81:a på Vasaloppet

Adam Steen, Erik Wickström och Jonatan Steen

Siffror från klockan.

Hej på er! 

81:a i dagens Vasalopp, resultatet hittar ni här. Jag ska inte sticka under stol med att målet var topp-50, det lyckades inte. Men, jag har gjort allt i min makt idag, kroppen var helt okej och skidorna var bra. Jag gav aldrig upp och jag kämpade allt jag orkade hela vägen. 

Jag fick en bra start idag, tror jag kom i någon form av andragrupp uppe på toppen av backen. Därefter rullade det på helt okej i ett tag. Men ganska tidigt på myrarna så kände jag att jag hade problem (som så många gånger förr) att gå med grupperna jag hamnade i. Jag sjönk som en sten genom fältet och ländryggen krampade (troligen då vi stod mellan spåren och pga det snabba föret). Jag skulle dricka någonstans uppe på myrarna där, men sedvanligt hade munstycket frusit, så det kastade jag strax innan Mångsbodarna där jag drack min första gång. Men härifrån så har jag inget mer negativt att skriva. 

Någonstans där innan Mångsbodarna så hamnade jag i en grupp som jag sedan låg tillsammans med i princip resten av loppet. Jag kände mig pigg nästan hela tiden. I uppförsbackarna så var jag stark bland de jag åkte med och på slutet så var jag även stark på flacken. 

Från strax innan Gopshus, med 25 kilometer kvar så drog jag klungan nästan hela tiden. Vi plockade en del platser och det kändes rätt bra. 

Jag drack kanske 6-7 gånger och tog en gel. 

Jag är väl inte bättre än såhär. Är varken glad eller missnöjd. Men jag har som sagt gjort allt jag kan, mer än så kan jag inte begära! 

Skidorna var bra. Ett par DP Sprint med J2-struktur. Hot S pulver under och Med S över. Uppepå det hade vi en handstruktur som jag inte vet. 

Tack för i år Vasaloppet, det blir nog en ny resa nästa år igen!

Sista intervallpasset innan Vasaloppet

Hallå ja!

Så var då det sista intervallpasset innan Vasaloppet ett minne blott. Pontus hade en väl utstakad plan i förväg. Jag var lite osäker på om jag skulle köra lika mycket och lika hårt. Men det hela slutade ändå med att jag i rygg på Pontus körde det samma som honom. Nöjd med känslan och genomförandet. Fick flåsa ur mig en aning, utan att gå mig helt förstörd, så perfekt pass! 

Vi började passet med att åka baklänges förbi Risberg och till toppen av Risbergsbacken där vi var klara med uppvärmningen. Intervallerna åkte vi sedan hemåt i rätt åkriktning, med följande upplägg:

- 7 min tröskel (26,6 km/h snittfart!)

- 5 x 2 min AIII+ 

- 7 min tröskel

2 min vila mellan allt. 

Vi åkte på Pontus skidor. Ett par DP sprint och ett par äldre vanliga DP. Vi bytte mellan intervallerna också. Båda skidorna var snarlika, men DP sprint var marginellt bättre. 

Hela passet landade på 26,5 kilometer och 90 minuter. Fina lättåkta spår, en del sidvind som upplevdes som motvind åt båda håll (självklart när jag är ute och åker) och kanonväder. Kroppen kändes rätt bra och pigg faktiskt!

Fint vårföre i Vasaloppsspåret

Två gurkor på tur i Vasaloppsspåret. Fantastiskt härligt vårväder med solsken och fasta spår. Njutbart att bara åka i tights utan långkalsonger.  

Solskensåkare. 

Hallå där!

Igår kväll så anlände jag till Evertsberg och Pontus Nordström. Fint och lugnande för nerverna att få vara här uppe i Vasaloppsarenan. Betydligt bättre än att gå runt hemma och nerva. 

Vi har i förmiddags varit ute på ett lättare stakpass här i omgivningarna. För er med lokalkännedom så bor vi mellan kilometerskylt 46 och 47. Vi åkte baklänges till Risberg och en liten bit till, innan vi vände på toppen av Risbergsbackarna. Vi avslutade med en liten vända mot Evertsbergskontrollen också. 

Det var lättåkt och fint idag. Några minusgrader inatt, 4-5 när vi drog ut, strålande solsken och hårda spår till en början. Fint vårföre med andra ord. Hoppas på att vi får sådana här förhållanden på söndag, men det vågar jag inte hoppas på. Det brukar ju alltid komma in något snöoväder när det väl är dags. 

På slutet av passet körde vi fem impulser, annars var det bara lugn åkning. Jag körde även skate i de värsta backarna, för att inte bli för sliten. Kändes sådär idag, seg i början, troligen från gårdagens vilodag, mot slutet kändes det bättre dock. Vi fick ihop 27,5 kilometer på 1,32h, lättåkt som sagt!

Nu kommer ni bli förvånade!

Tjena! 

Jag är nöjd med dagen. Nionde plats blev det till slut. Kom iväg okej i starten, trots min mediokra startposition. Får väl be om ursäkt för lite väl hårda ord, även om jag fortsatt är oense. Men nu släpper vi det. 

Ganska lugn och avvaktande körning de första 7-8 kilometerna. Sen blev det några ryck här och där. Kände direkt när det gick lite fortare att jag fick slita räv. Banan är 3 x 17 kilometer, där sista fyra kilometrarna innehåller en rad korta branta backar (dessa backar tycks bli allt fler ju senare in i loppet jag kommer), medan första delen av banan nästan är helt platt. 

Jag hängde först med täten fram till backarna på första varvet. Där fick jag släppa och hamnade i en andragrupp med Mikael Boberg bland annat. Då det var ruskigt löst före idag så valde jag att saxa i alla springbackar för att inte gräva ner mig fullständigt. Det kändes som en bra taktik. 

Ut på andra varvet så drog Boberg i en jävla fart, till slut fick jag släppa honom, han anslöt till tätklungan igen, medan jag hamnade i ingenmansland. Halvvägs in i varvet så hann jag dock komma ikapp klungan, men just som jag anslöt så fick jag släppa igen för sista gången. Jag hade dock ändå en helt okej känsla och tyckte jag kunde hålla bra fart. Det var helt enkelt så att de före mig var bättre. 

Från kilometer 26, alltså halvvägs in i loppet så åkte jag själv. In mot varvningen ut på sista varvet så såg jag att det var en klunga inte alltför långt bakom mig, jag satte då upp målet att hålla dessa bakom mig. Det positiva här är att jag inte var stressad, inte hade några negativa tankar och att kroppen tycktes fortsätta leverera bra hela vägen. Mot slutet av tävlingen så var jag nära att komma ikapp en stark junior vid namn Måns Skoglund. Såg även att det var en del andra starka namn alldeles framför. Så detta är jag nöjd med som sagt. Jag är tyvärr inte bättre än så, jag gjorde exakt allt jag kunde och jag hade en positiv trend i loppet. 

Nu efteråt så har ryggen krampat ihop totalt och jag kan knappt röra mig. Jag har lite problem med såna här lösa fören, jag får inte riktigt till tekniken, utan jag hamnar nere vid snokarna på skidorna som en dödgrävare. 

Riktigt bra genomkörare! Nu ska jag verkligen släppa upp träningen och försöka hitta formen till Vasaloppet. Inga långa pass och inga syrapass. Hitta överskottet! 

Körde på ett par klassiska 902:or idag, hade lite sämre skidor där det var blött. Men på sista varvet tyckte jag att dom gick bättre igen. 

Här är resultatet:

Gabriel Höjlind är inte med. Han kom tvåa. 

Skidtester med Linn, stakning och inget svar från idioterna i Högbo

Hejsan hoppsan! 

Spenderat en förmiddag på Lugnets skidstadion just. Skulle testa skidor med min bror Jonatan, men han hade tydligen ställt bak klockan två timmar när vi ställde om till normaltid, så han dök upp en halvtimme sent. Som tur är så var Linn Sömskar där och testade skidor, så jag hjälpte henne och hon oss. Tack för det! Vi betade av åtta par och jag tror vi fick fram de som gick bäst. De allra bästa paret idag var ett par vanliga stakskidor, det kunde man inte tro! Känslan är alltid klart bäst på DP Sprint, då tror man ofta att de går bäst också. Men så är alltså inte alltid fallet när man parallellglider. Värt att tänka på. 

Idag valde jag att köra med klocka under skidtesterna också, annars hade jag behövt vara där hela dagen för att få ihop mina 1,30 h stakning. Så efter skidtesterna räckte det med ett varv runt milen så var jag sedan i hamn. Skönt. Trots skidtesterna fick jag ändå ihop 21,5 kilometer. 

Har även mailat de inkompetenta dårarna på Bessemmerloppet angående seedningen, tre mail har jag nu skickat, utan svar. Jag gillade det där loppet och den arrangörsstaben förut. Nu: not so much. Fan att det ska vara sån jävla hets bland alla jävla superhurtbullar. Jag står alltså i fjärde led imorgon, helt jävla otroligt!! Som att någon av dessa ens är i närheten av att vara elit. Helt sjukt. Undra hur många av dessa som har SNI-koden 93199 (övrig sportverksamhet, där bland annat elitskidåkare ingår) i sina enskilda firmor? Inte många skulle jag tro. De sossarna lär väl inte ens ha egen firma. Men yrkesverksamma skidåkare, det är dom ändå.. Fan att mitt hat ska växa sig allt starkare var dag. 

Tänk att jag ska behöva bli vansinnig nästan varje jävla dag!

Det här dåliga humöret börjar komma krypandes tillbaka igen. Dels är jag väl lite trött och sliten. Men jag blir ju ständigt uppretad av idioter var jag än vänder mig. 

Idag på träningen så mötte jag någon som skejtade utför, nästan vid Vargliden. Han vinglade och fort över hela bädden. Jag höll nästan på att krocka med honom. När jag sedan kom hem och uppdaterade alla träningsappar så ser jag att denna super-gurka har tagit ett KOM av mig från Vargliden och upp! Blir tokig! Detta segment tog jag under Bergebo Ski Marathon 2018, sen ska någon nobody ta mitt KOM. Oacceptabelt. Vet folk inte sin plats i livet?! 

Fick lov att markera och visa mitt missnöje. 

 Men, det slutar inte där. Nej då. Folk fortsätter att reta upp mig till vansinne. Denna gång är det söndagens arrangörsklubb som pissar mig i ansiktet. Kolla här:

Jag är alltså seedad som nummer 21!!!! Vad i hela jävla helvete är det frågan om? Nio stycken av dessa har jag ALDRIG någonsin fått stryk av i ett långlopp. Men nej, seeda mig som nummer 21 ni. Jävla dårar, dra dit pepparn växer! 

Här tränar man och lägger ner all jävla tid och energi man har. För att bli nedplockad av super-gurkor på Strava och nedseedad till sistaplatsen på tävlingar. Ja, det är väl där jag hör hemma då tydligen. Fittliv. 

Klev av Evolution häromdagen i en förhoppning om att den skulle gå ner en aning, då den har gått så jävla bra på slutet. Hur det har gått? Jo, den har rallat uppåt något jävulskt. Så nu sitter jag på Embracer som största innehav. Den har ju varit börsens sämsta aktie den senaste veckan ungefär. Trots grym rapport och uppreviderade riktkurser. Så snart är jag fattig och utblottad också. Note to self: Köp Evo, sälj aldrig Evo. Fan. Fittliv igen. 

Ni hör ju. Det är muntra toner nu.

Just ja, jag har tränat också. Blev inte mer upphetsande än att jag stakade två timmar och 30,5 kilometer. Gick rätt lätt första halvan, trots nollgradigt och nysnö. Men sen jävlar gick det tungt, framförallt den sista halvtimmen när snön lagt sig lite. Kroppen kändes väl inte helt värdelös i alla fall, bara nästan. En positiv grej är att det var ljust hela passet och jag slapp faktiskt ha med mig pannlampa.

Nu får jag väl smaka på elaka anonyma kommentarer, men hit me bara, jag äter upp er allihop!

Återigen en stakvända längs Falun Borlänge-spåret

Försöker flyga till månen i denna hausse. Mina Leki-stavar får agera raket nu när Embracer var ett bojsänke idag! 

Godkväll. 

Småtrött idag alltså. Gnetade på bort till Stångtjärn, ett tunt nysnölager låg i spåret, vilket gjorde föret sjukt tungt. Undra om de träningsskidorna jag åker på är sämre i just nysnö, för känslan var att jag stod still. Inbillade mig att jag hade motvind bortåt också, så jag längtade efter vändningen och medvind. Den längtan försvann när jag vände hemåt i Stångtjärn och fick den verkliga motvinden på näsan. Då var jag inte så nöjd. Men fördelen med att åka långt och vända är att jag ju måste ta mig hem igen. Till slut kom jag tillbaka hem på 3,02 h och med 47,8 kilometer i bagaget. Att jämföras mot måndagens 52,6 kilometer på 3,00. Båda passen i samma intensitet. Så mycket gör föret alltså. Jag håller mina tummar för ett hårt och snabbt före i Vasaloppet, jag gillar det allra bäst, så det svarar när jag stakar. 

Nu var det nog det sista tretimmarspasset innan Vasaloppet. Ska så sakta dra ner mängden nu, men hålla i med lika många pass och såklart också köra intervaller. Det blir ju även Bessemmerloppet på söndag. Hoppas jag är piggare än idag. Denna dag har jag varit lite sliten från gårdagens träning, sovit cirka sju timmar per natt denna vecka på grund av sen läggning (skärpning, jag behöver åtta minst) och jag har varit allmänt irriterad. 

Var sjukt nära på att säga upp mig idag från jobbet också. Har fått ett nytt uppdrag med en ny elev och det är allt annat än lugn & ro. Utan att avslöja för mycket så reagerade jag kraftigt på ett övertramp från eleven, så jag bara gick därifrån och tog en långpromenad istället. 

Nåväl, med mindre träning framåt, precis enligt plan så ska nog kroppen bli piggare och humöret bättre. 

Vi hörs!

Veckans första femmil

Ny vecka nu, alltså är man nollställd igen vad gäller tid och kilometrar. Bara att börja om igen då. Sedan den 7:e februari så har jag på dessa nio dagar tränat åtta och fått ihop 23,45 timmar, samt 394 kilometer, bara stakning! 

Idag blev det en ny vända längs Falun Borlänge-spåret. Det är ju rolig och gammaldags skidåkning. Genom skogen, småkuperat och allmänt fint. Jag åkte till Stångtjärn, ett varv runt tjärnen och tillbaka hemåt igen. Tog en avstickare ner till Aspeboda och även Stugutjärnen. Jag börjar kunna detta spår nu! 

Det blev bara lugn åkning idag, kände mig stark hela vägen, det var liksom bara att mata på. Mycket träning tycker jag faktiskt ger en stabil form, men man saknar kanske det sista lilla. 

Fick ihop tre timmar, 52,6 kilometer och 800 höjdmeter idag. Det var ganska lättfört idag, så mina gamla skateskidor gick nästan av sig självt. 

Imorgon ska jag äntligen få vila, det ska bli skönt. Jag känner mig stark som sagt, men lite sliten i stakmusklerna är jag ju såklart. Körde kettlebell och TRX igår efter skidpasset också, så det gör ju musklerna än mer trötta. 

Tack för idag!

En ny femmil och livets längsta/mesta stakvecka!

Att jag lider av någon psykisk åkomma och att jag inte är riktigt riktig, det kommer ju inte som någon nyhet för er direkt. Men nu spär vi på det ytterligare: 

Efter veckans tre första stakpass i ganska segt före så hade jag 147 kilometer avklarade och tanken om 300 kilometer började så sakta vakna till liv. En vecka på sommaren på över 300 kilometer med bara löpning och rullskidor händer väldigt sällan, men det smakar alltid lika gott de få gånger jag lyckas uppnå det. Denna vecka så skickade jag in hela 310,84 kilometer med bara stakning. 18,40 timmar, då var 25 minuter av dessa TRX- och kettlebell-styrka. Inte fy skam det! Sjukt nöjd med genomförandet. Idag kände jag mig dessutom ganska så pigg, skönt! Har aldrig förut stakat så här mycket på en vecka, mäktigt!

Det passet jag körde idag var återigen längs Falun Borlänge-spåret, från Bergebo, till Stångtjärn och sedan hem igen. Idag fick jag ihop 50,2 kilometer, 3,00  timmar och 760 höjdmeter. Snyggt jobbat Adam! 

Endast 1-2 minusgrader under turen och ganska lättåkta spår. Dessutom solsken! Som jag njöt! Obs, ej ironi! 

Jag svettades till och med om händerna idag, även om jag hade varma handskar, det hör inte till vanligheterna!

Sälen - Hökberg, 73 kilometer stakning

Hej!

Det har tagit en hel dag detta. Ta sig till Sälen, testa skidor och åka skidor till strax efter Hökberg. En fin dag blev det hur som helst! 

Vi fick testa den nya startbacken från Tjärnhedens IP, jag tror den blir bra och jag tycker inte det är speciellt smalt heller. Vi slipper den värsta branten i början och enligt klockan så var vi uppe på toppen efter ganska exakt 2,5 kilometer. 

Till en början så gick det ganska tungt och kärvt. Men från Mångsbodarna så började det gå lättare, både skidorna och kroppen började då vakna till. Småseg till en början, men efter någon timme så vaknade jag så sakta till. Den sista timmen kändes faktiskt väldigt bra! 

Det blev lite väl sent, så vi gav oss efter utförskörningarna efter Hökberg. Hade annars varit ganska trevligt att åka hela vägen, men det får vi ta den första söndagen i mars! 

Känner mig lite trött och sliten i kroppen nu, men det har ju blivit en del stakning och träning denna veckan också. Halvt långpass imorgon igen, hej och hå!

48 km stak med ett ursinnes-skrik på mitten

Jaha. Två steg fram och ett bak då. Eller kanske. Jag var småseg i början idag, lite sega muskler, låg puls, tungfört som satan (skyller ej på spårdragare, utan på nysnön), småont och kramp i ryggen. Men det som fick mig ur balans idag var kylan, det var endast 10 minusgrader, men trots dubbla strumpor, pjäxöverdrag och dubbla handskar (bland annat mina tjockaste) så frös jag något fruktansvärt om fingrar och tår. En timme in i passet så stannade jag för tredje gången för att försöka veva igång armarna, samtidig som jag sprang på stället. Det hela slutade med att jag i ren ilska skrek ut mitt hat över denna kyla och längdåkningen. Därefter blev det faktiskt lite bättre skönt nog. Är så otroligt frusen om fötter och händer alltså. Måste nog fan sluta röka alltså! 

Jag körde Falun Borlänge-spåret tur och retur för tredje gången nu på kort tid. I Stångtjärn så blev det ett varv runt tjärnen också. Fick ihop 3,05 timmar, 48,3 kilometer och 720 höjdmeter. Enbart stakning så klart. Den sista halvtimmen så började det ändå kännas lite bättre, så det var skönt. Är nog inte alltför hälsosamt för ryggen framförallt att endast staka. Men jag vill göra en rejäl stak- och träningsperiod nu inför Vasaloppet. 

Höll ändå hyfsat gott mod efter mitt lilla ”vårskrik” i skogen. Skrev med en kompis i samma bransch som även han hade delat ut ett vårskrik under förra veckan. Så jag är faktiskt inte den enda idioten som håller på med detta. Sjukt ändå att jag utsätter mig för detta, dag efter dag. Ungefär som att gå till jobbet utan att tjäna något. Dagar som idag när Evo rusar så funderar jag ju också över varför jag går dit... Men, att klaga och gnälla är ju också en stor del av mitt liv, hur hade det sett ut annars liksom?!

Ha en fortsatt fin kväll så hörs vi imorgon!

53 kilometer stakning, till Stångtjärn och tillbaka

Godkväll! 

Den positiva andan från tidigare under dagen höll i sig under hela träningspasset också. Var ska detta sluta?! 

Jag hade tänkt mig att köra tre timmar stakning längs Falun Borlänge-spåret, då skulle jag hinna tillbaka innan det blev mörkt, så ingen pannlampa behövdes idag. Skönt att våren är i antågande! 

Det blev ett trevligt pass där skidorna gled helt okej, spåren var bra(!), slapp träffa folk, kroppen kändes betydligt bättre än igår och humöret var även det gott. Kul. 

Jag kom till Stångtjärn efter cirka 1,20 h, så jag fortsatte turen nedåt längs elljusspåret och vände längst ner vid Stångtjärns-rondellen, där spåren börjar. Kom dit på 1,30 h. Hemvägen är sedan lite längre än ditvägen (3 km) då man måste ta sig runt lite över halva dagspårets 6 km för att komma tillbaka på Falun Borlänge-spåret. På ditvägen kommer man tillbaka precis på slutet av 6:an och det är enkelriktat. Perfekt för en kilometerjagare som mig! 

Fick ihop 3,10 timmar, 53 kilometer och 805 höjdmeter. Fint pass i fina omgivningar. Jag gillar verkligen detta spåret. Gammaldags åkning, inte så mycket folk, lagom kupering och kul även kunna åka hela vägen till Falun. Spåret är i ganska bra skick, även om du inte bör ta tävlingsskidorna. 

Svar på covid-19-test och ett distanspass

Lycka är att vara tillbaka där man hör hemma, inte bara på Lugnet, utan även med ett par Oakley på näsan. 

Hallå! 

Åter i skidspåren. Efter en dålig natt rent sömnmässigt så fanns det bara energi för ett tvåtimmars lugnt stakpass idag. Jag hade egentligen förhoppningar om något tuffare när jag missade gårdagens race. Men jag får ju faktiskt vara tacksam över att vara frisk så snabbt som jag ändå blev. Med dålig sömn som jag från och till drabbas av så blir jag rejält seg dagen efter, typ hälften av gångerna. Det var dock inte samma sorts dåliga sömn som häromnatten när vaknade av och an i feberfrossa. Inatt var det mer att jag aldrig kunde somna. Jag har sett ett mönster i detta, den första natten som Alfons kommer tillbaka till mig så brukar jag ha svårt att somna, jag ligger och omedvetet väntar på att han ska tassa in till mig. 

Med den dåliga sömnen och med den korta sjukdomen så hade jag ju rådgivit alla till att vila både lördag och söndag. Tänk att man ska vara så hård och korkad emot sig själv jämt.. 

Jag fick svar på covid-testet också:

Ingen Corona där inte. Skönt. 

Träningspasset jag körde var på Lugnet, ett varv runt elit 15, ett varv vardera runt röd och blå 3,75 km VC-bana och ett varv runt femman. Idag var det faktiskt inte toppspår på Lugnet, isigt utför och ganska grunda spår, det kunde man inte tro! Kanske dom har värvat spårförstörare från grannkommunen?! Fick ihop två timmar, 900 höjdmeter och 30,7 kilometer. Kändes inte superbra, ville vända redan efter 10-15 minuter. Jag försökte dock intala mig om att beta mig igenom passet, att det skulle bli bättre och faktiskt så kändes de sista 20-25 minuterna något bättre. 

Alla mina träningspass har blivit betydligt längre nu när jag håller på filmar dom också. Brukar göra klart det tidigt i passet, så att jag sen kan fokusera på det viktiga: att faktiskt träna. Så nu vill jag gärna ha lite positiv feedback, prenumerationer, visningar och så vidare. Annars blir det nog inte så många fler vloggar, just nu kostar det mer än vad det smakar. Ni hittar min YouTube-kanal här!

Ganska nöjd sexa i Norra Garberg Classic

Bröderna på turné 

Magiskt fint i Norra Garberg 

Topp-20, komplett resultatlista här.

Varvtider. 

Hejsan!

Jag har tävlat längdskidor sedan Grönklittsjakten 1995 när jag körde i herrar 11 och åkte snabbare på den klassiska delen än skaten. På dessa 25 år så har jag aldrig någonsin varit uppe i Norra Garberg. Sjukt egentligen, för det var galet fint där uppe! När vi svängde av Vasaloppsvägen så var det -20 grader, uppe på höjden i Norr Garberg bjöds det på -8,5 och strålande solsken. Skidpropaganda och som gjort för succé. 

Vi testade skidor och sedan tog vi ett varv på banan. En fin bana med en längre utförs- samt uppförsbacke. Därefter mestadels ganska flack och böljande åkning. Ganska kärvt före, så andra halvan av loppet stod jag bredvid det klassiska spåret. 

Idag tycker jag ändå att det kändes helt okej. Jag kunde ta ut mig bra och det svarade helt okej. Blev lite trött mot slutet, vilket varvtiderna skvallrar om. Men ändå en stabil känsla och jag har inget att gnälla på. Möjligen att ryggen drog ihop sig lite, men bättre än de senaste dagarna i alla fall. 

