Balkongfjong

Testade att köra med ett band runt midjan, samt ett runt knäna. Hela passet. Funkade rätt bra, kommer nog köra det emellanåt. 

Godkväll. 

Idag tog jag mod till mig och betade av ett fint intervallpass ute på balkongen. Jag och älgarna fick samsas där ute. Dom som vet, dom vet. 

Först blev det Skierg: 

- 5 min i sub 2,00-fart

- 10 x 3 min, 1 min vila:

 

- 5 min sub 2,00-fart

Kändes inte jättebra, men ändå stabilt. Första intervallerna på länge. Målet vara att hålla mig på 1,49 på alla intervaller. Tänker försöka köra lite lugnare nu på intervallerna ett tag, för att minimera slitet både på kroppen och skallen. Allt på Skiergen var med motstånd 8. 

Delmoment nummer två blev, ja ni gissade rätt, löpband:

- 5 min @ 15 km/h, 0%

- 30 min @ 10 km/h, 10%

- 5 min @ 15 km/h, 0%

Kändes väl inte toppen här heller. Men det gick att genomföra allt kontrollerat, precis enligt planen.  

Bra pass och goder afton!

Intervalldags, fin kommentar och sparskola

Min bästa lilla, stora vän! 

Tjena kamrater! 

Onsdag och en glad överraskning när jag drog upp rullgardinen imorse och fick se att solen lyste. Enligt prognosen i måndags så skulle det vara regn hela veckan. Men det har hittills motbevisats till min stora glädje. Regn klarar vi oss utan! 

Skjutsade iväg Alfons till dagis och därefter blir det mammadagar till söndag. Men som vi alla vet så springer ju tiden fram, så jag hinner väl bara nysa och gå på toaletten några gånger så är denna veckan passé. 

Jag själv ska jobba först, därefter tänkte jag bege mig hem och sedan ta mig ut på balkongen för att köra ett smyg-tröskelpass. Känns enklast mentalt att beta av intervaller där just nu och då gör jag det. Ska inte pressa mig för hårt kring saker jag inte vill göra just nu, utan vara snäll emot mig själv och göra sådant jag vill göra. Det tror jag blir en vinnande strategi på både lång och kort sikt. 

De få av er som tror att jag gjort ett dåligt jobb och får gå för den anledningen får här ett litet bevis på att jag åtminstone gjort familjen till min elev i snart fyra år nöjd: 

Fin kommentar, tack för den! 

Jag var inne på ett nytt möte igår med rektorn för det här med LAS-dagar. Det var som jag befarade, att de senaste två åren ej räknades då jag varit anställd på visstid som lärare. Tidigare var jag anställd som elevassistent och tror jag det var tidsbegränsad. Jag kan ha fel, men jag tror det var så som ovan nämnt. Nåväl, jag har ändå förlikat mig med faktumet att situationen är som den är. Nu får jag försöka göra det bästa av den. Bara att gasa mig ur det med träning och ett bra leverne. Det har funkat förr. 

Jag sa ju nyligen upp mitt företagsavtal hos Nordea för att använda ett gratis-dito på Bokio. Det sparar mig 800 kronor per år. Nästa sparåtgärd är att byta parkering hemma igen. Jag bytte i vintras till en som var närmare lägenheten, för att spara tid när jag går till bilen med Alfons + Boris, men det fanns bara med motorvärmare på och den är 70 kronor dyrare i månaden. Jag har inte ens motorvärmare på bilen. Så nu när jag inte har Boris kvar så kan jag lika gärna byta tillbaka till den gamla och således spara 840 kronor per år. Småsaker såklart, men i det stora hela så är det ju viktigt att försöka hålla de fasta kostnaderna så låga som bara möjligt. Kolla elavtal, försäkringar, använd högst en streamingtjänst, ha ett billigt mobilabonnemang (skaffa fello) och så vidare. En hög lön gör inte dig automatiskt rik, det gäller att hålla koll på sina kostnader! 

Vi hörs senare!

Livet går vidare

Cool Alfons vid Benzen, bara ett par vräkiga Oakley som saknas. 

Hej på er! 

Ja, som ni ser på bilden ovan: ”efter regn kommer solsken”! Både bildligt och bokstavligt talat. Solen lyste efter den tråkiga förmiddagen och jag hämtade hem Alfons igen! 

Det har varit händelserika dagar på slutet, jag har redan innan dessa dagar känt mig en aning stressad och uppe i varv. Lättirriterad, orkar inte riktigt med extra göromål och så vidare. Nu när jag får ett avslut från jobbet om cirka en månad så börjar det kännas allt bättre. Därefter kommer jag först få en betald semester och sedan får jag ta saker i lugn & ro. 

Jag känner att jag behöver få lite tid till att komma in i gängorna igen. Till exempel: Bli bättre på att lägga mig i tid och få bra sömn, äta bättre (äter nyttigt nu också, men en del godis på kvällarna), komma igång med träningen, försöka vara mer i nuet och fokusera endast på mig och Alfons. Många har hört av sig och undrat hur jag mår, andra har varit oroliga. Det uppskattar jag, tack! Jag mår betydligt bättre idag än vad jag gjorde förr, det är inga större problem med mig just nu, jag känner mig ganska trygg och stabil för tillfället. Men när det kommer många smällar på samma gång så är det klart att jag vacklar, men då grunden är stabilare än förr så är det lättare att åter resa mig. Kommer dock fortsatt vara lite less över att jag ej får vara kvar på jobbet, där kommer jag inte säga många ord den sista tiden. Nej, jag blev ej uppsagd pga något jag gjort. Utan på grund av att de tillsatt en behörig lärare och att behov av en assistent ej fanns. 

Som jag känner nu så vill jag inte stressa in i någonting. Jag skulle kunna tänka mig att jobba 50-75% max, från september kanske. Möjligen att jag gör något jobb där jag blir inhyrd via min F-skatt eller liknande, om chansen dyker upp. Någon som har något tips på extrajobb eller jobb där jag kan bli inhyrd få gärna höra av sig! Helst via mail: adam@adamsteen.se

Min telefon har gått varm de senaste dagarna. Det är alltifrån Tesla-återförsäljare, tandläkare, magsäcksoperationer, försäkringar och liknande företag som kontaktat mig. Troligen är det någon dåre från Twitter-stormen som fyllt i mitt nummer hos alla dessa företag. Detta är polisanmält och personen i fråga lär bli kontaktad av polisen. Kul för denne!

Läget i övrigt är att jag vilar idag, kommer cykla till Alfons dagis efter jobbet för att hämta hem honom. Vi kommer ha en mysig kväll och sen rullar det mer eller mindre på som vanligt. 

Hör gärna av er med tips på jobb eller annat!

Personlig assistans

Hej alla läsare.

Att bry sig om andra människor samt hjälpa sådana som kanske inte har det så lätt är något jag och många med mig ser som något viktigt. Jag vet detta själv då jag i över fem års tid har jobbat inom skolvärlden som assistent åt elever med diverse olika problematik. På så sätt har jag fått en ganska god inblick i hur viktigt det är att hjälpa och att vi alla är olika med olika behov. Personlig assistans har ju blivit en del av mitt liv med jobbet, det är en viktig del att ta upp och få fler människor att inse detta.

Jag tycker att det är väldigt bra att det finns organisationer, företag och så vidare som jobbar med dessa väldigt viktiga frågor. För många är detta mer eller mindre livsavgörande för att dom ska kunna fungera i både vardagen och samhället. Är man intresserad själv att bli en assistent så finns det både jobb och utbildningar. För en sak är säker och det är att det alltid finns behov av fler personer inom denna yrkesgrupp. Det vore också bra om branschen fick lite mer synlighet och kanske ett ännu bättre rykte. På så sätt tror jag att fler söker sig hit. För nu känns det lite som att många jobbar som assistent i några år, mellan exempelvis gymnasiet och vidare utbildningar på högskola, universitet och så vidare.

Stakning och regn

Det börjar bli en dålig vana detta med att träna i regn. Tittar man på väderprognosen så ser det inte ut som om den vanan kommer brytas de närmsta åren heller. Det ser riktigt grått och regnigt ut. En talande bild av livet kanske. 

När jag imorse vaknade av regnet som smattrade mot asfalten så behövde jag verkligen samla mentalt kraft för att ta mig ut. Väl ute så tycker jag ändå att det svarade lite bättre än de senaste rullskidpassen, på denna för året nya runda:

Av någon anledning så fortsätter jag att åka på området omkring Lindan, Järpbo och bort mot Stora Tuna kyrka. Där är det alltid en ofördelaktig vind. Idag var inget undantag. Som tur är var det i alla fall något bättre vind i vissa riktningar idag och när kroppen var lite piggare så höll jag ändå humöret uppe. Skönt.

Fick in 2,33 h och 40,5 kilometer. Enbart stakning och på Swenor 4. 

