torsdag, juni 07, 2018

Fintur skate i gott sällskap och tunga ben




Här ovan har ni bildbevis på att jag kan skejta åker skejt ibland också. Det är inte alls illa. Faktum är att jag faktiskt föredrar att träna skejt före diagonalt och klassiskt. I alla fall om jag får välja för fartpass. Det är nog mest för att alla mina fartpass i den klassiska stilen varit stakning de senaste åren och att jag ändå kört skejt från och till. Att diagonala ger mig träningsvärk och ryggont/ryggkramp om jag skulle ge mig på det. Dessutom så tycker jag att jag får bra och hög puls när kag kör skejt. Inte omöjligt att det blir något sådant fartpass i sommar, även om jag främst kommer köra stakning, löpning och eventuellt skidgång/elghufs. 

Jag fick med mig Måns Sunesson på dagens pass. Det var skönt med sällskap, båda var dessutom rätt trötta och sega. Oklart varför jag är det, men kanske efterdyningar av Mallorca-resan med lite träning och ofantligt med mat, samt den senaste veckans ganska hårda träning. Jag är liksom trött i musklerna i hela kroppen på ett handla ovanligt sätt. Svårt att förklara. Kraftlös. Skönt att bara åka lugnt i 2,15 på skateskidorna då, utan att jaga snitthastigheter. Trodde jag skulle bli piggare under passets gång, men det blev nästan värre och värre. Så kan det vara ibland, jag rider ut stormen och fortsätter planen. Ska försöka äta bra och få mycket sömn, så släpper det nog snart ska ni se.

Vi åkte Skräddarbacken - Alderbäcken - Spraxkya - Alderbäcken - Skräddarbacken. Totalt hann vi med 36 kilometer på dessa 2,15. Ett LUGNT pass alltså.

Imorgon väntar sista skidprofil-passet och dubbla träningar för mig. Hoppas på bättre kropp då. Haaaj!

Inga kommentarer: