Vasaloppsångesten tilltar

Jag ser ju för fan ut som en blandning av Marit Björgen och Heidi Weng, speciellt med min nya hårfärg och min norgemössa, kul. 

Alltså jag kommer inte ifrån den här jävla Vasaloppsångesten. Hur ska jag tackla detta alltså?! En ständig kamp och dialog mentalt. Tvivel på mig och min förmåga. Kan jag komma tillbaka. Hur ska jag kunna åka fort igen. Och så vidare. Ni känner igen mönstret va? Jag har varit i samma situation förut. Så jag borde kunna lita på att jag återigen kan prestera på min toppnivå. Jag tänker inte försöka komma tillbaka bara för att delta på lopp, utan jag vill ju tävla och veta att jag är på toppen av min förmåga. Annars kan jag lika gärna bara träna för husbehovets skull. Jag tror vi kan komma överens om att bara jag har viljan att göra jobbet så går det! Men jag vet hur tufft det är, speciellt som nu med en lång viloperiod bakom mig. Jag antar utmaningen! Det gäller att försöka jobba med mina svaga bitar och komma tillbaka än starkare.