Persen haglar in på gymet, era fuckers!

Till mina haters, en skara som växer!

Men jävlar. Fan vad lite vila kan göra ändå. Det bästa gympasset på länge, starkare och piggare än vad jag varit på flera månader. SÅ. JÄVLA. SKÖNTTT!! Joggade ett varv runt Kolgården som uppvärmning, runkigt värre med vattenpölar och is. Men lyssnade på Håkan Hellström i lurarna, så jag var vid gott mod när jag klev in i det för dagen brudfattiga gymet Actic Britsarvet, skönt det i alla fall, då kunde jag hålla fokus utan att dom ska vara och klänga på mig. 

Inne på gymet så körde jag samma upplägg som jag gjort en tid, dock så var det tretton dagar sedan senaste gympasset, så jag var lite orolig över hur det skulle gå. Var rädd att jag tappat en del i både ork och styrka, men tji fick jag. Brukar på alla övningarna köra en lättare x tre, som lite uppvärmning. Kände direkt på bänkpressen (60 kilo) att det var sjukt lätt, blev tvungen att kolla stången, så det inte var någon juniorvariant. Kul att bli positivt överraskad någon gång också. Följande övningar, repetitioner och vikter kördes:

- Bänkpress 2 x 3 90 kilo (mina bästa 3:or) 1x1 95 kilo, 1x1 97,5 kilo (tangerat pers)

- Enbenspress i maskin 2 x 3 136 kilo (högerbenet skakade, något starkare i vänster, men klarade samma vikter), 2 x 1 141 kilo

- Tricepspress med hantlar 2 x 3 20 kilo, 2 x 1 20 kilo (enda övningen som inte kändes bättre än sist)

- Magchrunches i maskin 4 x 6 89 kilo

- Latsdrag 2 x 3 90 kilo, 2 x 1 95 kilo

- Magövning i TRX-band 4 x 10

- SkiErg 5 x 25 sekunder, motstånd 10, 133 - 133 - 131 - 131 - 133 meter, 2 min vila

Under hela gympasset så lyssnade jag på en sjukare remix från Eric Prydz, ni hittar den här, det är nummer två. Jag blir sjukt peppad och fokuserad av bra house när jag tränar, framförallt på gymet!

Avslutade sedan passet med att jogga motsols runt Kolgården, återigen Hellström i lurarna, nästan så jag grät av lycka från den sköna känslan i kroppen sedan den senaste tidens misär, king!

Fick lov att ta en formbild när jag kom hem, lite brunare och lite mer deff så är vi väl i hamn!

En mästerskapsfri säsong

Ser vi till säsongen 2015-2016 för längdskidåkarna så blir det alltid speciellt då det inte är något mästerskap som ligger i skidåkarnas huvud. Det experimenteras lite, det tas uppehåll och nya generationer kan testas lite mer. Så vad utmärker denna säsong lite extra när inget mästerskap ligger inplanerat? Som vanligt kring längdskidåkning hittas det mycket intressant bland våra norska grannar.

Höghöjdsboendet

Björn Dählie, Per Elofsson och Emil Jönsson har tidigare gått ut med att det testat att bo på extrem höjd för att optimera kropparna och skapa en bra effekt på de röda blodkropparna. Inför säsongen var det nu Petter Northugs tur att testa på extrema höjder genom att under några dagar flytta in i ett av Europas högst belägna hotell, Glacier Hotel Glawald beläget på hela 3212 meters höjd. Anledning till varför detta ses lite som ett experiment är att det kan vara ganska riskfyllt då sjukdomar är mer påtagliga när du sover på så pass extrem höjd.

Just höghöjdsboende har vi lite roliga exempel på från oss svenska också, de tydligaste är nog ändå Per Elofsson samt paret Emil Jönsson och Anna Haags tidigare experiment på hög höjd. Per Elofsson var nog ändå den mest extrema som byggde sitt egna höghöjdsrum kring villan uppe i Umeå och försökte spendera ca 9 timmar per dag där innan VM 2001 i Lahti. Hur gick det då? Jo det slutade ganska succéartat med att bli dubbel guldmedaljör.

Emil Jönsson och Annan Haag däremot hyrde in sig på en liftstation i Davos och spenderade en helg uppe på 2500 meters höjd utan internet, tv och dator. Detta var inför VM 2013 i Val Di Fiemme och trots medaljer i herrarnas sprintstafett och damernas distansstafett så var tankegångarna inte alltför härliga efter experimentet.

”Nä, det gör jag aldrig om i hela mitt liv” Sa Emil i år i en intervju kring Petters lilla test.

Familjeplanering

Redan efter VM i Falun förra året spekulerades det från den suveräne Marit Björgen om hur fortsättningen på karriären skulle se ut, satsa om igen eller satsa på familj? Beskedet dröjde inte alltför länge och Marit såg säsongen som ett bra tillfälle att utöka familjen, något som kan tyckas vara välförtjänt till en helt suverän skidåkare.

Comebacken kan vara på gång redan denna säsong vilket inte skulle förvåna och förväntningarna på henne är trotts graviditeten väldigt höga. Enligt de bästa oddsen på skidor hos Betsson så är Marit redan en av favoriterna att vinna Tour de Ski nästa säsong, nästan ett år bort. Hon ligger dessutom före årets två Ingvild Flugstad Østberg som utmanade Johaug väldigt länge i Touren.

2015 års manliga idrottare i Sverige Johan Olsson beslöt däremot efter VM i Falun att lägga landslaget på hyllan, satsa mer på familjen men samtidigt göra en satsning på långloppen. Detta avslut kan dock vara något kortvarigt då tävlingsinstinkten har fått Johan på andra tanker. Han öppnade nämligen nyligen för en comeback till nästa års mästerskap.

Ny utveckling

Ett år av mästerskap handlar mycket om att bygga upp formen för det kommande mästerskapet. Vilka världscuplopp ska åkas, är Tour de Ski bra för uppladdningen och så vidare? Men ett mästerskapsfritt år är ett utmärkt tillfälle att göra en satsning på att utveckla sina svagheter ytterligare. Det är något som Stina Nilsson verkligen försökt ta till vara på denna säsong.

Just inför den här säsongen såg Stina stora möjligheter till att utveckla sina distansfärdigheter. Stina fick ju redan förtroendet att testa på att vara den sista åkaren inför stafetten i VM i Falun förra året, en stafett där hon snyggt lyckades spurta ner finskorna och ta till sig ett fint silver trots de tunga spåren på Lugnet. Trots en satsning på att bli en mer traditionell åkare så har det i alla fall inte påverkat sprintkapaciteten där hon nu utmanar om den totala segern i sprintcupen.

Generationsskifte

På herrsidan har vi verkligen fått se ett försök till generationsskifte. Olsson och Richardsson har ändrat satsningar samtidigt som Hellner och Halvarsson haft ordentliga problem med hälsan vilket har tvingat fram unga förmågor att få testa lyckan. Resultaten har väl inte varit alltför övertygande under säsongen och det kan vara befogat att känna lite oro, men då det inte är ett viktigt mästerskapsår så kan till och med detta generationsskifte vara till nytta i längden. Det är något vi bara kan spekulera kring men vad tror ni, finns det hopp för de svenska herrarna och kan vi få uppleva nya stafettguld som i Vancouver och i Sotji?

Videoblogg från vallatemplet igen

Vinn en startplats till Vasaloppet

Hej läsare, hos min samarbetspartner Loveyewear så kan ni vinna en startplats till Vasaloppet, in och kolla här.

VINN EN STARTPLATS TILL VASALOPPET OCH EN GOODIEBAG IFRÅN OAKLEY!

Vi på Loveywear älskar sport och träning, vilket vi även hoppas att du gör! Vi erbjuder dig därför nu chansen att tävla i Vasaloppet plus en goodiebag ifrån Oakley.

Det du behöver göra för att delta:

OBS: DITT INLÄGG/PROFIL MÅSTE VARA ÖPPEN/PUBLIK

• Ladda upp en vinterträningsbild på Instagram eller Facebook
• Hashtagga #loveyewearvasa samt tagga en vän
• Gilla någon av våra sidor på Instagram eller Facebook
  • Loveyewear på Instagram @loveyewear
  • Loveyewear på Facebook Loveyewear

Priset innehåller:

• En av två startplatser i Vasaloppet mellan Sälen och Mora den 6 mars 2016
• Goodiebag ifrån Oakley innehållandes:
  • FACTORY NECK GAITER
  • UNIVERSAL SOFT GOGGLE CASE
  • DEAD TREE CUFF BEANIE
  • B1B PACK

Regler

Genom att delta i tävlingen så godkänner du följande tävlingsvillkor. Vinnarna utses av en jury och deras beslut kan inte överklagas. Vinsten är en startplats i årets Vasalopp den 6 mars 2016 och en goodiebag ifrån Oakley. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Loveyewear har rätten att publicera vinnarnas namn i sina eller sina partners digitala kanaler. Priset kan ej efterskänkas eller bytas mot kontanter eller andra produkter.

