Time for cycling

Jaha, då är det väl dags att mejsla lite timmar igen då. Lika bra det, så man blir smal och kan haffa guzz. Hörs senare!

1,30 stakning

Mellan dagens pass så drog jag idag ut till mina föräldrar i Skuggarvet på en fika, trevligt. Hade givetvis mina CLWR-kläder, samt mina nya dundersköna Oakley Holbrook, Shaun White edition, de bästa brillor jag någonsin använt, tack för dessa Oakley!

Dagens andra pass utbyttes från den tänkta löpningen till ett stakpass på treor i 1,30 timmar. Var bland annat upp till Stångtjärn och vände. Kändes ganska bra i stakningen passet igenom, kul det! 

2,30 timmar skate

Fortsatt livets väder ute, så jävla skönt. Idag blev det en fin skaterunda på rullskidorna runt Aspebodavändan, samt lite skarv för att få ihop två och en halv timme. Det gick kanon, nu blir det lunch och sedan löpning i eftermiddag!

Personen Adam Steen - 30-år(skrisen?) - tankar m.m

Mycket inlägg och träning här på er favoritblogg. Det är förvisso syftet med denna blogg, och kanske därför många av er kikar in, men ni ser bara min träning och så vidare, jag är ju en människa också, här kommer lite halvt dravel och annat löst snack:

Jag får dagligen glada tillrop, antingen via Twitter, Instagram, Facebook, bloggen, mail, eller annat av personer som följer mig i min vardag. Det är väldigt uppskattat och kul att folk intresserar mig i vad jag sysslar med, stort tack för det!

Nu har det kommit sig som så att jag på onsdag nästa vecka fyller 30 år. Det är väl ingen ålder kan man tycka, och nej, jag känner mig personligen inte en dag över 20. Men nu är jag snart 30, och vad kommer nu att hända? Vad har hänt, egentligen i mitt liv? Jag har egentligen inte gjort något betydelsefullt, kan jag tycka.

Jag känner mig egentligen ganska tom och "oförberedd" inför vad som komma skall. Nyss var jag ju 20(+). Nu är jag ju helt plötsligt 30, och vad innebär inte det med ansvar och så vidare? Vad har jag gjort som "vuxen" (hittills)?

Jag vet att när jag var 20 så tyckte jag att folk som var 25 år (plus/minus något år) gamla. Nu är jag där, och mer därtill, rent åldersmässigt. Jag tänkte förr att "allt" kommer att "lösa sig", allt kommer att ta ett spår (det "rätta") och sedan bli bra.  Men vad är bra, och vad är inte bra? Vad kommer lösa sig, och hur kommer det att te sig? Vad kan jag själv göra för att må bra?

Om jag börjar tänka efter och fundera så känner jag bara tomhet, frågor och ensamhet. Tomhet över att jag egentligen inte åstadkommit något "vettigt" i hela mitt liv. Vad har jag gjort då, egentligen? Har lyckats trilla in någon JSM-medalj både på längdskidor (3 st) och på friidrotts-SM 1500 m (1 st 25 hundradelar från guld, 2003), samt en stafett-SM-medalj på förra årets SM  i stafett. Men sen då? Därefter och däremellan har inget hänt. Visst, man kan komma att framstå som en vettig, "bra" och respektabel individ i idrottsintresserade sällskap, men vad betyder det i det stora hela? Vad är egentligen bra? Och vem bestämmer vad som är rätt, fel, vettigt och så vidare? (Finns det egentligen "rätt" och "fel")? Troligen jag själv, men hur hittar jag dit, och ännu viktigare; hur hittar jag mig själv? Troligen genom att trivas med det man gör och är glad över, men hur kommer man dit att man tycker det i princip 24/7?

Jag känner mer som ovan skrivet en "tomhet", jag söker något som jag egentligen inte har. Men vad är det jag inte har då, och vad är det jag söker? Kanske en trygghet, en ro i kroppen, harmoni och framförallt ett lugn. Men hur får jag det då? Harmoni tror jag att vi alla söker, det är grunden för välmående på alla plan. Vi vill må bra, men vad är välmående? Jag vill säga det igen: Harmoni. Ganska enkelt ord, men vad betyder det egentligen? Och än viktigare; Hur uppnår man harmoni? Finns troligen många vägar dit, och egentligen ingen som kan styra oss. Det måste komma från dig själv, man måste gilla sig själv. Men hur?

Så fort jag ej varit hemma i min enkla boning kallad lägenhet, och är påväg dit igen, så kör jag med frasen: "jag har väl inget att komma hem till!", och visst, det är med glimten i ögat. Men det är ju ändå sanning i det. Jag har ju verkligen inget att "komma hem till", visst, jag har ju en lägenhet, men sen då? Jag är ju snart 30 och ska ju (enligt min världsbild) ha fru, barn och även hus. Nu leker jag omkring med denna idrott på en ganska medioker nivå, jag har ingen klar högskolenivå, jag har ingen tjej, jag har knappt ett jobb, jag har inga sponsorer rent ekonomiskt och jag har egentligen ingen "vettig" sysslosättning att döda mina dygnstimmar på.

Nu är jag dock glad över att ha tränat väldigt bra de senaste veckorna, glad över att kroppen svarat bra och att jag är hel, tacksam över att motivationen att träna är högre än på länge och att det mesta rent träningsmässigt flutit på bra. Men (alltid detta "men") det är något som saknas, det är något som är tomt. Antagligen är det 30-årskrisen, eller så är det något jag ej funnit svaret på ännu och hur vet jag när jag gör det?

