Det sjukaste på länge; kört klassiska intervaller idag. Drygt ett år sedan senaste gången. Under första intervallen så kändes det rätt så bra till en början, nästan som i fornstora dagar. Just diagonalåkningen var mitt främsta vapen på den gamla goda tiden. Så jag såg framför mig om hur jag skulle slå mig för bröstet och skryta inför er om hur bra det gått. Därefter kom verkligheten ikapp mig..
Innan den första intervallen så körde jag ju såklart uppvärmning, som avslutades med tre minuter 10"-20"-intervaller. Dessa maxinsatser kommer nog kännas i ljumskarna imorgon. När jag kände mig redo och uppvärmd så slog jag till med följande intervaller:
10' - 8' - 6' - 4' - 2 '- 1' - 2x30"
För att göra det enkelt för mig så vilade jag två minuter mellan varje intervall. Åkte runt den röda världscupslingan och elljusspåret, så jag fick mycket fin kupering och diagonalåkning. Det var ett riktigt sugföre med drygt fem plusgrader, mina twin skin fäste rätt bra, men glidet var väl inte direkt toppklass. Fick till bra puls i alla fall, men i övrigt var det sjukt jobbigt, dessutom så gjorde sig styrkepasset från gårdagen påmint i form av fin mjölksyra. Kul att köra ett för mig ovant träningspass.
Tack för visat intresse!