Eftersom att Öijer önskade en bild på skidåkare och deras vätskebälten, så kände jag mig tvungen att lägga upp en.
Halloj!
Då så, dagens första pass är just avklarat. Det blev ett skönt, lugnt, klassiskt pass. Med mig idag var Kalle Gräfnings, Joakim Wilhelmsson och Jonatan Steen. Det kändes rätt bra i kroppen idag, faktiskt så kändes det bättre och bättre. Det kan dock ha att gära med att jag lade på extra fäste (Swix VR55) vid 1,20 timmar körda, hade nämligen åkt igenom snön från en snökanon och lyckats få is i den gamla fästvallan, vilket gjorde fästet obefintligt. När jag sedan hade fått på ett nytt lager fästvalla så gick skidorna kanonfint igen och kroppen var pigg.
Det blev en del varv upp och ner, både på elljusspårets konstsnöslinga, och den alternativa milbanan. Man hinner en bra bit på tre timmar, även om man kör långsamt.
Nu är det lunch på Dala Wärdshus som gäller, därefter vila och sedan ett styrkepass!
Passdata:
3,02,25 timmar
123 medelpuls
157 maxpuls
900 höjdmeter
1792 kilokalorier
5 kommentarer:
mycket nöjd idag, bra kört grappar!
Frågan vi alla ställer oss är givetvis, hur långt hann ni då på er lugna tur?
Nu förstår jag varför du alltid har så låg snittpuls på passen. Det är ju för att ni måste stanna och ta en paus varje gång ni vill dricka ur era vätskebälten. Du är väl ingen som stänger av en pulsklocka i onödan?
Ja Jocke, bra själv!
Vi kom långt, bra långt. Säkert upp emot 10-11 kilometer..
Pulsklockan slås på samtidigt som bilen startas, det vet väl alla?
Utan att skryta så hade jag distanspuls (130) när jag gick, med skidorna i handen, till spåren här om dagen.
Bra kämpat!
Skicka en kommentar