Avslutade träningsdagen och veckan (21,30 timmar denna vecka och drygt 60 timmar de senaste fyra veckorna) med ett skatepass på 1,30 timmar. Jag hade sällskap med Simon och Jesper Arnesson hela passet och av Kalle Gräfnings samt Calle Halfvarsson i drygt en halvtimme.
Halvtimmen med de två "Kallarna" spenderades i och omkring det backiga Lugnetområdet. Calle flög till synes oberörd uppför backarna, medan en annan slet som ett as. Det får en att fundera både en och tre gånger varför man håller på med detta? Jag kommer ju aldrig någonsin bli så bra som honom och övriga i världseliten. Men ändå nöter jag på vecka ut och vecka in. Det får mig att börja fundera på vad som egentligen är viktigt här i livet. Jag är i en period nu där jag inte riktigt vet vad jag vill göra med mitt liv och min framtid. Ibland får jag en idé om att typ släppa allt och alla och dra ner till Medelhavet eller liknande och helt starta om med allt. Men det känns och är ju lättare sagt än gjort.
Jag önskar jag kunde ha en mer utstakad väg för vad jag ska göra. Jag önskar jag kanske hade något mer meningsfullt och vettigt att göra. Kanske skulle jag haft ett jobb? Kanske skulle jag haft en familj? Kanske skulle jag nöja mig med det jag har och kämpa vidare?
Just ja, väggnigen. Sista halvtimmen slet jag illa, hade inte mycket kvar i kroppen då. Energin var ganska låg med andra ord. Ska bli skönt att vila imorgon!
4 kommentarer:
Du ska verkligen ha cred för hur mycket du tränar. Är grymt inspirerande att följa din blogg. Lycka till framöver vad du än väljer att ta dig an här i livet!
Kan bara instämma med föregående..
Calle hit och Kalle dit, det är ju steenis vi gillar juh
Adam: det är ok att inte veta vad du vill med ditt liv. Det är bara när vi slutar ställa oss frågan som det blir farligt, så det är ingen fara med dig :)
Två tankar:
1. vårt samhälle heroiserar ettan och premierar de som syns utan att någonsin ställa frågan hur de mår. Många toppidrottare mår dåligt både under och efter karriären. Samtidigt så får vi aldrig höra om de som mår bra av att bara vara idrottare, fast det är de som verkligen har bra liv.
2. det är bara du som kan välja vad som är meningsfullt, och ett bra sätt att komma underfund med det är att tänka på vad du vill att andra (och vilka) ska säga om dig på din begravning. Sedan är det "bara" att leva så att det blir så.
3. (den dök upp nu) bra saker händer när de ska, vi kan inte tvinga eller stressa fram dem, men väl ha ett öppet sinne så att vi upptäcker när de händer
Tackar! :)
Skicka en kommentar