Ni kanske ni tror att jag kommer ledsna ur på allt och bara lägga ner, (som ett antal gånger för) men så är ej fallet. Jag är otroligt tacksam över att jag har min träning och att det flyter på med den, samt att jag har mina vänner (tacksam över er, ingen nämnd och ingen glömd). Jag kommer att försöka blicka framåt och kämpa på! Men jag tar gärna emot konkreta tips från människor som känner någorlunda som jag.

Bitvis så kan jag ändå tycka att mitt liv är bra. Och visst, jag borde ta tag i mina "problem" och blicka framåt. Men hur gör jag egentligen det? Mitt svar är träning och åter träning, för det är det enda jag har i livet och jag älskar träningen!! Och det är givetvis så att; jag ansvarar själv för mitt mående, till 100%. Fast alla sådana "ordspråk" och klyschor är just det, de må vara sanna, men tyvärr lättare sagt än gjort.

Ja ja, egentligen en massa dravel och tomt osammanhängande "prat", men jag är en öppen person som gillar att beskriva min situation, samt skriva om mina tankar. 

Detta är några av mina tankar, bestyr, egenhetligheter och annat.

Tack för att ni läst, hör gärna av er!

Borlänge Tour

Har varit i Borlänge och kollat på tredagars-tävlingen Borlänge Tour. Mest för att heja fram kompisen och kingen Martin Eriksson. Martin åkte bra och slutade på tredje plats i H elit, härligt!

Min bror åkte också bra och blev fyra i herrar sport!

2,30 timmar klassiskt

Vilket klockrent väder vi har nu alltså! Jag älskar sol och värm, och den varan har vi haft mycket av på slutet, så härligt. Idag blev det en fin klassisk tur på mina ProSki 3-3:or. Körde (nästan) ett varv runt Varpan, vänster i Österå, vidare till Rostberg där jag tog av höger till Skuggarvet. Mellan Rostberg och Skuggarvet går det en grusväg, men den är så pass fint packad att det inte är några som helst problem att åka rullskidor på den, i alla fall inte klassiskt. Väl i Skuggarvet så åkte jag ner till Lugnet, upp till hoppbackarna och sedan hemåt, med lite omvägar, så att jag skulle få ihop mina planerade 2,30 timmar.

Nu har jag kört 20,45 timmar på fem dagar och känner mig ganska pigg och stark. Idag funkade ryggen bra i diagonalåkningen också, så härligt.

Fin väg runt sjön Varpan.

Den gamla vägen mellan Österå och Rostberg.

Fint i Dalstuga

Fönsterputsen igår gick bra. Och vilket fint ställe Dalstuga var då! Otroligt vackert:

Fem timmar cykel - 31,1 km/h i snitt - 156 kilometer

Då har jag kämpat mig igenom det längsta passet på bra länge. Fem timmar landsväg. Första tre timmarna hade jag sällskap av Victor Gustafsson. Därefter fick jag köra sista två timmarna själv. Det enda jag intog under hela passet var tre flaskor vatten, samt två flaskor med svagt blandad sportdryck. Nu är jag rätt krispig och trött. Medelpulsen blev 135 och maxpulsen 169, ett riktigt fint och jobbigt pass helt enkelt. 

Bilder från dagen, samt strava:

Strax efter Smedsbo.

Strax innan Valsan.

I denna position låg man några mil och matade idag. 

Fina vyer innan Hälgbo.

Cykelbanan mellan Insjön och Leksand.

Sprintern lär fylla på depåerna, och jag fyller vatten.

Victor ställer på uppför mot Romma.

Sjukt fint mellan Leksand och Romma.

Tagit oss uppför Hisvålabackarna.

Victor börjar bli lite krispig i Bergsgården.

Stennäset, nästan hemma, bara två timmar kvar.

Rullar in i Sundborn, 1,30 timmar kvar.

Börjar känna av milen i benen mellan Sundborn och Kårtäkt.

I Karlsbyheden kan man vara trött.

Epic light längs strandvägen.

Trött igår, träningsvärk idag

Såhär död var jag igår efter en av två delar av styrkepasset. Och idag har jag en sådan där dödligt skön träningsvärk och jag älskar det!

Ska strax iväg och putsa fönster. Jag gör ju sådant ibland. Bara att höra av sig om du behöver hjälp med det. 

I eftermiddag blir det nog ett cykelpass i detta livets väder! 

Hörs, hej!

Gym; crossfit - Linda - WOD + Stakning = livets

Efter en Linda-WOD så är man inte direkt fräsch.

Pass nummer två för idag; rullskidor klassiskt upp till friidrottshallen, just över tio minuter. Därefter min första WOD på ett tag, nämligen; Linda (eller "3 bars of death", som den också kallas). Ni vet ju hur den funkar:

- Marklyft (1,5 X kroppsvikt =112,5 kilo) 10 - 9 - 8 - 7 - 6 - 5 - 4 -3 - 2 - 1 repetitioner

- Bänkpress (1 X kroppsvikt = 75 kilo) 10 - 9 - 8 - 7 - 6 - 5 - 4 -3 - 2 - 1 repetitioner

- Frivändning (0,75 X kroppsvikt = 57,5 kilo) 10 - 9 - 8 - 7 - 6 - 5 - 4 -3 - 2 - 1 repetitioner

Kände mig rätt pigg på detta pass idag, riktigt skoj. Avslutade gymsessionen med 15 minuter effektiv mage-/rygg-styrka.

Efter styrkan så stakade vi ett varv runt Varpan, jag körde på mina ProSki 3-3:or. Totalt tid på rullskidorna blev 1,20 timmar. Fin träningsdag! 

Johan "Johanersa" Eriksson (följ honom på instagram), är väl så nöjd efter att ha mejslat ur på gymet!

Sträcker ut pojk-gubb-ryggen.

"Hellre brun är bra", som en klok man en gång sa.

Martin Holmstrand och Mattias Argårds.