söndag, mars 18, 2018

Galet vackert i Gyllbergen









Tjena!

Ovan har ni några av bilderna jag fick med mig från Gyllbergen igår, vet inte riktigt vad det är men ibland så blir kvalitén så dålig på bilderna när dom laddas upp här på bloggen, såhär dålig fotograf är jag inte, bara så ni vet. 

Jag har vad jag minns endast varit i Gyllbergen en gång, det var säkert 25 år sedan och jag minns att jag inte alls gillade det. Igår var det lite annat ljud i skällan med årets finaste dag, vårsol, några minusgrader och helt sjukt mycket snö. Det var jag, Amanda, Alfons och Alfons mormor & morfar. Vi tog en tur där vi åkte förbi den mäktiga masten där uppe, otroligt fina vyer och spår. Dock så fick jag för mig att jag några gånger i början av turen fick lite dubbelslag på hjärtat, inbillning eller ej? 

Enligt min Apple Watch så åkte vi 10,46 kilometer (jag ställde den på utomhusgång, skidåkning fanns inte), enligt Amandas Suunto så åkte vi 12,7 kilometer. Det var ju en ganska sjuk skillnad. Vi testade också under en promenad på lite drygt tre kilometer, även där skiljde det sig så mycket som 200 meter. Vi ska testa att använda dessa två klockor och även min Polar idag (den har jag erfarenhet av att stämma rätt så bra), genom att sätta alla tre på barnvagnens handtag så kanske vi kan se ännu tydligare hur stor differens det är. Har ni någon erfarenhet mellan dessa olika märken och klockor? Det borde ju inte skilja så mycket kan jag tycka. 

Förutom gårdagens lätta skidtur och promenad så körde jag även en kortis med TRX-banden nere i källaren. Behöver ju hålla igång och inte bli för fet. På kvällen var både jag och Amanda sjukt trötta, jag har sovit 6-6,5 timmar/natt den senaste tiden, i minsta laget för min del. Alfons har varit rätt så gnällig under nätterna igen. Förhoppningsvis blir det bättre. Någon gång..

Under gårdagen så nåddes jag av nyheten att Anna Haag & Emil Jönsson skulle avsluta sina karriärer. Trots att jag varit lite anti dom och tyckt att dom inte levererat alls så kändes det ändå vemodigt och lite ledsamt när jag såg deras intervjuer. Varför min känsla var så är oklart, tveksamt om jag kommer sakna dom, snarare att jag kan sätta mig in i deras situation och känna hur tufft ett sådant beslut är att ta.

Nu väntar en ny promenad i den härliga vårsolen! 

Inga kommentarer: