 5x3 min rullande: 6 armhävningar smala - 8 kettlebelsswing 24 kg - 12 prone jacks (armhävningsposition, hoppa in och ut med benen) (cirka 4,5 varv per 3 min = cirka 150 armhävningar, 180-190 kettlebellsswing och 240-250 prone jacks). 1 minuts vila mellan varje treminutare.

Ett bra pass med god känsla! 
_____

Nu är det bara att kämpa vidare. Det känns lite tungt att träna när vintern är som den är, dessutom kommer de inställdas tävlingarna på löpande band. Senast i raden av de lopp jag vet är inställda är nu Evertsbergsrännet också. Tråkigt som fan. Min bror har pratat med arrangören, som enligt honom knappt trodde att Vasaloppet går att genomföra, "blåis och öppna myrar", "omdragning av banan efter Mångsbodarna om det kommer minst 2 decimeter snö". Känns inte så kul och detta gör det hela ännu svårare med motivationen att träna. Men jag försöker ta en vecka i taget och försöka fokusera på så bra träning som möjligt dag för dag. Det kommer ju en sommar sen också med löptävlingar, så det är bara att nöta på! 

Har ni något tips på tävlingar framöver som jag borde köra, inte alltför långt hemifrån? Isåfall kanske det går att ordna boende och fri startplats?


tisdag, april 23, 2019

Säsongssammanfattning 2018-2019


Bild från Grönklittspremiären i oktober. Carbonpjäxorna gillar jag väldigt mycket, använder dessa endast till tävling för att inte slita ut dom.

Tänkte skriva ner en liten säsongssammanfattning från den just avklarade skidsäsongen 2018-2019. Det blev väl en okej säsong ändå, varken bra eller dålig. Några toppar och några dalar. Tyvärr så var väl inte Vasaloppet någon höjdpunkt, men jag hade lite otur med en förkylning innan och hade inte dagen, så en 83:e-plats med tanke på det och känslan för dagen är åtminstone ett godkänt resultat. Jag lyckades vinna två stycken traditionella lopp (Bergeboloppet 10 km klassiskt och Lilla-SS 10 km skate) och två långlopp (Norrbärke Ski Marathon och Evertsbergsrännet). Tyckte nästan att mina traditionella lopp på främst stakning kring 10-15 kilometer hade bäst känsla under säsongen, vad det beror på vet jag inte, jag anser mig inte sämre på längre lopp, men det kan ju vara tillfälligheter. 

Inför nästa säsong är tanken ett liknande upplägg där jag kör de nationella långloppen här hemma, samt några traditionella lopp. Ett upplägg som jag gillar och som jag tycker fungerar bra för mig. 

Här är resultaten från den gångna säsongen och en liten kommentar från varje lopp, klicka på länken för att komma till respektive inlägg från tävlingen:

- Grönklittspremiären, 12:a. Ett lopp som var en av mina bättre denna säsong. Åkte med bättre åkare än mig långt in i loppet och blev cirka två minuter från seger, utan att bli varvad på en enkilometersbana på dryga timmen i åktid. 

- Björnjakten, 12:a. Hade inte någon toppenkänsla varken i skaten eller stakningen, mer en okej och stabil insats. 

- Matsboloppet, 2:a. Kanske säsongens bästa lopp? Startade tillsammans med Rikard Tynell, vi turades om att dra lite drygt halva loppet och sedan lyckades jag faktiskt åka ifrån honom. Här hade jag förhoppningar om en riktigt bra säsong då känslan var riktigt bra och att jag verkligen kunde ta ut mig bra i stakningen. 


Matsboloppet

- Craft Ski Marathon, 38:a. Ingen höjdare här. Sämsta placeringen på många, många år i ett långlopp (förutom Vasaloppet då). Hade bedrövliga skidor och det var nog mest det som bidrog till den mediokra placeringen. Jag kämpade dock på så gott jag kunde och fick ett bra träningspass, även om det mentala tog en del stryk. Jag som inte åkte Vasaloppet året innan på grund av hjärtmuskelinflammation började redan här noja över om jag ens skulle kvala in i elitledet, något jag uppskattningsvis misslyckats med på seedningslopp 5-6 gånger sedan 2010.. 

- Bergeboloppet, 1:a. Ett lopp där jag som vanligt valde att staka. Tio kilometer på en ganska kuperad elljusslinga i ett före som inte var fördelaktigt att staka. En rätt okej känsla och ett skapligt lopp. 

- Moraloppet, 9:a. Jag var länge i valet och kvalet om jag ens skulle starta då jag tidigare under veckan både varit magsjuk och förkyld. Men jag åkte loppet då jag ansåg mig tillräckligt frisk. Hade problem att åka fort i början, jobbade mig in i tävlingen och hamnade i andragruppen som jag åkte med in i mål och spurtade om placering 4-10. Trots en inte alltför bra känsla eller ork så var det ett bra resultat och jag kvalade in i elitledet åtminstone.

- Norrbärke Ski Marathon, 1:a. Hårdaste motståndet på denna tävling blev Robert Eriksson, som jag innan misstänkte. En rätt tuff bana med mycket kupering. Efter en ganska dålig känsla till en början så började det kännas bättre och bättre under loppets gång. Med lite drygt tio kilometer kvar av loppet så går jag upp för att dra för första gången på loppet, den enda som orkar hänga med är Robert som sedan släpper ut på sista varvet med cirka sju kilometer kvar. En ganska skön känsla att kunna vinna ohotad för en gångs skull!

- Evertsbergsrännet, 1:a. Ett lopp med en avvaktande inledning på grund av ett rejält snöfall, klungan bestod säkerligen av cirka 30 pers ett tag. Efter cirka 20 kilometer kommer en drygt två kilometer lång backe upp till ett bergspris.  Här går jag upp i spets och bombar så hårt jag kan, lyckas vinna spurtpriset. Därefter är vi tre personer: jag, Michael Boberg och en stark kanotist vid namn Emil Svensson. Vi får till ett bra samarbete en längre stund. Med dryga milen kvar släpper Boberg och i en backe mellan Risberg och Evertsberg så rycker jag till mig en ledning som jag håller ända in i mål. Skaplig känsla, men inte helt på topp.

- Orsa Grönklitt Ski Marathon, 3:a. För andra året i rad så lyckas jag bli trea på denna anrika och rätt stora tävling. Oscar Persson som vann körde stenhårt till en början och jag lyckas med nöd och näppe gå med tätgruppen till en början. Farten lugnar ner sig efter 6-7 kilometer och jag får en behaglig resa under det första av två varv. Ut på det andra varvet kör Oscar hårt igen och den enda som orkar gå med är den slutlige tvåan Jens Eriksson. Farten i andragruppen är lagom hård och jag känner mig skapligt stark. I de sista stigningarna med cirka två kilometer kvar så slår jag på ett ryck och lyckas säkra tredjeplatsen. Efteråt berättar Oscar för mig att detta var en av hans bästa långlopp..

- Bergebo Ski Marathon, 2:a. Andra långloppet för helgen. Jag ville få till en tuff och bra helg. Tyvärr var inte förhållandena bra för att staka denna dag. Jag har nog aldrig åkt med sämre stavfäste. Simon Andersson som vann åkte med fäste och kunde gå ifrån mig ganska tidigt. Jag åkte mest och var irriterad över förhållandena och kunde inte ta ut mig som jag ville. Åkte med min bror Jonatan under stora delar av loppet och han lyckades kvala in till elitledet i alla fall, så det var ju åtminstone något positivt.


En charmant trio

- Bessemmerloppet, 8:a. Även inför detta lopp så var jag osäker på start ända till på morgonen. Dagarna innan hade jag haft något suspekt magvirus, vilket gjorde att jag inte kunde äta. Kvällen innan loppet så tvingade jag i mig en väldigt liten portion mat. Lyckades ändå göra en bra tävling under första halvan och åkte med gruppen i placeringarna 2-6. Väggade något fruktansvärt med 15 kilometer kvar och hade fullt upp att ta mig i mål. Med tanke på känslan innan så var jag ändå nöjd med insatsen och fick en bra genomkörare. Fick för första gången någonsin stryk av min bror Jonatan som åkte kanonbra och blev fyra!

-  Vasaloppet, 83:a. Tyvärr blev jag sjuk efter Bessemmerloppet och kunde inte följa min formtoppningsplan inför Vasan. Hade ändå en väldigt bra känsla både i första backen och även till Tennäng efter nästan 30 kilometer. Sedan så tycker jag skidorna börjar gå sämre och min kropp är riktigt slut. Jag krigar på det jag kan hela vägen in, är endast 3 minuter efter täten i Gopshus med 25 kilometer kvar och fram dit åker jag med folk som slutar kring 40:e plats, tycker trots att jag är trött hänger med dom uppför ganska smärtfritt, men tappar i glidet trots att jag ligger i "slipstream" (det du Anders Blomquist). Blir omåkt att många de sista milen, bland annat av Britta Norgren, vilket gör att jag för första gången får stryk av damsegrarinnan i Vasaloppet. Snopet, men så är det. Såhär ser min vasaloppsrad ut:

2010 - 63:a, + 15,24 (efter segraren)
2011 - 78:a, + 23,46
2012 - 86:a (3,58,51, min bästa tid), + 20,10
2013 - 74:a, + 22,04
2014 - 92:a, + 7,27
2015 - 48:a, + 30,04
2016 - 73:a, + 8,55
2017 - 104:a, + 22,20
2018 - DNS
2019 - 83:a, + 16,54

- En riktig femmil, 2:a. (the story från loppet här) För att motivera mig efter Vasaloppet så behöver jag ha lite tävlingar att träna emot. En riktig femmil var en perfekt sådan morot, dock så var jag lite skeptisk till att diagonala. Men med 2-3 fartpass med fäste under skidorna och några distanspass så tycker jag att jag ändå kom upp i en helt okej nivå. Loppet var lite halvsegt till en början, blev ikappåkt av Simon Andersson med tre minuter redan efter åtta kilometer, trots att jag tyckte jag stod på bra. Men allteftersom att kilometrarna rullade på så kändes det bättre och bättre. På sista varvet åkte jag också förbi den slutliga trean Mikael Sandgren, vilket kändes väldigt bra. Ett charmant arrangemang, utan mankemang och ett bra träningspass. Jag ska definitivt åka detta igen!

