En fyra timmar lång solskenshistoria

God och glad kille, trots ett BMI snarlikt min skostorlek 

Goder afton bröder. 

Då var även denna träningsveckan lagd till handlingarna, nöjd som få med genomförandet. Inget gnäll, man kör det man ska och sen är det bra. Två dagar i rad har jag nu haft sällskap av min forne klubbkamrat Adam Larsson. Trevligt. Pratat en del minnen, mest från gamla tävlingar, som sig bör. Fan så gamla vi blivit, eller ja, i alla fall jag. 

Idag så tog jag åter bilen till Adam, för gemensam träningsstart hos honom. Planen var ett varv runt Runn. Undrar vilken gång i ordningen för mig denna sommar? Femte? Sjätte? På  rullskidor då, har cyklat något varv runt den också. Förr om åren så var det en lagom tur för just cykel, att åka rullskidor runt den var "alldeles för långt". Tider ändras. 

Det var skönt att få ställa sig på de klassiska skidorna och staka idag. För trots att det funkar helt okej att åka skate så känns det ändå "fel" på något sätt. Staka däremot, det känns helrätt. Båda åkte på Elpex-treor idag, det är ett lagom rullmotstånd tycker jag, sen är inte någon av oss så starka att vi kan hålla 20-22 km/h i "lugn" distansfart(ansträngning) på fyror heller, men det kanske kommer. Den som lever får se. 

Vi började varvet med att åka på cykelbanan bort till Falun. Inne i Falun så tog vi inte riktigt raka vägen, utan körde lite "kringelikrokar" för att det i slutändan skulle bli de planerade fyra timmarna och således slippa skarv när vi kommit tillbaka till Borlänge igen. Färden fortsatte genom Hosjö, ut på riksväg 69 till Vika och sedan igenom det väldigt vackra Torsång. I just Torsång så har dom ett populärt fik. Många cyklister och båtägare brukar stanna där för en fikapaus, vi skippade fika idag. Ingen av oss åt någonting under turens gång, för min del blev det sedvanliga två liter sportdryck, svagt blandat. Jag är ändå imponerad av min kropp som klarar en sådan här pass lång träning med endast tre ägg och en banan till frukost, samt nyss nämnda sportdryck under färdens gång. Det trodde jag inte för något år sedan, men så har man ju en del att ta av också. Som Olle Walleräng hälsade till mig häromkvällen angående min "deff"; "Det ser hälsosamt ut, men det finns en del att ta av". Han hade mätt in på 3-4% kroppsfett i december när han testat sig på Bosön. Det är deff på riktigt. Nästan så Viktor Brännmark får hålla sig i vassen i sommar, åtminstone om han ska bada med Olle. 

Efter Torsång så styrde vi kosan mot Ornäs och sedan Dalsjö. I just Dalsjö så gick Toughrace häromveckan, en fin liten by. När vi precis äntrade nyss nämnda by (efter 3,26 h och 57,4 km) så lade vi in ett block med fartökningar, tio stycken till antalet även idag. Men skillnaden mot föregående liknande block är att vi idag körde varannan fartökning som en maxinsats á 10 stavtag och övriga på cirka 90% och 20 stavtag. Vilan emellan blev 20 lugna stavtag. Idag precis som igår så var det inga problem att få pulsen att stiga ganska direkt, det är ett bra tecken tycker jag. Siffrorna från blocket: 6,14 min, 1,88 km, 151 snittpuls, 158 maxpuls.

När vi hade "fartökat" klart så var det bara att ta sig den sista milen hem, genom Islingby, Domnarvet och Hönsarvet. Vi kom tillbaka igen efter 4,10 h, 68,3 km och 500 höjdmeter avverkade. Ett fint träningspass, helt klart. Att jag dessutom körde i bar överkropp under hela färden är bara det värt sin vikt i guld! 

Bilder:

Runn runt, med omnejd

Puls- och höjdkurva

Snabbt drickastopp i Dalsjö efter avklarat fartökningsblock. Premiärtur för min nya USWE Airborne 3 idag, den var riktigt nice, nästan bättre passform än min gamla USWE XC

Adam Larsson var glad och nöjd idag, han hade för första gången någonsin lägre medelpuls än mig (enligt egen utsago), det skiljde fyra slag oss emellan

Strava-data. Klickar ni här så får ni pass-informationen från Polar