Stakat ett Vasalopp och lite till

Skaplig träningsvecka det blev ändå: 21,25 timmar och 426 kilometer. Det får jag faktiskt klappa mig själv på axeln över! Nu ska jag försöka göra en lugnare vecka under den kommande. Får se hur jag lyckas med det. 

Dagens träning blev ett väldigt fint stakpass på 91 kilometer och fem timmar. Såhär såg rundan ut:

Körde så som vanligt på mina Swenor 4. Kändes bra i princip hela passet, blev lite törstig mot slutet bara, i övrigt tycker jag kroppen svarar fint konstigt nog. Lade in tio impulser under den sista timmen, bra att försöka få lite speed. Väl hemma blev det ett litet pass med TRX-styrka också. 

Nu framöver måste jag försöka få in lite mer intervaller och köra mindre mängd. Har för lite procentuell del av just intervaller såg jag när jag fyllde i träningsdagboken, 10%. Hade betydligt mer under förra och förrförra året. Men det har ju funnits mer tid till träning nu, så dumt att inte passa på att få en fin grund. Men i och med jobbet nu så blir det ju naturlig med mindre träningstid. Måste skaffa en tjej också, det är mycket nu. 

Snart kommer Alfons och Boris hit igen, det blir mysigt!

Stakintervaller 10-9-8-7-6-5-4-3-2-1 min, ”bara” dålig känsla idag

Äntligen helg igen. Det har varit jobbigt att komma in i arbetet igen. Det är väl mentalt antar jag. Men just nu har jag (som vanligt) oro inför hur fan jag ska orka träna när jag framöver ska jobba 8-17, 8-16, 8-15.. Känns tungt nu. Nya moment i undervisningen i form av ett teoripass i veckan också, så jag känner mig lite osäker där.. Men jag brukar få bra hjälp av kollegorna, så det ska väl gå får vi hoppas. 

I onsdags var jag så trött innan intervallerna att benen nästan vek sig (obs, ej ironi). Idag kände jag mig ”bara” trött och seg. Så det var ju ett framsteg. Det är väl mest en omställning från ledighet till jobb som gör att jag känner mig trött både mentalt och fysiskt. Det borde förhoppningsvis gå över framöver. Tänker mycket kring träningen i höst och hur jag ska lägga upp det. Som vanligt är det halvt kaos i mitt huvud kring allting. Men jag tänker fortsatt att jag ska köra en lite mer intervallbetonad vecka först och sedan en mer ”normal” vecka. Får försöka jaga lite timmar de helger jag inte har Alfons. Det där måste lösa sig bara jag kommer in i det, som sagt. Frågan är bara hur jag ska göra med styrkan, orkar fan inte beta av alla kettlebell-övningar. Får nog räcka med TRX tror jag. Sådana där funderingar går runt, runt, runt i huvudet dygnet runt. Stressad över att inte hinna med träningen, stressad av att inte få den tid jag vill ha till träning och så vidare. Ja, det är inte lätt att var psykopat alltså..

Idag var planen intervaller. Men skulle det kännas helt kasst så skulle jag bara köra distans. Det blev intervaller och det funkade okej. Idag kunde jag köra mig trött och få lite belastning på flås det åtminstone. Dessutom kände jag inget i handen denna gång heller. Kul med någon form av framgång. I mitt liv får jag ju vara glad för det lilla så att säga. 

Intervallerna jag körde var: 10-9-8-7-6-5-4-3-2-1 minuter, med 1 minuts vila mellan varje intervall. Totalt 55 minuter alltså. Körde på Swenor 4 som vanligt. 

Hela passet blev 55,6 kilometer och 3 timmar på pricken. I helgen är planen två stycken femtimmarspass. Heja roligt! Nu ska jag ut på middag med några kompisar, hoppas jag får med mig något ”räsche” hem, men det lär väl inte hända. 

Hörs. 

Ett trött intervallpass - med sol och skyfall

Tvättslut.com

Jag är inte så glad som jag ser ut 

Mäktiga moln i Falun, fem minuter innan världens värsta regnskur...!

Godkväll. 

Ja, nu börjar de dåliga passen rada upp sig. Idag var det sjukt slitsamt, svårt att hålla fart och nästan omöjligt att komma upp i puls. Men som jag varit inne på tidigare så har jag ju en gedigen träningsmängd i ryggen, lägg där till dålig sömn och inte riktigt 100 mentalt. Jag är inte bitter eller på dåligt humör över att dagens pass gick dåligt, jag har ju en plan om att mata denna vecka ut och sedan hämta hem det, så det spelar ingen roll. 

Jag körde en vända som följer: Bullermyren - Domnarvet - Islingby - Ornäs - Aspeboda - Olsbacka - Källviken - Falun - Smedsbo - Kvarnsveden - Bullermyren. Enligt pulsklockan så blev det 56,5 kilometer och 3,10 timmar. Längs vägen lade jag in intervaller, dom var dock så pass dåliga att jag inte vågar delge er några siffror mer än:

- 10 x 40"-20"

- 20 min tröskel 

- 20 min tröskel 

- 10 x 40"-20"

När jag drog iväg var det cirka 25 plusgrader och strålande sol, så givetvis blev det "barkaka" från start. Det fick jag ju dock sota för i Falun när jag blev bjuden på århundradets skyfall, det var så det rann på vägarna, fy satan vad det hällde ner, stora bäckar på vägarna. Trevligt! Som tur är var det så pass varmt att jag aldrig frös. Skönt det åtminstone.

En positiv sak med passet var att jag inte kände något i handen, varken under eller nu efter. Sjukt, i måndags hade jag galet ont av att köra bil och idag kändes det ingenting. Livet och dess konstigheter alltså..

Nu ska jag försöka äta och sen hoppas jag på att komma i säng tidigt, men det vet jag ju hur det brukar sluta, "jag ska bara"...!

Hörs, hej!

Kettlebell + Stak 36 km

Började träningsdagen med samma styrka som igår, skillnaden mot då var att jag idag körde 40 repetitioner per övning, mot 60 igår. Nu har jag vevat av övningarna för denna vecka och förhoppningsvis klarar jag av att dra ner på den framöver. För även om den är bra så blir jag sliten av den och det kanske inte är det viktigaste för mig att köra. 

Efter styrkan så drog jag in till Dala-Floda och stakade 36 kilometer, 2 timmar och 190 höjdmeter (flackt järnet). Körde tio impulser om 12 stavtag vardera under den första timmen. Åkte som vanligt på mina Swenor 4.

Känner av min hand från och till. Den värker och blir svullen på handryggen. Trist med tanke på att jag tänkt börja köra lite tuffare pass på rullskidor framöver i höst. Men vi får ta allt som det kommer. Har större bekymmer än så.. 

  

Stak - 48 intervaller, 70 km - sliten

Två Addar 

Hallå där. 

Idag var det slitsamt vill jag lova. Intervaller med Adam Larsson. Jag körde på mina Swenor 4, men jag skulle nog ha kört med ett par treor istället. Orkade inte riktigt hålla trycket uppe på intervallerna. Men jag har kört hårt och är sliten. Så det är ändå ingen fara. Inte så många pass som gått dåligt ändå i sommar och ibland måste man låta sig vara lite sliten. Nu snart väntar lite annorlunda träning, det ser jag i alla fall fram emot. 

Vi åkte ut till cykelbanan längs riksväg 293 och betade av följande block med intervaller:

- 5 x 60”-60”

- 10 x 45”-15”

- 10 x 40”-20”

- 10 x 30”-30”

- 13 x 30”-15”

Lyckades väl hänga med på 4-5 intervaller allt som allt. Hängde som tur är inte läpp för det, jag gjorde mitt bästa och gav det jag hade för dagen. 

Efter att ha kört intervallerna klart så följde jag med Adam Larsson hem. Jag hade då 2,30 h på klockan. Men eftersom att jag inte har något att komma hem till så tog jag en extrasväng över Torsång, Berg och Stora Tuna kyrka. Rejält krispig och trött mot slutet också. Men samlade i alla fall in 70,2 kilometer och 4 timmar. 

Jag körde också de resterande chinsen, toes to bar, hopprep och magövningen i gummiband, så att jag kom upp i mina 100 repetitioner denna vecka. Därefter blev det också fem TRX-övningar!

Nu ska jag försöka vila en stund. Ikväll ska jag ut på middag med en kompis, det kan jag behöva. Kanske blir någon bärka då, bara för att! Fira att jag är så glad och lycklig över att vara miljonär.. 

Är fortsatt riktigt jävla irriterad, arg, ledsen och besviken på den där människan. Kommer aldrig, aldrig förlåta sveket. Jag är även lite sugen på att flytta tillbaka till Falun och hitta ett jobb i en annan bransch. Bara för att få förändring rejält. Vi får se. 

Hörs, hej. 

55 km stakning - fångad av en stormvind - mage/rygg - ångest

Ute och vinglar i närheten av Torsång 

Hej på er. 