- Lilla SS, 1:a. Troligen första gången jag åker i kortbyxor och kortärmat på en skidtävling. Det var dock rätt kallt med typ 5-6 plusgrader och spöregn. Dum som jag är så var det fint väder tidigare på dagen och jag tog endast med mig denna modifierade tävlingsdräkt. Loppet kändes ändå skapligt för att vara mig och skate. Lyckades till och med att vinna, dock så körde min kanske största utmanare till segern Måns Sunesson fel, vilket hjälpte mig en aning på traven.


Jag i min mäktiga korta dräkt

Det var den säsongen det. Jag åkte även ett träningsrace dagarna innan jul i Falun med DSA, där jag blev tvåa, cirka 20 sekunder efter Jimmie Johnsson. Lyckades slå både Simon Andersson och Pontrus Nordström med några sekunder där. Så jag tror ändå att de finns någon form av kapacitet i mig trots allt. Jag är rätt sugen på att få till bra träning framöver nu också, för att åtminstone stå kvar på samma nivå. 

Planen framöver är först att komma igång med rullskidor och min styrketräning för jag ska köra med ett liknande upplägg som förra året.  Som tidigare nämnt så blir det totalt sett lite mindre träning i år, men jag ska fortsätta upprätthålla den högintensivt biten. Dessutom så är jag väldigt sugen på att springa en del löptävlingar framöver, jag tror (vet) det är riktigt bra träning och jag tror också att jag kan bli lite bättre mot föregående år, vilket är motiverande!

tisdag, april 16, 2019

Amandas Vasaloppsäventyr, Benzen och börsen



Bilderna ovan fick jag skickade till mig av Amanda


Folk har ju undrat hur det gick för Amanda i söndags. Jag har hållit er på stången en aning. Efter att vi släppte av Amanda uppför första startbacken, där hon ganska tidigt gick ut på tjuvskaten så drog jag och Alfons in till Sälen för att äta lunch. Efter en stund så kom det första SMS:et som löd: "En mil :)". Därefter blev det inte lika glada tongångar: "Sjukt äckelmjukt" och "Som att åka i mjukglass, 16 km nu". Jag pallrade ihop oss i Sälen och begav mig mot Mångsbodarna. Stannade till någon kilometer innan vid Lövnäsvägen (tror jag det heter), där brukar vi testa skidor på Vasaloppsmorgonen. Vi hade en väldig tur i tajmingen mellan oss där, jag ringde när vi kom fram och efter att hon berättat hur långt hon åkt så räknade jag ut att hon var mindre än en kilometer ifrån oss. En minut senare så dyker hon upp, trots att det var ett riktigt bedrövligt "syltföre" så var hon vid gott mod. Hon bestämde sig för att åka vidare ner till Mångsbodarna där vi mötte upp henne.

Hon åkte de cirka 23 kilometrarna på ganska precis två timmar, imponerande tycker jag. Allra helst i det dåliga föret!

Här kommer en ihopklippt liten filmsekvens: 



Igår så fixade vi det mesta på Benzen. Eller pappa gjorde, jag var mest hantlangare. Skönt att få det där avklarat, det har legat som en tung ångestfilt över mig. Nu återstår bara att byta till sommardäck och att göra en kontrollbesiktning. Sen är Benzen klar för att köra igen! Lika bra att ta hand om den och att sköta den efter bästa förmåga, jag kommer inte få något för den ändå. Bilen köpte jag i mars 2015 från Tyskland. Jag gjorde då så att jag värderade om min dåvarande lägenhet, ökade på bolånet på den, fick ner räntan på hela lånet och det hela slutade med att jag fick en lägre månadskostnad + en Benz. Sådana affärer gillar i! Den om det egentligen hade varit allra billigast utan bil så är det ett nödvändigt ont för mig/oss att ha en. Tur att jag har hjälp av pappa som är kunnig när det kommer till skruvande. Kommande inköp till bilen blir olja och oljefilter för den årliga servicen. Sen funderar jag på nya torkarblad också, även om det svider i snåltarmen. 

Nu stundar snart rapportperioden för börsen. Börsen har ju gått som tåget detta år. Jag har nu en uppgång på 15,85% på mina innehav, lite läskigt faktiskt. Men jag är långsiktig i mitt sparande och kommer fortsätta ligga lång och fullinvesterad i aktier. "Time in the market" snarare än "Timing the market" är mitt signum. När det kommer till mina största innehav nu så har Swedbank seglast upp på förstaplatsen, men det tänker jag skala ner framöver när jag tycker tiden är rätt. Annars så är det mina trotjänare Investor, Castellum och Industrivärden som stoltserar på platserna därefter, i nämnd ordning. Jag har även en liten fin stek i Amazon, även här är jag långsiktig och tror att det kommer bli en fin resa under de kommande åren. Faktum är att jag äger alla FAANG-bolagen (Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google (Alphabet)). Förutom dessa så har jag en fin stek i de utdelningssäkra Johnson & Johnson, som höjt utdelningen i närmare 50 år i sträck. Det är galet kul och fängslande med aktier och börsen!
 


tisdag, mars 05, 2019

Vasaloppsbakis?!


Hittade denna bild på mig på "Visma Ski Classics facebooksida". Bilden är från passeringen i Hökberg med 19 kilometer kvar i söndagens Vasalopp, jag tror ni kan se hur jävla färdig jag är. Ni kan bespara mig lustiga kommentarer om att jag åker skate, det är en kurva och utan spår.

Hej vänner.

Jag myntade begreppet "Vasaloppsbakis" för något år sedan. Det innebär dels att kroppen är totalt ledbruten i dagar, men också att jag brukar vara helt osugen på att träna. I år så är det inte alls farligt faktiskt. Det enda jag kände igår var en lätt träningsvärk i magen, en väldigt öm höger handled/underarm och något rosslig i bröstet (brukar nästan alltid bli det efter just Vasaloppet). Annars var jag både pigg, fräsch och inte det minsta hungrig eller energi-tom. Dessutom har jag redan börjat fundera på träning i veckan och kommande tävlingar. Det beror väl på att jag åkte så sakta i söndags kanske, det slet liksom inte. Tanken är dock att jag kör lite efter känsla, vilar även idag och sen inte kör för hårt resten av veckan. Måste försöka få till ett klassiskt intervallpass också, då jag nästa helg ska köra "En riktig femmil" i Sörskog, jag har inte kört klassiska intervaller på säkert 3-4 år, kan bli spännande.. 

Under gårdagen så var vi på dagis några timmar jag och Alfons. Det är kul att se hur han interagerar med andra barn och hur han utvecklas. Tiden går ju väldigt fort, som bekant. Efter en lunch för Alfons på dagiset så åkte vi hem och stack direkt ut på en promenad så att Alfons fick sova, samt så att jag fick gå en tio kilometer lång promenad för att bränna bort lite överflöd. Jag åt sex kokta ägg till frukost, svart kaffe till lunch och sedan måndagstacos™ till middag, inte alltför mycket med tanke på fem timmar tävling dagen innan, men jag var inte hungrig helt enkelt. Förutom promenad och handling så passade vi också på att skotta av gården. Det ska ju komma en del snö nu under kommande veckor enligt prognoserna, jäkla knepigt väder alltså. Förra veckan var det rejält vårväder med närmare tio plusgrader och nu är det åter vinter. Bara att gilla läget.

Idag väntar det några timmar på dagiset igen, skoj! Förutom det så är det väl en ganska lik dag som igår, alltså: promenad, handling och snöskottning. Ska även passa på att mysa lite i soffan med Alfons och kolla på tecknad film. 

Några bilder på lillgrabben för den som är intresserad:


Undrar om jag eller Alfons är mest stolt?



Alfons gillar sin nya pall, han gillar även att borsta tänderna.



Kul med snö.

måndag, mars 04, 2019

Mitt Vasalopp 2019


Jag är inte bara ful och en bedrövlig skidåkare, jag är fet också.







Jag hade en väldigt fin support hemma på Vasaloppet och när det var som tyngst så tänkte jag mycket på dom. Kanske det som gjorde att jag tog mig framåt och sedan i mål.

Dagen innan loppet så var jag inte speciellt nervös faktiskt, det brukar jag vanligtvis vara, så det var faktiskt ganska skönt att slippa vara det. Enda gången det märktes att jag var lite nervös var när jag skulle sova de sista fyra nätterna inför loppet och hade galet hög puls, samt sjukt svårt att somna. Förutom det så hade jag väl inte den bästa uppladdningen med en magsjuka och en rejäl vägg på Bessemmerloppet två veckor innan. Därefter en förkylning som förstörde lite av uppladdningen. Visst, jag kanske blev lite pigg i musklerna av lite extra vila, men helst hade jag ju velat följa träningsplanen. Svårt att göra något åt det nu dock.

På morgonen in mot loppet så stegrade nervositeten i takt med att starten närmade sig. Vi hade två alternativ på skidor som vi testade, båda gick snarlikt, så jag valde alternativet med Maplus Med-pulver  vilket passade prognosen bättre. 

Loppet då
Jag fick för första gången en bra backe och en backe där jag avslappnat kunde gå med täten upp på uppskattningsvis en plats kring 40-50. Väl uppe på myrarna så hade jag bestämt mig för att ligga längre fram om jag hade möjlighet till det och det hade jag. Låg ganska långt fram och faktiskt först en gång efter cirka 7-8 kilometer, men såklart fick det inte synas i TV-sändningen. Därefter kändes det billigt och kontrollerat för mig att ligga skapligt högt upp i klungan. Här hade jag förhoppning om ett bra lopp. In mot kontrollen i Mångsbodarna så blev jag dock lite för feg och passiv, vilket resulterade i att jag tappade många onödiga placeringar när folk kom från alla håll, det tappet fortsatte ned mot Tennäng och sedan var täten ett minne blott, klantskalle. 

Redan i Tennäng efter cirka 30 kilometer hade jag en första krampkänning i triceps + mage och i backarna upp emot Risberg fick jag slita, trots att det gick väldigt lugnt och att jag fastnat långt bak i klungan. Här började jag förstå att det skulle bli bra mycket mer slitsamt än vad jag först trott. 

Efter kontrollen i Risberg så öppnade det upp sig lite och jag hamnade i en ganska bra jagande klunga med bland annat Bob Impola och Oskar Niord. Men jag märkte att jag fick slita rejält för att gå med i rygg, framförallt på platten och utför. Medan det gick bättre uppför. Visst var jag ganska trött, men skidorna började gå sämre också, trist nog och troligen på grund av fel skidpar. Här har jag och min bror egentligen bara oss själva att skylla då vi är alldeles för dåliga på att testa ut skidor. Vi har säkert närmare 50 skidpar hemma, men på grund av dåligt testande så har vi för dålig koll. 

Jag lyckades trots allt gå med klungan som åkte ganska fort igenom kontrollen i Evertsberg och även utför ner mot vägundergången i Vasslan där det är väldigt lättåkt. Trots att jag ständigt tappade retfulla metrar utför mot alla jag åkte med, trots att jag låg i suget. Så den egentligen ganska sköna biten mellan Evertsberg och Vasslan blev allt annat än återhämtande. Därefter bär det av uppåt i tre etapper som avslutas med Lundbäcksbackarna och sedan ytterligare en backe innan kontrollen i Oxberg. Här får jag ändå säga att jag förhållandevis lätt gick med den slutliga 39:an Oskar Niord och 56:an Michael Boberg uppför dessa backar. Men så fort det blev utför och flackt så fick jag slita som ett as. 

In mot Gopshus med 25 kilometer kvar så går snöret till klungan och jag får höra att jag endast är 3-4 minuter bakom täten. Jag krigar på fortsatt och tar mig vidare mot Hökberg och genom kontrollen där. Här är enda gången på hela loppet som jag hör en placering och det är när en åkare framför mig passerar som åkare nummer 68:a. Jag får släppa fler åkare och sliter verkligen järnet. På rakorna efter Hökberg med cirka 17 kilometer kvar så ”dör” jag rejält, här trodde jag faktiskt inte att jag skulle ta mig i mål. Varenda meter härifrån och in var ren & skär plåga, utan att överdriva det minsta. 

Precis innan Eldris så kommer Erik ”superhurtbullen” Wickström och Britta Norgren (första Vasaloppet med tjejdäng, kul) ikapp mig. Jag är så trött att jag inte vet vad jag heter här och jag håller nästan på att börja gråta resten av vägen in i mål. Både Erik och Britta, samt alla andra åkare som passerar mig de sista 15 kilometrarna är som om vi hade mötts, det var inte direkt feststämning där. Genom kontrollen i Eldris berättar dom att vi är 10 minuter efter täten, i mål blev det just under 17, snabb kille.. Jag får ändå klappa mig på axeln att jag slet hela vägen in i mål, även om jag med nöd och näppe tog mig uppför de sista backarna från Eldris och in. Jag har aldrig åkt ett jobbigare skidlopp och jag hoppas verkligen att jag slipper göra det igen också!

Från Hökberg där enda gången jag fick höra vad jag ungefär låg och in i mål så fokuserade jag på att klara topp-100. Det tyckte jag där och då var ett bra mål och något jag skulle vara nöjd med. Speciellt med tanke på hur jävla trött jag var, samt hur jag slet med skidorna. 

Nu efteråt är jag faktiskt jävligt missnöjd. Jag ville mer och jag vet att jag kan. Men samtidigt är det så sjukt jävla tråkigt att aldrig få till ett bra Vasalopp. Det gör såklart att jag tvivlar på mig själv, speciellt nu när det egentligen inte känts bra på ett enda lopp i vinter. Eller jo, på de korta traditionella har det känts bra, men inte på något långlopp. Jag vet inte riktigt vad jag ska ändra på heller. Tycker jag tränar helt okej och gör så mycket jag kan rätt, ändå går det (nästan) bara dåligt. Jag offrar ju inte en massa i livet och tränar väldigt hårt för att bli 83:a i Vasaloppet. Men jag klarade ändå delvis av mitt mål att kämpa hela vägen in i mål, utan att tappa humöret, det var ju bra. 

Inför nästa säsong så kan jag redan nu säga att jag kommer köra vidare med skidor och långlopp. Men som det känns just nu så är jag inte så sugen på att börja träna mycket rullskidor direkt, utan mer sugen på att springa. Kanske gör det inte så mycket, kanske gör det det. Men jag tror det lär visa sig och det kan även ändra sig. En annan tanke är att träna en dag mindre i veckan, så jag får två vilodagar och mer tid med familjen. Så tanken är att försöka förfina träningsmetoderna än mer, jag tror innerst inne att det går att prestera ändå, även om jag också tvivlar på min förmåga när jag åker så jävla rövigt som årets Vasalopp. Men jag ska försöka analysera mina styrkor och svagheter, även fundera ut vad jag ska lägga vikt vid för att kunna prestera så bra jag kan på långlopp. 

Det roligaste med hela Vasaloppet var dels början som kändes bra. Men även allt småsnack med kingar som: Andreas Nygaard, Anders Aukland, Joar Thele, Magnus Vesterheim, Øysten Pettersen, Ilya ”Kjell Nordström” Chernusov, Anton Karlsson, Emil Persson, Oskar Kardin, Andreas Holmberg, Simen Østensen, med flera. Kul att dom flesta av dessa vet vem jag är i all fall, även om dom säkert skrattar bakom min rygg över hur kass jag är!

