tisdag, juni 21, 2016

Fyra timmar löpning!


På väg ner från Lostenen på Hornberget i Skuggarvet, efter cirka 2,30 timmar löpta. Jimmie Johnsson, Jag, Caroline Glännerud, Emma Eriksson, Gilberto Panisi, Akira Lenting och Gustav Eriksson

Foto: Mattias Nilsson


Klockan 07,48 så joggade jag iväg hemifrån Britsarvet för att 12 minuter senare möta upp ett gäng från DSA uppe vid LIVI (friidrottshallen vid Lugnet). Vi skulle springa en liknande tur som jag gjorde den 3:e juni. Alltså över Björnmyra - Bodaberget - Hornberget. Planen var 3,5 timmar för de andra i gänget och jag reviderade snabbt min plan till fyra timmar. Anledningen till det är att jag helt enkelt vill träna på lite nu i början av veckan och således kan vila både lördag och söndag. Förra veckan blev det ju nästan 18 timmar och denna vecka är planerad till 14. Men det kan vara lite farligt och lätt att enbart stirra sig blind på en vecka som följer kalendern; måndag till söndag. Tittar jag tillbaka till de senaste sju dagarnas träning så hamnar jag på 21 timmar. Det är ju lite annat än 18, respektive 14. Så dubbla vilodagar ibland är inte helt fel faktiskt. Dessutom så ska jag ju upp tio timmar i träning denna fyraveckorsperiod (65), gentemot den förra (56).

Nåväl, passet då. Det var en liten men trevlig grupp som sprang iväg klockan 08 från LIVI. De på bilden ovan, samt Mattias Nilsson (tränare på DSA). Tror inte jag missat någon, i så fall får ni skälla på mig. Vi började med att springa bergsstigen, därefter vidare på Carl Larsson-leden, strax innan Björnmyra så sprang vi höger upp på Björnmyraberget. Bitvis nya stigar för min del, väldigt kul, även nära mitt barndomshem i Skuggarvet så blev det en del nya stigar för mig. Efter Björnmyraberget så rullade vi vidare igenom Björnmyra och ner emot Boda. Vi korsade Skuggarvsvägen och drog rätt uppför Bodaberget. Fina stigningar idag vill jag lova. 

Från Bodaberget så sprang vi stigar, grusväg och en gammal körväg tills vi till slut hamnade ovanför Laktjärn, nära Skuggarvet. Från Laktjärn sprang vi grusväg och stig hela vägen upp till Hornberget (330 meter över havet, dagens högsta punkt). Denna backe stiger 157 höjdmeter från lägsta till högsta punkt, på 2,56 kilometer. En del platt emellanåt dessvärre, men ändå en fin backe! 

Efter att ha varit uppe på Hornberget så sprang vi från Lostenen ner till Skuggarvsvägen igen, vidare bort mot Lugnets naturreservat. Där valde vissa att springa raka vägen hem, medan jag, Gustav, Caroline och Akira sprang tillbaka mot Skuggarvet och Gallsjön igen via grusvägar och stigar. Vi kom strax ut på Lugnets gröna milbana, där tog vi oss upp till toppen (305,9 meter över havet) och sedan ner till Carl Larsson-leden igen, vid gränsen av militärområdet. 

Resterande del av passet blev lite av en skarvning, vi tog oss bland annat upp till Sjulsarvsstugan, ner till Lugnets elljusspår och sedan upp till Kårestugan och hoppbackarna. Från hoppbackarna så sprang jag med gänget ner till Lugnet och friidrottshallen, lämnade av dom där och skarvade den sista halvtimmen över Jungfruberget. 

Det blev ett riktigt bra pass måste jag säga. Gillar verkligen det här med att köra ett långt pass per dag. Skönt med sällskap dock, det är ju faktiskt perfekt att träna lite innan och efter, då upplevs det inte lika långt faktiskt. Kände mig skapligt pigg under hela turen och absolut inga svackor, skönt. Enda lilla problemet var insidan av höger knä som värkte lite sista halvtimmen. Men det är nog ingen fara. Nu sitter jag i soffan med stödstrumpor och korta kompressionstights, för att öka på återhämtningen lite. 

Totalt blev det fyra timmar, 34,62 kilometer och 890 höjdmeter! Länk till passet från min Polarklocka har ni här.

Bilder och Strava:



På Carl Larsson-leden första gången idag, efter drygt en halvtimmes löpning


Gänget återigen nedför Hornberget


4 kommentarer:

Anonym sa...

Midsommar = dubbla vilodagar

Adam Steen sa...

Ja, det med!

Anonym sa...

Minns jag inte helt fel så träna Janne Ottosson extra mkt typ midsommarafton julafton nyårsafton och dylika helg dagar. han resonera som så att då tränar ingen annan , men det gör jag!

Adam Steen sa...

Okej. Jag är inget stort fan av högtider. Och om du läser i texten så skriver jag inget om varken midsommar, julafton eller nyårsafton. Det råkade bara falla sig naturligt med två vilodagar, vilket jag också nämner i inlägget.