Tävlingen pågår till och med 15/2 och vinnaren kontaktas via mail. Om vinnaren inte återkommer inom 24 timmar har vi rätten att dra en ny vinnare.

Orkade inte träna idag och så lite annat.

Var ovanligt trött i morse, men tvingade ändå upp mig klockan tio. Insåg ganska snart i soffan att jag inte hade varken fysisk eller mental ork till att träna idag. Fan, jag som skulle köra dubbla pass idag. Intalade mig själv att detta fick bli en lugnare vecka och att jag behövde det. Troligen är det så efter alla jävla grejer som jag lyckats utsätta mig för, eller har otur att hamna i. Jag reser mig, det har jag gjort förr. Har ju inte lyckats med det jag gjort inom bland annat idrotten genom att ge upp. Det kräver ju ändå en del jobb och tålamod. Mitt huvud/psyke är många gånger min största fiende, men också min största tillgång när jag sätter den sidan till. 

_____

Istället för att träna så promenerade jag först till lunchen och därefter ner till stan och gick faktiskt in en sväng på dalarnas museum. Inte varit där sedan skoltiden, tycker det är intressant faktiskt. Även i lilla Falun har det ju hänt mycket genom åren. Speciellt med gruvan och allt omkring den. Värt ett besök!

_____

Jag har i dagarna börjat lyssnat på Håkan Hellström och då främst hans konsert på Ullevi 2014. Laddade ner hela den och kollade på den igår kväll. Två timmar ren magi alltså! Har tyckt att han känts som en tönt förut. Men han är ju ruskigt bra! Och vilka texter sen då!!

"För jag tror när vi går genom tiden att allt det bästa inte hänt än..."

_____

Imorgon ska jag jobba igen. Har faktiskt fått en tjänst på 75% på skolan som assistent. Får se hur det blir med alla tider och så vidare. Just nu sitter jag ensam med lite ångest över det, jobbigt att komma upp på morgnarna, lite jobbigt att "låsa fast mig", hur ska jag kunna hinna träna och så vidare. Men jag tror nog det bara blir bra ändå. Brukar funka bra när jag väl är där och personalen på skolan är väldigt bra och trevliga. 

_____

Det var min dag det. Inte så händelserik, men men.

Några bilder från dagen:

Fint längs Faluån

Mycket roligt att se på dalarnas museum

Stjärnglid som tillverkades i Bjursås förut

Selma Lagerlöfs boende

Soffhäng

Hej. 

Gick upp lite tidigare idag i alla fall. Somnade om en timme efter att klockan ringde, innan jag fick tvinga mig ur sängen. Nu hamnade jag i soffan och kollar ski classics, samt äter frukost. Börjar kanske vakna till. 

Tänkte köra gym och skidor idag. Hoppas det blir av! Behöver ju träning nu. Är ju ljusår efter mina konkurrenter. Och imorgon ska jag börja jobba igen. Jag får försöka göra det bästa av situationen, härifrån och framåt. 

90 minuter skate

Det där var ju ett nödvändigt pass. I en timme i alla fall. Därefter var det tack och godnatt. Stannade för att äta en energikaka och en gel. Tvingade mig att åka i 1,30. Var så yr att jag knappt kunde åka rakt fram. Tycker inte att jag ätit dåligt, men jag får hoppas att det var det som spökade.

Lördagskväll nu, inte kul. Helger är värst, inte kul att sitta hemma med ångest. Värst är det när jag ska lägga mig, dels för at det känns som att jag missar något, dels för att jag känner mig ensam och så för att jag har svårt att somna. Något jag haft i alla tider, ända sedan jag var liten. Så det är alltid ett litet problem, har svårt för att sova borta också. Detta gör att jag ofta drar mig alldeles för länge för att lägga mig och då blir min dygnsrytm inte av denna värld. Lite jobbigt faktiskt. Men det brukar funka okej efter några jobbdagar i alla fall, då måste jag ju upp. När jag bara ska träna så kan jag ju skjuta på det.

Återuppstånden! 5x10 min stakintervall.

Pepp innan.

Sådär, nu har jag tagit de första stapplande stegen, eller stavtagen till kommande stordåd. Fem stycken tiominutersintervaller stakning, tre minuters vila. Mycket bättre känsla än de senaste dagarnas misär. Trots att jag grät mig till sömns igår. Man är ju en riktig jävla fitta alltså. Folk blir väl lämnade hela tiden här i världen. Träningspasset blev ju åtminstone bra och efter cirka 15 minuters uppvärmning så körde jag mina intervaller. Varje intervall innehöll ett innervarv runt stadion (för att få platt stakning), upp till elljusspåret och ett varv runt elljusspåret. Vilan blev åkning ner till stadion igen.

Såhär såg siffrorna ut från klockan:

1:a - 3,13 km, 166 snittpuls, 176 maxpuls, 18,83 km/h snittfart, 80 höjdmeter

2:a - 3,12 km, 173 snittpuls, 181 maxpuls, 18,77 km/h snittfart, 80 höjdmeter

3:e - 3,10 km, 176 snittpuls, 185 maxpuls, 18,60 km/h snittfart, 80 höjdmeter

4:e - 3,10 km, 178 snittpuls, 185 maxpuls, 18,65 km/h snittfart, 80 höjdmeter

5:e - 3,11 km, 178 snittpuls, 187 maxpuls, 18,66 km/h snittfart, 80 höjdmeter

Ganska jämna intervaller. Skitiga och rätt så tungförda spår, dessutom blir ju skidorna mer och mer skitiga i belaget under sådana här förhållanden, så jag måste nästan säga att jag åkte bättre och bättre under passets gång.

Fick med en liten film under vägen hem:

Lever

Hallå.

Tyvärr så vaknade jag ju idag med. Hade tänkt gå upp klockan nio och träna. Men jag sov faktiskt så skönt och var trött, så jag fortsatte sova, tills nu. Har konstigt nog sovit bra i natt, vaknat en gång genomsvettig bara. 

Min plan för dagen och helgen är att träna mycket. Ska försöka träna två pass båda dagarna. Blir tight att hinna med, men jag har ju inget annat planerat, så jag kan väl lika gärna träna.

Holmenkollens femmil idag, klarar knappt av att kolla för jag blir påmind om allt med henne. Ont i magen.

Två steg fram, tio tillbaka

Livet är väl det värsta jag hittills varit med om i... Livet?! Det är mycket skit för mig alltså, hela tiden lyckas jag antingen vara med om något, eller så ställer jag till det för mig själv. På julafton tog det slut med min livs kärlek. Jag har efter den tiden skickat något sms till denne och sagt att jag saknar, längtar och vill att det ska bli vi igen, och så vidare. Utan respons. I tisdags blev jag uppringd och vi pratade i två timmar, fick upp förhoppningen om att det ska bli bra igen. Vi hade ett bra samtal och jag blev verkligen glad. Sedan dess så har jag enbart funderat på detta samtal, vridit och vänt på det. Skickat något sms, men återigen var det strama och tillbakadragna svar. För en stund sedan pratade vi i telefonen och jag får beskedet att vi inte ska höras eller ses mer. Blir så ledsen och tårarna har runnit oavbrutet. Får panik av att sitta här ensam i min lägenhet som jag hatar. Panik över att jag alltid kommer vara ensam och att jag aldrig kommer kunna släppa personen som var min livs kärlek. Kan inte sova på nätterna och står inte ut med alla dessa tankar. Vet inte var jag ska ta vägen. Sen den här jävla misshandeln, onödiga inlägget från mig, värdelösa skidformen de senaste veckorna och så vidare. Har verkligen ingen ljuspunkt i livet just nu och det ser inte ut som om jag någonsin kommer få det heller. Det enda jag vill är att personen jag saknar ringer och säger att det löser sig. Alternativt att någon kommer hit och sätter en kula mellan ögonen på mig, hade också funkat bra.