Nu får jag deppa några dagar och även ta ett antal vilodagar, för att sedan försöka samla ihop resterna av mig själv och kanske köra någon mer tävling innan vintern är slut. 

Raden av placeringar i Vasaloppet är nu:

2010 - 63:a, + 15,24 (efter segraren)
2011 - 78:a, + 23,46
2012 - 86:a (3,58,51, min bästa tid), + 20,10
2013 - 74:a, + 22,04
2014 - 92:a, + 7,27
2015 - 48:a, + 30,04
2016 - 73:a, + 8,55
2017 - 104:a, + 22,20
2018 - DNS
2019 - 83:a, + 16,54

Två lopp kvar att bli topp-100 för att få ihop tio stycken!

söndag, mars 03, 2019

83:a Vasaloppet 2019. Ändå okej. Helt slut sista halvan.




Ja ja. Orkar inte skriva så mycket. Det kändes bra i början i alla fall och jag fick ligga i spets en kort stund, det har jag aldrig gjort förr. Kroppen började kännas dålig med kramp redan i Tennäng, därefter gick det arr kriga på bra fram till strax efter Oxberg, sedan kändes det i alla fall som att jag sjönk som en sten genom fältet. Så med tanke på allt det så är jag ganska nöjd med hur det gick ändå! Det var det värsta loppet jag någonsin gjort och jag har nog aldrig varit så trött. 




lördag, mars 02, 2019

Skidtest - 45 min stak - 3’ + 4x20”






Hej där ute i stugorna. 

Det vi har gjort idag var att testa våra tänkta skidor inför imorgon. Vi kommer valla upp två olika alternativ, alla paren är stakskidor. Idag var det hårt, soligt och riktigt fint. Dock så ska det komma in ett snöväder satan inatt, det blir spännande. För mig spelar det ingen roll vad det blir för väder. Enda lilla tråkiga med ett snöfall är att det kan bli en rejäl klunga med massa slashasar som hänger med, kanske även jag själv?! Som längst har jag hängt med förstaklungan till Lundbäcks-backarna med lite drygt 30 kilometer kvar,  där väggade jag rejält, det var 2014 och jag kom 92:a, typ 7-8 minuter efter segraren. 

Efter skidtestet mellan Evertsberg och Oxberg så åkte vi upp till kontrollen i Mångsbodarna, där vi åkte ett skidpass. Från kontrollen i Mångsbodarna så åkte vi baklänges i 25 minuter, sedan vände vi och åkte tillbaka mot Mångsbodarna. På hemvägen så körde vi ett 3 minuter långt tröskeldrag och därefter 4 stycken 20 sekunder långa intervaller på cirka 95-98% av max, med 40 sekunder vila emellan. 

Totalt fick vi ihop 43 minuter, 13,6 kilometer och 70 höjdmeter. Lättfört och fint!

torsdag, februari 28, 2019

Inför Vasaloppet +ANNAT


Att bära isklumpar är något Alfons gillar


Tjenare kamrater.

Vi har kommit så långt in i veckan som till torsdag nu. Det börjar brännas. Det börjar kännas. Det börjar bli lite nervigt. Inatt så sov jag lite oroligt faktiskt. Några dagar kvar nu bara till säsongens höjdpunkt: Vasaloppet. Det är mycket nerver och tankar kring det där hela tiden. Men jag ska försöka hålla det i schack. Jag vet inte om jag nämnde det i samband med Lidingöloppet, men inför det loppet så var min nervositet helt annorlunda än vad den brukar vara inför Vasaloppet. Då var jag uppåt, sprallig och pratig. Men det kanske inte är så konstigt då jag inte hade någon speciell press på mig eftersom att löpning är min andraidrott och dessutom så var ju planen att gå ut i tröskeltempo. Inför Vasaloppet så brukar jag istället bli låg, småsur och kraftlös. Skidor är ju i min huvudidrott så det blir ju lite mer press bara där, det går max från start och dessutom är det mycket kring materialet som kan spela in. Men som sagt så ska jag försöka njuta av loppet i den mån det går, för det är ju trots allt en rejäl folkfest. 

Igår drämde jag ju till med ett rätt hårt intervallpass på Skiergen, jag känner inte av något från det idag, vilket är skönt. Förhoppningsvis så blir det formdrivande inför söndag. Idag så väntar det en skön vilodag och enda fysiska aktivitet blir sedvanligt en promenad med familjen, skönt. Förutom det så ska jag väl kanske planera, packa och fixa inför resan norrut imorgon. Planen är att jag imorgon tränar ett ganska kort skidpass här i Borlänge och sedan åker jag upp till Oxberg där jag ska stanna till söndag. Det är lite att fixa med såsom mat och hela den biten, men det ska nog gå bra. På lördag är tanken att jag och pappa ska testa lite skidor för att få fram bästa möjliga skidor till tävlingen. Jag tror och hoppas det lyckas denna gången. Våra skidpar är nog rätt så konkurrenskraftiga, så även vallan som är Maplus, enda som jag tidigare varit lite orolig över är strukturen och slipen som jag tror har varit lite för fin vid ett antal tillfällen. Men nu tror jag vi har hittat rätt även där. 

