Sliten, men biter ihop

Hon är så duktig på att bygga, snickra, fixa och så vidare, min tjej. Igår börjades det med en postlådehållare och en trapp ut från balkongen

Inatt har jag sovit skönt, nästan åtta timmar också. Vaknar ändå och är rätt så trött i kroppen och vaden värker även den sen igår. Men imorgon har jag vila. Ska bara försöka ta mig igenom dagens pass. Ett "Vasapass" på Elpex-fyror med Kalle,G. Kan bli tufft, men det är bara att bita ihop. 

Vi hörs sen!

Tredje varvet runt Vildmarksleden för i år

Tredje varvet runt Vildmarksleden denna sommar och andra inom en vecka. Kul. Idag var vi ett gäng på förutom mig fyra andra killar: Akira Lenting, Erik Rost, Johan Eriksson och Claes Rosenqvist (Emilia Lindstedts pojkvän). Vi parkerade som alltid vid campingen i Bjursås (precis vid slalombackarna) och gav oss sedan av. Vädret varierade mellan regn, uppehåll, molnigt och sol. Perfekt löparväder i alla fall. 

Vi sprang på i ett bra distanstempo, det tog oss 4,09 timmar att springa runt den 36 kilometer långa leden, med idag 980 höjdmeter (det varierar lite från dag till dag, troligen på grund av hur vädret och trycket är, höjdmätaren går på barometer). Vissa menar att vi går när vi håller denna "låga" fart, jag tycker inte att det är direkt gåfart, måste ändå ta i en del. Men jag är ju rätt dålig också. Terrängen och stigarna gör nog sitt till också, det är inte direkt krattad grusväg, eller asafalterad skatepark. Det är verkligen vildmark och en fin sådan. 

Kände mig pigg i kroppen under hela passet, inga större problem. Enda lilla bekymret var att utsidan på höger vad (mitt emot insidan, eller benhinnan) började göra ont efter ungefär halva passet. Det blev dock aldrig värre, utan smärtan höll sig på en konstant nivå¨. Nu efteråt gör det dock rätt så ont. Hoppas det går över. Det var inga problem med energin under passet heller, trots att det idag "bara" blev tre riskakor, tre kokta ägg och en banan till frukost. Mäktigt. Drack förvisso sportdryck under passet. 

Imorgon blir det stakning igen.

Dagens gäng, efter ungefär fem kilometer löpta

Skoknytning och drickapaus, efter lite drygt två timmar och 19 kilometer, precis innan Flymyrskojan

Sista stoppet, Trugbo, med lite drygt fem kilometer kvar av turen, bara glada miner här

Dags igen för Bjursås

Han har lite spänst "Boss", från igår under en promenad med honom

Godmorgon.  

Ny morgon, lika trött. Nästan i alla fall. Lyckades dock sova rätt bra i natt. Känner dock av lite i kroppen från gårdagens fyratimmars. Jag ska strax bege mig i bil till LIVI, därifrån är det sedan avfärd mot Bjursås och Vildmarksleden tillsammans med DSA. Ser ut att bli mulet och regn. Kanske även åska. Löpning är i alla fall den skönaste träningsformen i sådana här förhållanden. Hoppas bara jag kommer känna mig lite piggare än vad jag är just nu.

Vi får höras av senare, detta kommer bli skoj!

4,10 timmar stakning

Träffade på Johannes Ringsby i samma veva som jag skulle möta upp Kalle idag, så han fotade mig medan jag kollade av telefonen för att se om Kalle meddelat mig något om sen ankomst

God kväll.

Idag har jag tränat i regn. Jag gillar inte regn, vill ha sol och värme. Men vad gör man inte för att få in timmarna?! Efter en frukost bestående av tre kokta ägg och en banan så drog jag hem till Falun, knäppte på mig rullskidorna och åkte bort till Kalle Gräfnings. Vi hade en plan på att staka i fyra timmar, runt Runn. Då den rundan brukar ta lite kortare tid så förstod vi att vi skulle få skarva, jag föreslog då att vi skulle åka Sjulsarvsbacken och Kårestugan för att få lite höjdmeter. När vi sedan vände vid Kårestugan och åkte ner förbi Högbo så blev vi stoppade av vägarbetare, det visade sig att dom håller på asfaltera om vägen mellan Järlinden och Högbo, grymt bra. Det har varit väldigt dålig asfalt i den fina stigningen ett tag, så det är ju grymt med en ny svart och fin!

Vi fortsatte sedan vår tur genom Hälsingberg och Hosjö.I Hosjö vinkade vi av Johannes som vände hemåt, medan vi styrde kosan mot Vika. Det bjöds på motvind hela vägen fram till Torsång, därefter tror jag den avtog och i samma veva började det regna, rejält i sina stunder, skoj. Vi åkte till Aspeboda, där svängde vi höger mot Olsbacka och sedan Källviken. Från Källviken så åkte vi igenom Gruvriset och därifrån raka vägen hem. 

Var lite seg i kroppen i början, kanske på grund av gårdagens vilodag. Efter halva passet så började jag vakna till och känna mig piggare. Drack två liter sportdryck under träningen och det räckte gott och väl. Totalt blev det 68 kilometer, 4,08 timmar och 540 höjdmeter. Båda åkte på Elpex-treor. 

Imorgon kör vi på med galenskaperna igen!

   

Det här är Johannes, han är ambassadör för Six-Ten Ski Products och Watt+ 

I Olsbacka, dagens andra och sista stopp, Kalle äter en energikaka och jag passar på att kolla av mobilen, ständigt uppkopplad, ni vet

Måndag igen, tror jag

Morgonens status:

Efter frukost här i grannkommunen så åker jag sen till Falun för att träna med Kalle.G. Hade som vanligt svårt att somna igår och det kröp i benen. Fan då. Men jag fick ett antal timmars sömn ändå. Efter träningen så väntar det lunch och sedan snabbt till Borlänge igen för att hjälpa till med snickrandet (kanske tar en liten smygvila hemma först, arbetsskygg som man är). 

Hörs senare!

Dagen och nästa veckas plan

Idag har det inte hänt många knop. Skönt det. En (för mig) rätt hård träningsvecka på precis över 15 timmar är i hamn. Och planen för kommande vecka är 18-20 timmar, går den i lås så har jag endast tappat ungefär 5 träningstimmar på min sex dagar långa träningsfrånvaro efter midsommar (två vilodagar, följt av fyra sjukdagar), det är bättre än vad jag kunde hoppas på då när jag låg i soffan och var fet. 

Idag däremot har det blivit någon "tjocktimme" i soffan. Efter en kort snickring och sedan museum i Säter så åkte vi hem, gjorde tacos, åt upp det godiset som var kvar från gårdagen och kollade en film. Mot slutet av filmen hann jag även sova en kortis. Skönt! 

Träningsplanen för veckan ser ut ungefär såhär:

Mån: Stakning 4 h

Tis: Vildmarksleden löpning 4 h 

Ons: Vasapass stakning 3,30 h

Tor: Vila

Fre: Löpintervaller med DSA + styrka(?)

Lör: Oklart?

Sön. Stakning 4 h

Hör av er om ni vill hänga med!

Såhär fin var jag i morse innan jag blev väckt

En bättre update, med bilder och text

Starten för Engelbrektsstafetten 2016, 43 lag till start enligt speakern, här har ni de riktiga resultaten från gårdagen, vårat lag Sågmyra SK kom på en godkänd nionde plats

Hej hej.

Det var ett tag sedan sist. Jag har varit dålig på att uppdatera på slutet, men jag ska skärpa mig. Nej just ja, nu var det inte någon annan skidåkares blogg ni läste, det var ju min. En av få grejer jag är duktig på är väl just att uppdatera denna blogg, mitt barn. 

Vi drog ju hastigt och lustigt till Norrköping igår, så långt är ni ju med. Starten på stafetten gick klockan 12, 40 minuter senare satte jag i bilen redo för avfärd, nysprungen och nyduschad. Blev nästan förvånad själv över min effektivitet där. Vi hamnade ju sedan i Norrköping, där huvudmålet var att kolla på Amandas bror som tävlade i Tricking-SM. Det var kul att kolla på, dom var riktigt duktiga vill jag lova. Det slutade med en fjärdeplats för brodern. Efter den tävlingen så gick vi en runda i Norrköping, kollade av stadsmiljön en aning. Oerhört fin stad måste jag säga. Speciellt med älven "Motala ström" som rinner igenom staden och ända ut till Östersjön. Man förstår ju att folk tidigt bosatte sig vid eller i närheten av vatten. Även om dom förr mer gjorde det av praktiska skäl och idag snarare av mer estetiska. Nu har jag svamlat iväg känner jag. Vi avslutade stadsbesöket med en middag, därefter styrdes kosan hemåt Borlänge igen. 

Hemma i Borlänge klockan 22, då blev det en timmes hundpromenad. Kvällen och dagen avslutades sedan med lite godisätande (förlåt, men jag är ju bara människa) och film. När jag la mig i sängen så tyckte jag mig känna flera lymfkörtlar i båda ljumskarna. Man blir ju livrädd och tror att alla "knölar" är cancer. Ska nog ringa vårdcentralen till veckan. Om jag hinner, hade tänkt träna 20 timmar kommande vecka.

Idag blev jag väckt av Amanda strax efter klockan 09 då studsade hon omkring i träningskläder och var skitglad för hon skulle få åka rullskidor med sin pappa. Tänk om man själv skulle studsa av glädje inför varje rullskidpass. Det hade varit en syn det. Kul i alla fall att jag kan inspirera henne till att prova. Hon åkte sex kilometer utan att vurpa på sin första tur, det var imponerande måste jag säga! 

Dagens planer är väl i det mesta att snickra. Sen kanske vi ska iväg till Säter för att kolla in mentalvårdsmuseet, sådant är spännande. 