Vi måste väl avhandla vindkapitlet först. När jag stack iväg med riktning mot Norr Amsberg så hade jag rak motvind och var lite nöjd med det ändå, för då skulle jag få en fin medvind senare enligt mina beräkningar. Jag lär mig aldrig.. Vimplarna, flaggorna, buskarna och annat där man kan skönja vindriktningen stod rakt emot mig under hela turen. Några gånger blåste det dock sidvind så stavarna följde med. Uppfriskande med vind, så man slipper svettas så mycket. Alltså de senaste 3-4 åren så har det ju blåst något fruktansvärt. Inte har det väl blåst såhär mycket förr om åren? Det är fan mig Carola sjunger om i ”Fångad av en stormvind”, kanske inte bokstavligt, men bildligt.

Efter Norr Amsberg så åkte jag: Vallmora - Smedsbo - Aspeboda - Ornäs - Torsång - Islingby - Domnarvet - Kvarnsveden - småskarvar i närheten av lägenheten - hem. 

Det kändes inte speciellt bra idag. Var trött, sliten och småirriterad mest hela tiden. Hungrig blev jag också sista halvtimmen. Men det är ju lätt värt all slit med belöningen jag får i form av alla positiva hälsoeffekter (både fysiska och psykiska), att jag ständigt blir Så mycket bättre och för alla pengar jag drar in på det...! 

Jag lade in tio spurter om 12 stavtag under den första halvan av passet. Åkte på mina Swenor IV, höll på i tre timmar och kom 55,3 kilometer. 

Efteråt så körde jag lite bålstyrka:

- 5 minuter rullande med situps-liknande övningar 

- 5 minuter rullande med plankan-liknande övningar 

- 10 x 30 armhävningar, start varje minut 

Hoppas ni får en bra kväll. Själv ska jag sätta mig i soffan med mina mentala demoner, ångesten som ständigt förföljer mig och tomhetskänslan i magen/bröstet. Trevlig med sällskap ändå. 

Fint stakpass på 71,7 kilometer

Adam Larsson och Adam Steen

Hallå ja!

I sällskap med Adam Larsson så blev det en fyratimmarstur stakning. Vi tog ett säkert kort och åkte ett varv runt Runn + Vikasjön. Det går alltid hem! Bra väder nästan hela turen, lite regn när vi passerade Falun bara. Vinden var med oss i början över Torsång och Strand, men i Hosjö och nästan hela vägen hem så fick vi smaka på den i ansiktet istället. 

Kroppen kändes rätt bra idag, enda minuset var min hand som fortsatt spökar. Det gör liksom ont på vänster handrygg, lite bakom knogarna till ring- och långfingret. Är nog på grund av handremmen och mycket träning. Har bytt rem, har även provat med en bit av ett sittunderlag mellan hand och handrem. Det har inte hjälpt. Dock så brukar det aldrig bli värre, sen går det över nästan helt på bara någon dag. Vi får se hur fortsättningen blir. Skierg gick ju bra i alla fall, så när jobbet börjar får jag väl köra mer sådant. Som jag tidigare varit inne på så kommer det bli lite mindre träning då, av förklarliga skäl. 

Under den sista timmen så lade vi in tio stycken impulser om tolv stavtag vardera, i ett försök att få upp lite snabbhet. Jag körde som vanligt på mina Swenor 4. Fyra timmar på sekunden och 71,73 kilometer. Snittpulsen var rätt så höga 126, bra där!

Långpass stak, med 60 min intervall inbakat

Hallå där!

Ett nytt tufft och bra pass har idag skrivits in i träningsdagboken. Tur att jag även har en manuell excel-variant av träningsdagbok och inte bara förlitar mig på min Garmin-data, speciellt nu när Garmin ligger nere och verkar vara hackade. Fick lov att ladda upp passen till Strava manuellt. Så kan det vara ibland, förhoppningsvis kommer Garmin igång någon gång. Men det var inte hackade träningsdagböcker vi skulle prata om nu.

Passet idag blev ett varv runt Runn, inklusive Vikasjön. Jag hade med mig Adam Larsson, som i sista sekund bestämde sig för att staka. Kul med sällskap. Tanken var ett längre pass med intervaller inbakade och hyfsad marschfart däremellan, planen följdes galant!

Vi värmde upp till strax efter Torsång, i lite drygt 45 minuter, därefter var det dags för dagens första intervaller:

- 10 x 40"-20". Bra medvind och böljande terräng. Kändes helt okej. 3,71 kilometer hann vi under dessa tio minuter.

Efter det första blocket så åkte vi lugnt i fyra minuter innan det var dags för dagens andra:

- 20 minuter tröskel. Fin vind lite drygt halva, förbi Rankhyttan, innan vi i Strand mötte väggen i form av motvind. Vi hann 7,84 kilometer i alla fall, bra snitt (för oss dalmasar) på Swenorfyror. 

När denna tjuga var avklarad så väntade en längre "vila" där vi rullade över Vika, Hosjö och Tisken. Vi startade upp det tredje kalaset på cykelbanan längs riksväg 293, i botten av backen uppför Gamla Berget:

- 20 minuter tröskel. Dödens motvind. Kändes ändå helt okej och vi hann exakt 7 kilometer på denna. Bra!

Ytterligare fem minuter lugn åkning innan det sista jobbiga för dagen:

- 10 x 40"-20". Motvind, men okej känsla. Vi hann 3,18 kilometer på detta tio minuter långa block.

Efter de sista intervallerna så var vi i botten av Brusalabacken. Jag vinkade adjö till Adam som åkte hem över Kvarnsveden. Själv tog jag en liten omväg via Norr Amsberg för att få ihop mina fyra timmar och totalt 76 kilometer. 

Hade skapligt bra och hög puls idag. Nu kan jag tyvärr inte se maxpulsen i klockan i efterhand, men jag kom upp över 170 vid några tillfällen åtminstone och det får jag anse som okej! 

Min hand gjorde dock lite ont under passet, så det var mindre bra, det blev dock aldrig värre. Får se hur det slutar..

Väl hemma så betade jag av lite chins, toes to bar, magövning med gummiband, hopprep och TRX. Så resten av veckans styrka är "bara" kettlebell.

Imorgon ska jag springa en vända och köra nyss nämnda kettlebell-styrka. Sedan åker jag till stugan för att återförenas med Alfons och Boris. Stannar där till måndag!

Ett lättare och kortare pass, för en gångs skull

Tja!

Idag höll jag fan på mig och körde ett lugnare pass. Dels för att jag tränat hårt på slutet, men också för att jag vill ha hyfsade ben på morgondagens 5000m bana i Falun. Det är en träningstävling som Simon Andersson håller i för sin löpargrupp. Efter det så är det väl bara på timjagandet igen. Tycker ändå om att tillåta mig ta det något lugnare dagen innan en sådan grej. 

Dagen till ära så åkte jag på Elpex 3 och invigde min nya Garmin Forerunner 45. Klockan var det inga större fel på, den gör sin grej, men det saknas en del funktioner och skidåkning finns inte som sport på klockan, så det får man ändra i efterhand. Känns ändå som att jag kan leva med det. Rullskidorna kändes som om de rullade tyngre än mina fyror. Det beror nog dock på att jag brukar känna så dagen innan tävling och att det var STORM-motvind halva passet. 

Rundan jag körde var: Bullermyren - Kvarnsveden - 293 - Smedsbo - Aspeboda - Ornäs - Dalsjö - Islingby - Domnarvet - Bullerforsen - Bullermyren. Fick in två timmar och 36,8 kilometer.

Tack för nu.

72 kilometer motstorm + räddat Lagesson

Funkade hyfsat med ett tillklippt sittunderlag mellan hand och rem. Tejpen är för att skydda en blåsa jag fick på gårdagens skierg-pass, kanske borde köra utan handskar även där för att slippa blåsor?! Kanske sista passet på ett tag med min Forerunner 945 som ska in på service pga strul med höjdmätaren, imorgon tror jag min "så länge-klocka" Forerunner 45 dyker upp. Den borde duga att ha ett tag i alla fall.

Hej på er.

Kom till sist iväg i förmiddags. Siktet var inställt på ett varv runt Runn + Vikasjön, vilket det också blev. Märkte direkt att det blåste satan, motvind givetvis, så förhoppningarna var högt ställda på medvind under andra halvan av passet. 

Efter lite drygt en kvart så mötte jag Simon Lagesson i Islingby. Jag stannade och pratade en stund med honom. Jag gjorde honom också uppmärksam på att han tappat en mutter till ena bakhjulet, vilket han inte märkt. Han tackade för att jag räddat livet på honom och sen fortsatte vi åt varsitt håll. 

Den första timmen så kände jag mig lite småseg och vinden var konstant emot. Handen värkte litegrann, men inte så farligt, det blev aldrig värre någon gång under passet, vilket kanske är bra. 

Någonstans mellan Strand och Vika så började jag få lite medvind, det höll i sig till Hosjö där motvinden nu blivit "motstorm" istället. Kul. Nu kanske det förvisso har vänt igen - från motvind i livet till motvind under träningarna, tycker ändå jag varit hyfsat förskonad från motvind ett tag. Det kanske dock beror på att jag sprungit en del i skogen. Vet inte vad som är värst av motvind i livet eller under träning. Lika illa skulle jag nog säga. 