Efter dessa pass i regn och kyla så tar det lite längre tid med materialvård. Jag brukar spola av rullskidor + pjäxor och torka av dom med en handduk. Därefter brukar jag också slipa stavspetsarna. Jag vill ofta använda de gamla spetsarna så långt det går, en stor anledning till det är att dom har ”satt sig”. Ofta när jag byter till nya spetsar så upplever jag de vid de första passen att de är extra känsliga och att det lätt kan försvinna någon flisa ur metallen. Ett litet tips bara. Men till slut orkar jag inte med för dåligt grepp, så då byter jag såklart. 

Cykelpremiär och äntligen bra kropp!

Jag gillar mina Oakley Sutro, främst för utseendet! Inte helt optimala för mig att staka med, de glider ner en aning när jag blir svettig. Men annars är dom grymma!

Fina vyer mellan Djura och Leksand 

Cockpiten 

Oplanerad fikapaus i Leksand. För den med öga för detaljer så ser ni att jag endast tog en kopp svart kaffe. Hade tagit med mig energi för en veckas träning, dock behövde jag inte använda mer än 0,75 liter sportdryck på turen. 

Tjena! 

Äntligen kan jag rapportera från ett träningspass där kroppen svarade och kändes bra! Sjukt skönt faktiskt. 

Jag bjöd in mig själv till detta pass för cirka en vecka sedan, när jag fick nys att Simon skulle cykla. Har sneglat oroligt på väderprognosen i veckan och sett att det skulle bli blött. Imorse var det blött på marken när jag spanade ut ur fönstret, något jag inte hurrade över. Men jag har ju bestämt mig för att träna tillsammans med folk, så det var bara att gilla läget och ge sig av. Kallt och blött till en början, men det torkade upp och solen visade sig vid några tillfällen! 

Hela veckan har bjudit på väggningar och låg puls. Så jag var fullpackad med bars, geler och sportdryck. In case of emergency. Men det behövdes aldrig några nödraketer. Dessutom var kroppen faktiskt riktigt pigg och pulsen var hög (131 i snitt). Landsvägscykel är bland de härligaste träningsformer jag vet!

Här är rundan vi åkte:

Jag stod för ganska mycket dragjobb då jag kände mig som en häst på grönbete med mina för dagen fina ben. Vi körde i en jämn fart i princip hela passet, inga idiotkörningar och inget lustempo. 

Känns betydligt bättre idag än de senaste dagarna med allt. Ska försöka fortsätta hålla i en bra dygnsrytm nu, fortsätta kriga på med att komma igång fysiskt och blicka framåt. Det kommer nog lösa det mesta. Jag har fuskat lite med en aning godis igen nu, men det får jag ta tag i framöver, när kroppen och knoppen spelar än mer på lag. Snart är jag nog förhoppningsvis redo för lite tröskelintervaller också. 

Totalt blev det 118 kilometer och 3,52 h. 

Veckan landade på 15,30 h, fin återkomst i träning! 

Arbetslös, börskrasch och hatad på twitter

Händelserik vecka där delar avhandlas i vloggen ovan.

Stakning i regn med fint sällskap

Adam och Måns. Återkomst för BSA (Borlänge Spa Anhang) igen får vi hoppas! Bar överkropp senaste passen på rull, regnjacka idag. Kontraster. 

Hej på er!

Trots att kroppen fortsatt inte riktigt spelar på lag, och trots den händelserika veckan med mycket negativt så kommer jag idag hem från passet med positiv energi. 

Måns bjöd ut mig på ett träningspass igår, vilket jag är glad att jag tackade ja till. Han passade också på att be mig skita i hatstormen på Twitter. En fin gest från en fin person. Tack för det!

Vi möttes efter lite drygt en halvtimmes åkning. Jag var riktigt slak även idag, inga pigga muskler. Men allt eftersom att passet gick och vi pratade på om det mesta så glömde jag liksom av att känna efter. Tänkte inte på varken dålig kropp eller det dåliga vädret. Jag tror att jag behöver umgås mer med folk, för är jag inte på jobbet eller med Alfons så är jag nästan alltid själv med mina egna tankar som ofta blir rätt mörka. Så att socialisera mig mer är nog en bra sak. Jag märker ju  att jag snabbt blir på bättre humör av att umgås och prata med folk. 

Vi åkte mestadels i Skräddarbacken, så de blev en del kupering. Fick ihop 2,30 h och 36,1 kilometer. Tungfört och tung kropp. Men skönt att få röra på mig och trevligt med sällskap som sagt. 