Jag avslutar inlägget med lite bilder från gårdagen:  

Cirka två sekunder efter startskottet och dödsrusningen från folket runt om mig. Efter min målgång så kom killen med nummer 20 fram till mig och frågade om jag kände igen honom. Det gjorde jag givetvis, det var en gammal löparkonkurrent sedan friidrottstiden Johan Arnqvist. Skoj, inte träffat honom på drygt tio år, fick dock stryk av Johan igår med 1,22 min

Drygt en kilometer kvar till målet, här ventileras det friskt, nära 200 i puls

Efter min målgång så träffar jag på Peter "kungen av Düsseldorf" Larsson. Här har han precis berömt min solbränna, deff och "steekighet", mäktigt

Foton: Marcus Johnsson

Amanda agerade semesterbildsfotograf åt turisterna igår

 Fina parker och miljöer

17,02 min och sexa på startsträckan

Grisar mig i mål 

17,02 på startsträckan alltså. Enligt min klocka så var det 4,96 kilometer. Snittpulsen blev 191 och maxpulsen 201. Tog ut mig med andra ord! Förra året så hade jag 17,13, så bättre än då åtminstone. Skönt att kunna bevisa för mig själv att jag kan hyfsat och att misären på midsommar (Orsakajt'n) var en dålig dag och mer en tillfällighet. 

Jag värmde upp rätt länge idag. Tyckte att kroppen var förhållandevis pigg. Det blev ungefär en halvtimmes jogg och därefter lite fartökningar för att få igång systemen lite. 

När starten gick så bara försvann det typ tio stycken. Jag tyckte jag sprang skapligt fort, men jag var ändå ljusår efter de snabbaste. Passerade första kilometern på 3,11. Därefter så lugnade det ner sig en aning och jag kunde plocka några placeringar in mot växlingen. Låg nog 11-12:a som sämst ett tag, men blev åtminstone sexa och nästan i rygg på fyran och femman. Vann sträckan gjorde Jerker(?) Lysell, och han är en av världens bästa orienterare, främst löpmässigt som jag förstått det. Han var 1,37 min före mig. Resultat hittar ni här. 

Efter målgång så fick det bli nedjogg till bilen, hämta väskan och sedan fortsatt nedjogg med väskan till duschen. Snabbt tillbaka till bilen och sedan ner till Norrköping, där vi nu är! Mäktig dag!

Amanda fick mata mig i bilen, eller ja, BMW:n

Mäktig stämning och sjukt fin stad. Aldrig varit här förr

Engelbrektsstafetten och sedan Norrköping

Igår blev det 13 över par. Nytt personligt rekord. Sju av de 18 hålen blev par! 

God förmiddag. 

Idag ska vi iväg på en Roadtrip. Först till Norberg, där ska jag springa Engelbrektsstafetten för Sågmyra SK i sedvanlig ordning, 12,00 går starten och jag tar förstasträckan. Därefter rullar bilen vidare mot Norrköping och SM-veckan där vi ska se Amandas bror tävla i "tricking", det blir skoj!

Ger mig fan på jag har cancer

Innanför den röda cirkeln i ljumsken så har jag en svullnad. Mest på den högra sidan som ni ser, men även litegrann på vänster. Jag upptäckte den för ungefär två veckor sedan. Jag kan inte svara på om jag haft den tidigare, aldrig tänkt på det. Googlar man på svullnader i ljumsken så kommer det i princip bara upp svullna lymfkörtlar. Och läser man om svullna lymfkörtlar så är det lymfkörtelcancer/lymfom som kommer fram. Kul. Jag blir ju nervös satan och livrädd. Hypokondrisk satan. Alltid när man googlar sina åkommor så tror man alltid det värsta. Eller jag ska jag väl säga. 

Denna lymfkörtel (eller vad det nu är?) känns ingenting alls. Tycker bara det är obehagligt att känna på det området. Men det är nog mest för att jag tror den är farlig. Jag har någon tanke om att det är nån sena, muskelfäste, muskel eller liknande som blivit svälld i och med idrottandet. Typ att det hänger ihop lite med min bitvis onda ländrygg. Just ländryggen tror jag är muskulära problem och den har ju blivit bättre. Men stundtals så har jag ju känt lite omkring ljumskar eller höftböjare. 

Symptomen för den här cancerformen är ju bland annat nattliga svettningar, och i höstas eller vintras så hade jag ju det under en period. Rejält. Lakanen var helt blöta vissa nätter. Även andra symptom har stämt in. Så jag är ju bitvis jävligt orolig. Nästan så att jag inte vågar kontakta sjukvården (hur fan man nu ens gör det?) för att jag inte vågar få domen. Usch. 

Jag tänker dock att jag inte borde kunna hålla på och träna så här pass som jag gör om det vore något allvarligt? Mitt allmäntillstånd är ju ändå mellan helt okej och bra. Men närmare bra mesta tiden. Kan ni känna era lymfkörtlar? Och är det ens en lymfkörtel?