Jag hade bestämt mig innan för att inte köra några impulser idag, för att inte belasta handen onödigt, det löftet höll jag till mig själv. 

Det hela slutade med 72 kilometer prick och 4,05 timmar. Ett fint stakpass helt enkelt. Körde på mina Swenor 4. Direkt efter hemkomsten så betade jag av fyra TRX-övningar för att underhålla bålen också. 

Imorgon har jag vilodag, tjoho!

Livets första 100:ing på rull

Pisspaus med view i Stora Skedvi 

Vältrar mig uppför en backe mellan Strand och Vika 

God eftermiddag.

Om ni undrar vad jag gjort idag så har jag i princip ägnat mig åt en enda sak: rullskidor stakning. Min plan var först fem timmar, men jag reviderade den ganska snabbt till att försöka mig på 100 kilometer och helst under 5,30 timmar. 

Det rullade på fint till en början med mina Swenor-fyror. Jag hade en gynnsam vind när jag åkte: Bullermyren - Domnarvet - Torsång - Naglarby - Gustafs - Stora Skedvi. Även när jag vek av mot Pingbo och sedan vidare mot Strand, Vika och Hosjö så var det okej vindar. Kroppen var skapligt pigg också och det flöt på fint. Jag stannade för dricka varje halvtimme, vid två timmar tog jag en gel och vid tre timmar skiftade jag rullskidor.

När jag i Hosjö rullade vidare längs Strandvägen mot Tisken så började den välbekanta motvinden, där började det gå lite tyngre, men inte så farligt ändå. Stannade på COOP vid gruvan för att köpa en baguett och en pepsi max, hade börjat bli lite hungrig och ville inte gå mig tom. 

Efter matstoppet kände jag mig piggare igen och färden fortsatte över Gamla Berget på cykelbanan bredvid riksväg 293. Fortsatt motvind. Längs cykelbanan så lade jag in tio impulser på 12 stavtag vardera, det satte sina spår, blev lite tröttare efter det en stund, men lyckades återhämta mig skapligt igen. 

Insåg i Smedsbo att jag inte skulle få ihop 100 kilometer av att bara åka raka vägen hem, så det fick bli en extrasväng höger genom Kullerbacken och Vallmora. Ute vid 293:an igen så åkte jag till Norr Amsberg och därefter vidare mot Mellsta. Vid 90,7 kilometer och 5 timmar på pricken så stannade jag en sista gång, drack ur drickan och stretchade högerhanden som hade börjat värka en aning. Sedan satte jag av vidare över Dalälven, Mellsta och Övre Tjärna. 

Med fyra kilometer kvar av passet så befann jag mig på Sportfältet, precis i närheten av där jag bor. Tog några varv runt, runt för att få ihop de sista åtråvärda kilometrarna innan jag nöjt kunde glida hem med 100,41 kilometer och 5,29,02 på klockan. 

Visst var det lite jobbigt emellanåt, men det gick på det stora hela bra och jag hade tryck i åkningen hela vägen in, skönt att ha betat av det livsmålet. Vad blir nästa tro?

55 friska stak-kilometer + lite styrka

Hej på er.

Nu är veckans sista pass ett minne blott. Det blev en fin träningsvecka detta och sammanfattningen från den kommer imorgon. 

Det har ju hotats med regn under i princip alla dagar den senaste veckan, men vi har klarat oss bra under träningspassen som tur är. Även idag stod det regn i prognosen, lyckades dock undvika det fram till sista timmen ungefär. Framöver ser det pissigt ut också när det kommer till vädret, inte roligt. Såhär går det när ni gnäller på värmen. Jag är nästan helt säker på att vi inte får någon mer sommarvärme denna "sommar". Hoppas verkligen jag har fel!

Klockan 09,00 så stod jag på mina Swenor-fyror, stavremmarna spända, pulsklockan hade hittat GPS-mottagning och jag var redo för ett nytt träningspass. 

Jag åkte en klassisk vända, Falun tur och retur. Domnarvet - Ornäs - Aspeboda - Olsbacka - Källviken på ditvägen. På hemvägen blev det cykelbanan längs riksväg 293. Fin rutt. 

För inte alltför många år sedan så var ju tre timmar ett långpass, jag tyckte också att det var tufft att få in 50 kilometer under dessa tre timmar. Tiderna förändras. Jag hoppas dock att folk förstår att jag skriver lite med glimten i ögat angående mina skamgränser. Men lite allvar är det också. Jag har sett alltför många (detta gäller även mig själv) som bara jagat timmar, utan någon riktig fokus på passen. För mig personligen så ger det mer att försöka hålla lite tryck på distanspassen och inte bara såsa mig igenom. Min puls är ju dessutom så låg när jag är inne i träningen, så jag har ju ändå låg AI-puls för det mesta, trots en högre ansträngning. 