På grund av den massiva hatstormen igår som genererade hela 8 000 unika besökare på bloggen bland annat så har jag ställt in moderering av kommentarerna på bloggen nu en tid. Jag har dolt en del inlägg. Jag har blockat 154 personer på twitter, låst mina inlägg där och så vidare. Vi får hoppas att twitter-maffian snart får någon ny att hata på. Jag står fortfarande fast vid att jag har en sådan här jargong som jag har. Dessutom tycker jag inte det är konstigt att bli panikslagen av både en rejäl börsnedgång och samtidigt besked om att inte ha jobb kvar. 

Vi hörs!

25,8 kilometer löpning och massiv hatstorm

Är man långhårig som få så funkar det perfekt med en träningskeps. 

Snabbt och kort först om dagens totalt urballade twitter-storm:

Jag har vanligen denna tid på året 600-1000 unika besökare per dag. Idag har jag hittills över 5000. Aldrig haft så mycket besökare på en enskild dag. Folk har retat upp sig på någon tweet (över 33 000 visningar), på att jag skrivit att jag vill att man swishar mig och att jag inte har pengar för mat ens. De som läst här på bloggen länge vet att jag överdriver ofta, i alla riktningar. Det är en jargong jag har och klart som fan att jag inte är så dum att jag inte har någon som helst buffert. Att jag inte har pengar till mat var ju bara ironi från min sida. Jag har blockat hundratals personer på twitter under dagen. Svarat onödigt hårt tillbaka, men det är en massiv hatstorm jag fått utstå, värre än jag någonsin varit i närheten av. På någonting som i princip är vardagsmat här på bloggen. 

Jag är i en period där det är mycket tråkigt som hänt. Dels har jag vilat mycket, sedan varit sjuk och är nu i galet dålig fysisk form. Dessutom har jag småvärk i kroppen, känning av löparknä, ont i händer från stakningen, osv. Jag blev som bekant av med jobbet och jag är inte riktigt nöjd över utveckligen i portföljen på slutet. Allt detta har gjort mig stressad och jag har sovit dåligt den senaste tiden. Det gör mig såklart än mer irriterad och ur balans. 

Allt detta kommer lösa sig på ett eller annat sätt. Jag har skrivit upp olika handlingsplaner, har idéer och jag är inte helt efterbliven. Även om vissa verkar tro det. Nu räcker det med detta och vi släpper det. 

_____

Jag sprang idag. Kände av löparknät en aning hela passet. Det blev dock aldrig värre. Var riktigt trött även idag, främst i musklerna även denna gång. Återigen blev det sånär en väggning, trots att jag tog en gel och en energibar. Men jag drar mig till minnes att jag hade ungefär liknande känslor förra våren också. Så det är nog ingen fara. Jag kommer fokusera på distanspass nu ett tag, tills jag kommer i bättre slag. Känner mig väldigt osugen på intervaller, men det kan ju svänga fort även det.

Passet blev 25,8 kilometer och jag sprang i 2,23h. 

Vi hörs! 

Slakten fortsätter

Tja. 

Slakten av portföljen fortsätter. Rejält minus på en vecka, and counting. I min panik så skickade jag ett mail till idolen och ägaren Lars Wingefors. Trodde aldrig han skulle svara, men det gjorde han. Fint gjort. Jag förstår såklart att han ej kan eller får diskutera kursen eller dylikt. Men jag har börjat få rejäl panik nu, även om jag ändå någonstans långt inne vet att det kommer en vändning. Men allt sammantaget med min portföljs krasch, inget jobb och en sjukt trött kropp blir för mycket.  

Jag är med Alfons en stund nu innan han ska till mina föräldrar. Själv är jag så sjukt trött så jag knappt kan röra på mig. Lägg där till bankrutt (ironi, även om känslan är den) så förstår ni på ett ungefär hur landet ligger. Det enda jag har kunnat luta mig emot är ju träningen, men när jag är svimfärdig av trötthet så blir ju det en kamp också. Det är bara att försöka acceptera situationen, försöka smyga igång med lugn träning och blicka framåt. Men jag har problem med ett ganska hetsigt humör vid såna här motgångar och med att agera innan jag tänker. Jag har ju projicerat hur jag snart blir tvungen att bo på gatan mer utblottad än vad jag är just nu. Så jag bävar återigen för att ge en liten Swish till BRIS: 9015041

När Alfons blir hämtad så ska jag försöka samla upp resterna av mig själv och ge mig ut på ett litet löppass. Hoppas det kan vända detta sjunkande skepp.