På loppet så kommer jag åka med egen dricka med ett vätskebälte från Salomon, det brukar funkla väldigt bra. Är det runt åtta minusgrader eller kallare så brukar jag ha slangen innanför dräkten och då fryser den inte i munstycket. Dock så är det lite krångligare att få fram den då. Men är det någon minusgrad så sätter jag den utanpå nummerlappen eller dräkten med hjälp av självhäftande kardborre. Drickan blir starkt blandad +Watt, i den så brukar jag hälla i en gel och även krossa någon koffeintablett. Därutöver så får pappa langa dricka på diverse ställen, dessutom så brukar det alltid vara någon som erbjuder dricka längs vägen. Tidigare så brukade alltid vi göra ganska varm dricka, numer så dricker jag mycket hellre en ganska kall variant, det tycker jag smakar bäst, även om vissa säger att kroppen tar upp det bättre om den är ljummen. 

Jag får ju vara tacksam över att min förkylning blev så pass kort den blev ändå. Vanligen brukar jag ju ha väldigt korta förkylningar de få gånger jag drabbas, men denna gång var den faktiskt lite värre och jag var rejält orolig för att inte kunna starta ens. Men jag sprayade som tusan med Coldzyme och sög på Medistus-tabletter. En annan viktig sak tror jag är att jag sköljde näsan 2-3 gånger per dag med cirka en liter per näsborre. Jag blandade i salt utan jod och bikarbonat. Först så körde jag med en form av spruta, men jag tror inte det är så bra då det är lätt att man sprutar upp det så at det fastnar. Det som jag tror fungerar bäst är att man bara låter det rinna igenom näsan.

Nu ska jag försöka koppla bort tankar på Vasaloppet, träning och skidåkning så gott det går. Ska försöka njuta av ledigheten med familjen!

Avslutar med några bilder:



Alfons skulle till varje pris stå uppe i diskhon häromdagen



Alfons fick testa mina sköna Hoka-tofflor, som ni ser var han mäkta imponerad. Jag går ständigt runt med dessa inomhus och de är väldigt sköna. Även min pappa använder dessa och de har hjälpt honom mot hans hälproblem. Ett litet tips bara



Jag tycker han ser så söt ut när han sitter på en "vuxenstol" Alfons



Inte så konstigt att man känner sig lite fet emellanåt när man han en sådan duktig sambo i Amanda som bakar oerhört goda bakelser. Här ovan är det ett gäng väldigt goda hemmagjorda semlor. Nåja, jag är i alla fall mycket mer restriktiv kring sådant nu än för något år sedan, då åt jag godis och skit i princip varje dag. Man får vara glad för det lilla. Förresten, jag vägde mig igår eftermiddag också: 73,9, ingen jättekatastrof ändå



Lite reklam för Gorilla Sports: Jag går ständigt runt i shorts inomhus, så dessa nya kommer väl till pass, sköna som tusan. Ni hittar dom här! Yogamattan under är perfekt att ha hemma för diverse bål- eller TRX-övingar. Planen är ju till slut att få till ett okej gym i hemmet. Vi har ju en Skierg, TRX-band och några kettlebells. Skulle vara grymt med en skivstång, lite vikter och ett löpband också. Önska går ju! 

onsdag, februari 27, 2019

Tredje gången med en fail på Skiergen, men väl ett bra och tufft pass! + mål för Vasaloppet


Det är fan typiskt, så fort det blir vinter så lyckad jag bli fetare och fetare. Nu är jag inte ironisk, utan jag tycker mig verkligen se att jag är betydligt mindre fit nu än under sommaren. Kollade igår under min "gym-tagg" här på bloggen och såg hur mycket mer deff jag såg ut i somras. Jag tycker helt ärligt inte att det ens sett ut om om jag tränar alls på bilden ovan.. Visst, att man är mer brun på sommaren gör ju att man ser lite smalare ut, men samtidigt så ljuger inte vågen. Har dock inte vågat ställa mig på den under en tid nu igen. Egentligen så är det ju bara onödigt att ödsla energi och må dåligt över att jag tycker jag är tjock, tror inte något kilo hit eller dit spelar någon roll för längdskidor och just stakning långlopp. Men det är ändå svårt att koppla bort det. Troligen är viktuppgången på grund av att jag tränar lite mindre och äter lika mycket. Det är lätt att fokusera på negativa saker. Jag ska försöka bli bättre att fokusera på positiva saker, som att jag bland annat mår mycket bättre idag än för något år sedan, jag har en fin familj, jag har lyckats sluta snusa efter tio år, jag tränar ganska bra och jag sköter mig bra överlag i livet. Att jag väger 2-4 kilo mer under vinterhalvåret är väl kanske inte hela livet ändå?! 