För skojs skull så tog jag en mellantid varje timme idag, jag åkte lugnt och utan hets, men här är siffrorna:

1:a - 60,27 min, 130 höjdmeter, 17,72 km (17,6 snittfart), 122 snittpuls

2:a - 59,31 min, 221 höjdmeter, 17,45 km (17,6 snittfart), 125 snittpuls

3:e - 60,00 min, 174 höjdmeter, 19,34 km (19,3 snittfart), 131 snittpuls

Under den sista timmen så lade jag in tio spurter på 12 stavtag vardera och jag smyckade nog farten en aning när regnet var på intågande. 

Fick ihop 3,01,55 timmar, 55,07 kilometer och 525 höjdmeter. 

Väl hemma så körde jag också 5 TRX-övningar för bålen/stakmusklerna + 3 x 10 chins. 

Nu ska det bli skönt med två vilodagar och väldigt trevligt att äntligen få träffa Alfons och Boris igen!

Stakintervaller: 5 x Tvåråberg

Sådär då. Träningsveckan här uppe avklarad. 

Sista passet blev 5 stakintervaller uppför Tvåråberg. 

Seg som vanligt på uppvärmningen, kallt och blåsigt dessutom. Men efter en uppvärmning och trevligt sällskap i form av Pontus och hans pappa Ulf Jansson så kom jag in i det rätt fint. Pontus körde Swix C2 och jag Elpex 3, vi hade likvärdigt rull. 

Backen upp till Tvåråberg var fin, 2,05 kilometer per drag enligt min klocka och tiderna blev: 

7,30

7,21

7,21

7,23

7,11

Varje intervall avslutades med spurt sista hundra meterna ungefär. Lyckades gå med på alla intervaller idag, släppte lite i spurterna bara. Skönt att kroppen börjar vakna till och att känslan var rätt god! 

Trots låg puls så lyckades jag kriga upp den i 175 som max, det är inte illa! 

Nu ska jag äta lunch här också sedan åka hemåt. Min plan var först vila i eftermiddag och imorgon. Men jag har en ny plan nu: ett kort pass i eftermiddag och ett ytterligare imorgon innan jag hämtar Alfons. Därefter kan jag vila i två dagar och ägna mer tid åt junior. Blir perfekt!

94:an långburk, stak

Det var Boberg, Silvia och jag

Haaaaaalåååå dääär!

Idag har vi avverkat ett tufft, hårt, långt, men framförallt väldigt roligt pass. Stakning långpass på planen, 4-5 timmar, Swix C3 på Boberg + Wingman (Pontus), Swenor 4 på mig. 

Tänk att det skulle ta mig nästan 20 träningstimmar in i denna vecka innan jag började känna igen mig själv. Ni vet ju att jag ofta överdriver och gnäller. Men på riktigt så har jag känt mig väldigt trött och seg mer eller mindre hela denna vecka, med några ljusglimtar emellanåt. Idag så kände jag redan på frukosten att humöret var bättre, jag var peppad inför långpass och kroppen kändes helt okej!

Vi körde en rutt som till första halvan var nästan helt okänd för mig: Kåtilla - Månsta - Karlsarvet - Brunnsberg - Åsen - riksväg 70 tillbaka till Karlsarvet - Månsta - Kåtilla. Därefter åkte vi: Väsa - Oxberg - Evertsberg - Kåtilla + skarv.

Under den första svängen Kåtilla - Kåtilla så åkte vi på i en lagom takt: 2,18,47 timmar, 42,19 kilometer, 18,3 km/h snittfart och 109 i snittpuls. Därefter började det så sakta bli allt tuffare.

På väg till Oxberg så gick det ändå lugnt och fint. Det började dock pratas om 90 kilometer på 5 timmar i klungan, jag hade pratat om strava-segmentet mellan Vasslan och Evertsberg och alla verkade pigga. Med facit i hand så hade jag ju förstått att det skulle bli åka av. 

Jag hade en liten mental målgång av passet på toppen av Boggberget, lite efter Evertsberg. Härifrån skulle vi väl "bara" rulla ner till Älvdalen, en lugn timme, med eventuellt lite skarv. Så jag tryckte på lagom upp till Evertsberg, Pontus och Micke började höja tempot en aning ytterligare upp emot kontrollen. Bet mig kvar i ryggen. Därefter blev det jag som hamnade först i backen upp emot Boggberget, en tuff liten brant backe på drygt 10% lutning och 300 meter. Jag skickade upp pulsen i 167 och med en intensitet om cirka 97% av max. Lika bra det, vi hade ju "målgång" där uppe. Men tji fick jag.