Nåja. Nu sitter jag här vid köksbordet, dricker en återhämtningsdryck från +Watt och försöker delge er mitt nyliga försök på skiergen. Jag körde ett liknande pass som den 30:e januari och hade tänkt att jag skulle klara en höjning och hastighet precis som då, alltså: 

10 min @ 1,50
8 min @ 1,48
6 min @ 1,46 
4 min @ 1,44
2 min @ 1,42
1 min @ 1,40

Men jag "dog" på 6:an idag och lyckades inte hålla den farten. Pissliv tänkte jag där ett tag, men bestämde mig ganska snabbt för att jag istället skulle försöka med att hålla en högre snittfart mot den intervallen innan och det lyckades, så hela passet gick snabbare & snabbare, det kändes OK och jag hade en bra/hög puls. Så med tanke på sjukdomen så var det ett väl godkänt pass och en bra genomkörare inför Vasaloppet. Det var inte några pisstider heller, så jag får vara nöjd. Såhär körde jag:

5 min uppvärmning på motstånd 7

10 min @ 1,50,8 min/500m, 165 snittpuls, 172 maxpuls
2 min vila
8 min @ 1,48,7 min/500m, 174 snittpuls, 179 maxpuls
2 min vila
6 min @ 1,47,7 min/500m, 178 snittpuls, 185 maxpuls 
2 min vila
4 min @ 1,47,4 min/500 m, 177 snittpuls, 185 maxpuls
2 min vila
2 min @ 1,44,7 min/500 m, 172 snittpuls, 186 maxpuls
2 min vila
1 min @ 1,42,0 min/500m, 168 snittpuls, 181 maxpuls 
2 min vila
4 x 30"-30" @ 1,38,3 min/500m snitt (1,36,7 på sista), 161 snittpuls, 187 maxpuls (på sista)

7,45 min nedvarvning på motstånd 1

Totalt blev det en timmes träning, varav 25,55 minuter i min högsta pulszon. Blev inte heller för stum, utan när jag märkte att syran började komma så släppte jag någon procent, för att ha lite kvar till söndag. 

Det är ju inte direkt några världsmästartider, men jag får kämpa efter mina förutsättningar. Jaghar funderat lite kring Vasaloppet och hur jag ska känna mig nöjd. Tidigare år så har jag ju bara kastat ur mig att jag vill bli topp-50 för att vara nöjd och jag har varit missnöjd samt arg under och efter alla Vasalopp förutom 2015 när jag kom 48:a. Egentligen säger ju inte dessa placeringsmål speciellt mycket och jag har tänkt om lite nu. Dels har det ju inte känts speciellt bra alls i vinter, men det kan ju vara mentala saker som spökar. Men jag tänker såhär nu kring målsättningen, mitt mål för Vasaloppet 2019:

- Jag ska kriga hela loppet, oavsett känsla. 
- Jag ska ge fan i att bli sur om vissa folk som ej ska komma ikapp mig gör det, jag kan ju bara påverka min prestation.
- Jag ska hoppas på att min kropp svarar så pass bra att jag känner att jag kan tävla hela loppet och att jag kan gå i mål med känslan att jag gett allt

Om dessa mål uppnås så måste jag tillåta mig själv att bli nöjd, oavsett om jag kommer 30 eller 150. Jag ska försöka ha roligt i år!

Imorgon väntar en vilodag.

Avslutningsvis så vill jag tipsa er om en sida där ni hittar smslån, perfekt om ni behöver snabba cash nu inför helgens Vasalopp! 



fredag, februari 22, 2019

Kampen mot klockan och identiteten



Igår fick jag hem ett gäng med coldzyme, hoppas dom kan hjälpa mig i jakten att bli frisk! Just nu känns det dock inte bra med halsont och rejält med snor, samt lätt smärta i bihålorna. Piss också. Vanligen brukar jag inte vara förkyld och de senaste årens förkylningar har varit på 1-3 dagar väldigt lätt. Detta är något annat.. Det är typiskt att det alltid ska vara något skit och att man aldrig får vara nöjd. Men samtidigt så är det väl bäst att bara acceptera och försöka göra det bästa av situationen. 

Trist ändå att inte kunna få göra sig själv rättvis på Vasaloppet, jag vet ju inte hur många mer lopp jag har framför mig. Men samtidigt är mitt idrottande så mycket mer än det där dyngloppet egentligen. Det är ju bara för att alla andra är så galet hysteriska kring det. Jag tror nog jag kan få till några mer säsongen på skidorna, jag tycker ju om det på något konstigt sätt ändå. Dessutom så tror jag inte att jag klarar av att lägga av, hela min identitet hänger på detta idrottande. Många andra har ju sitt arbete som sin identitet, och jag som ”bara” är elevassistent utan något ”riktigt” jobb har ju liksom bara detta. Givetvis har jag ju min familj, men det är ju inte på samma sätt kopplat till min identitet. Jag tror just den där identitetsbiten är den största anledningen till att inte kunna lägga av. Sen gillar jag ju också givetvis att träna, känna mig i form och så vidare. Men ni fattar kanske?

Inatt så lyckades jag få in åtta timmars sömn, men inte blev jag frisk för det. Jag tog cykeln till jobbet, eftersom att jag är för snål för att starta Benzen. Även om jag skiter i miljön så blir det ju ändå ganska bra då jag är så pass ekonomiskt lagd som jag är. Dock så var det nog inte ett så smart val att varken cykla, eller ens gå till jobbet idag. Hade egentligen behövt vara hemma och kurera mig. Men har man arbetsmoral så har man... 

Ingen har skickat någon krya på dig-Swish heller (0761664997), det är tacken det till er favoritbloggare..

Förresten: Passa på att klicka hem ett Salomon vätskebälte inför Vasaloppsveckan hos Skistart, jag använder detta och det fungerar grymt!



Under gårdagens eftermiddag så hade jag och mini-mannen en liten frukstund