På vägen ner mot Älvdalen så blev jag väldigt lycklig till en början: utförsåkning och medvind. Strax därefter började Pontus vräka på för kung och fosterland. Jag låg på snöret här, det var inte långt ifrån att jag skulle släppa, eller att be dom sänka farten. Men jag bet mig kvar i ryggen som av ett mirakel. Staka fort på flacken är inte min starkaste sida, det är inte ofta man får till sådana här fina pass heller, så jag ville verkligen få till ett bra pass och hänga på. Nu var det ju dessutom "bara" 40 minuter kvar av passet. 

En bit innan Älvdalen så svänger vi höger ner mot Väsa på de nyasfalterade vägarna. Jag försöker få i mig de sista av drickan i vätskeryggsäcken när jag får möjlighet till det. Nere i Väsa med cirka halvtimmen kvar så går Michael Boberg upp i spets, tjuren från Kåtilla står för en riktig Stefan Palm-förning™ (hård, lång och sent i passet) här, resten av passet faktiskt. Stundtals var det precis att jag kunde gå med, pulsen låg på för mig höga nivåer kring 135-145 här, något jag verkligen ville dra nytta av och träna på. 

Vi passerade "målet" med cirka åtta minuter kvar, vilket innebar att vi skulle åka förbi Kåtilla bortåt en sväng, för att sedan vända. Men den där dragaren vände ju aldrig, jag vägrade vika ner mig genom att säga något, vilket jag fick höra i efterhand att Pontus också tänkte. Till slut, med 3-4 minuter kvar så vände vi och det var bara några minuters körning kvar innan vi var klara. De sista minuterna blev dock i ett behärskat tempo. 

Jag glömde tyvärr bort att ta en mellantid på den sista timmen, men jag tog en efter 2,18 (som jag nämnde ovan), de siffrorna från mellantid 2 är: 2,42,18, 505 höjdmeter, 19,3 km/h snittfart och 124 snittpuls. Från toppen vid Boggberget så hade vi 72,2 kilometer och 4,02 timmar. Vi snittade gott över 21 km/h den sista timmen. Rena rama Skåne-tempot. Skillnaden mellan dom och oss är dock att vi gjorde det utan snack. Skåningar är mer för att snacka bara. 

Siffrorna från passet blev:

5,01,17 timmar

94,47 kilometer

688 höjdmeter

117 snittpuls

 

69:an i Rämma - Oxberg - Evertsberg

Känslan under halva passet ungefär 

Gänget idag: Pontus Nordström, Michael Boberg och Nils Augustsson 

Rundan: Evertsberg - Älvdalen - Rämma - Väsa - Oxberg - Evertsberg 

Hej hej. 

Seg kropp även idag till en början. Men på något vänster så gnetade jag mig in i det hela ungefär halvvägs. Gubbkroppen kommer väl igång så smått till slut, det vore väl fan annars. 

Det blev en fin runda idag, bland annat uppför gårdagens backe till Rämma, några andra mäktiga stigningar upp emot Väsa och såklart den långa backen mellan Oxberg och Evertsberg. Fostrande med höjdmeter! 

Det var mest det det muskulära som var segt idag, kände väl av de tuffa backintervallerna från igår. Men detta var ju min plan med detta läger, att få mig en riktigt rejäl genomkörare för hela kroppen. Hänga på Pontus program och på så sätt få lite annorlunda träning än min egen och på nya träningsmarker. Det blir kanon det tror jag! 

Skönt också att kunna vila mellan passen och sova en liten stund också. Det händer aldrig på hemmaplan. 

Rundan idag i siffror: 3,58,48 timmar, 69,37 kilometer, 840 höjdmeter och 114 i medelpuls (gubbpulsen börjar smyga sig på). Körde på Swenor 4 och dom rullar väldigt likt Swix C3. 

Eftermiddagens pass blir styrka och löpning. 

Avställd i Rämma

Hej på er. 

Nu befinner jag mig i Evertsberg av alla ställen. Jag bor hemma hos Östervålas stolthet Pontus Nordström, i hans stuga. Bjöd in mig själv på ett träningsläger i några dagar. Kul med ett miljöombyte! 

Dagens första pass blev stakintervaller. Två gånger sex kilometer uppför från Kåtilla till Rämma. Jag på Swenor 4, Pontus på Swix C3, ganska lika rull. Hade en bedrövlig känsla på uppvärmningen. Ibland efter att ha tränat på hårt och sen vilat så kan det slå så för mig. Så jag drog på mig syra direkt och fick slita järnet. Hängde med drygt halva första och släppte väldigt tidigt på den andra. Men jag höll ihop det rätt bra och kom upp på tiderna: 21,58 och 22,34. Pontus hade 21,42 och 21,43. 

Ett bra första pass på lägret och nu är det bara att kriga vidare, känner jag mig själv rätt så kommer känslan bli bättre och bättre!

En timme på rull, med: 40”-20”, 45”-15”, 30”-15”

Hej och hå. 

Nu har jag åter vigt en dag i träningens tecken. 

Efter det första passet var jag ganska trött och sliten. Så jag la mig i sängen en timme, tror jag lyckades somna en stund också. Skönt och imponerande att jag hade sinnesro att lägga mig. Inte alltid jag har det, men tröttheten tog väl över antar jag. 

Det andra passet var stakintervaller utomhus. Hade inte varit skoj att köra Skierg idag alltså. Jag körde på mina Swenor 4. 

Innan passet hade jag programmerat in ett träningspass i min Garmin 945, så efter uppvärmningen räckte det med att trycka på lap-knappen och resten skötte sig själv. Då jag inte visste vilan mellan blocken så hade jag helt enkelt ställt in den på ”vila tills lap-knapp”, hur grymt som helst. 

Jag värmde upp i tio minuter bort mot Skräddarbacken, sedan satte jag av med mina intervaller:

1:a blocket: 10 x 40”-20”

2:a blocket: 10 x 45”-15”

3:e blocket: 13 x 30”-15”

Hade svårt att komma upp i puls, men jag är lite sliten också. Det är perfekt att köra såna här kortare intervaller med kort vila. Man kan ligga på med hög belastning hela tiden nästan. Kändes helt okej ändå. De två första blocken var hyfsat kuperade omkring i Skräddarbacken, det sista var i princip helt platt. 

Bra pass och okej känsla ändå. 

Efter intervallerna så betade jag av några till styrkeövningar:

50 Chins

50 Toes to bar

50 Utfallssteg med kettlebell

50 Burpees

50 Goblet squats 

2 TRX-övningar 

Sliten satan efter styrkan. 

Nu har jag precis hämtat hem Alfons och Boris. Mysigt! 

95 km Lång Jåhn Silfver utan filter

Hej det är Adam.

Jag kan inte säga det nog många gånger, men det här vädret är så fantastiskt underbart att jag tror jag drömmer. Sol, sol, sol, nästan vindstilla och värme. Det är så jävla härligt! Jag älskar när det gassar! Många har ju problem med värmen, men för mig så funkar det nästan jämt. Så länge jag bara dricker och helst sportdryck då. Idag blev det lite svettigt efter fyra timmar, drickan var slut och jag var torr i käften som en tjackpundare. 

Passet började med att jag åkte till Torsång. Där mötte jag Petter Engdahl och han följde med mig i cirka 20 kilometer. Trevligt med sällskap. Under de första två timmarna så drack jag endast sportdryck, vid två timmar så tog jag en gel. När jag började närma mig Falun så var jag fortsatt pigg, men jag kände att jag började bli lite hungrig, så jag stannade återigen vid COOP vid gruvan och köpte en baguett. Därefter piggnade jag i lite och kunde fortsätta färden. Det var inte bara intag av kost i Falun, jag smattrade igång en ny EPIC Radio av Eric Prydz:

Precis som jag tjatar om detta härliga väder så måste jag också tjata om hur satans mäktig Eric Prydz är. Nu beror det väl lite på vilken musiksmak man har, jag själv är allätare. Men just housemusik till träning är grymt. Känslan att slå på denna musik under slutet av passet är ungefär som att uppleva en SM-medalj, varje sekund under resten av passet. Det var det jag tänkte idag i alla fall, så det kan nog stämma. 

Mellan Falun och Borlänge så lade jag in 10 spurter om 12 stavtag vardera. Strax innan Borlänge så började pulsen gå upp lite extra, mest troligt på grund av att jag började få lite lätt vätskebrist. Jag svängde in på Kvarnsvedens IP, fyllde vätskebältet och sköljde huvudet. Det gav mig lite ny energi. 

Jag började få planer om att åka 100 kilometer, men jag kände att det fick räcka med dagens 95,6, 4,50 timmar och 645 höjdmeter. Har nämligen aldrig kört 100 kilometer på rullskidor förut, men det vore väl fan om jag inte skulle få till det denna sommar! Idag blev det som tidigare nämnt på mina Elpex 3. Kändes bra nästan hela passet faktiskt, skoj!

Här är rutten för dagen, Runn runt med omnejd:

Nu ska jag köra lite TRX-styrka och Kettlbell!