Lite siffror från min pulsklocka:

40,24 minuter 

15,12 kilometer 

180 snittpuls 

186 maxpuls 

22,5 km/h snittfart 

227 snittwatt

246 normaliserad kraft 

275 höjdmeter

När man tror man sett allt i ett skidspår - stakintervaller - upphittat körkort

Jag ser ut såhär. Kan inte rå för att jag ser ut som skit. Men jag är i alla fall snäll. Eller nej, nu ljög jag. 

Hej på er. 

Sent idag igen. Denna gång var det en syning av mina täckbyxor som gjorde mig sen. Allt för att dra ut på eländet med träning och intervaller. 

Det hände mycket på dagens träningspass uppe i Bergebo, här är ett axplock:

- På uppvärmningen hittade jag ett körkort i spåret, jag tog med mig det, kontaktade sedan ägaren på Facebook efter passet. Personen bodde 2-3 mil bort, kom förbi mig och hämtade det. Bra karma där Adam! 

- Jag hade bestämt mig för att köra intervaller runt konstnösspåret som är ganska fin kupering, med en del backar. Givetvis var det inte pistat på några dagar, så det var ganska svåråkt och isigt utför. Ingen större fara ändå. Värre var att i sista kurvan innan varvningen så låg en slang till en snökanon mitt över spåret. Funderade länge och väl på alternativa banor att åka, men valde till slut att flytta slangen en aning så att den låg efter kurvan, vilket gjorde det möjligt att hoppa över den i farten. 

- Exakt i samma sekund som jag skulle börja mina intervaller i sann ”Truman show”-anda så dök det upp en myriad av personer på skidor med lite lägre begåvning. Nej, jag skojar inte. Det var något gäng med daglig verksamhet. Givetvis skulle personerna åka i exakt samma spår som mig. Några åkte skidor, andra gick i pjäxorna med skidorna på axlarna, någon stod och rökte mitt i spåret och så vidare. Spännande. 

- När intervallerna var klara och jag skulle stänga av pannlampan så gick det inte. Varför inte undrar ni. Jo, knappen hade ramlat av. Hur är det ens möjligt? Varför händer allt sådant här mig? Svor en rejäl ramsa först, innan jag sedan bestämde mig för att leta efter knappen. Ett omöjligt uppdrag kan tyckas, men ganska snabbt så hittade jag den lilla jäveln i spåret:

Ibland har även jag tur. 

Passet då?

Jodå, det gick väl sådär, förutom att jag krampade ihop en aning i ländryggen. Något i denna stilen körde jag:

- 30 minuter uppvärmning 

- 3 set med 10 minuter tröskel - 3 minuter vila - 5 x 40” - 20”. Hade även 3 minuter vila mellan seten. 

- 30 minuter nedvarvning 

Idag höll jag mig bara på ganska kuperade banor kring stadion och elljusspåret. Endast stakning. Kallt var det också och jag körde kanske inte bara tröskel, blev lite hårdare i någon backe, men jag såg ändå till att spara på några procent. 

Stakintervaller i räls

Hej på er. 

Denna dag började med en rad skidlopp på TV, när det var klart så kunde jag sedan slita mig ut på träning. Jag bestämde mig för att köra i Mellsta idag, bara spåren var okej och det var dom. Något slitna kanske, men det låg en fin ishinna som gjorde att det gick lätt. Perfekt att få träna i lättfört och i en ganska så lätt terräng dessutom. Det blir ju en annan sorts trötthet av sådan åkning. 

Jag började med att värma upp i en halvtimme, testade det längre elljusspåret och även 2,5:an. Resten av passet gick endast runt det platta yttervarvet på ganska exakt två kilometer. 

Följande intervaller kördes, med siffror:

- 5 minuter 10” - 20” 

- 45 minuter tröskel (8,5 varv), 17,47 kilometer, 268 höjdmeter, 289 fallmeter, 23,3 km/h snittfart, 165 snittpuls, 170 maxpuls 

- 10 minuter 40” - 20”

3-4 minuter vila mellan 10-20, tröskel och 40”-20. Avslutade med 20 minuter lugn åkning. Fick ihop fina 40,1 kilometer och två timmar totalt. 

Kändes ändå okej, men inte topp. Idag höll jag mig lugn och pressade aldrig mig för hårt, vilket också var planen. Tanken är ju att försöka bli pigg igen, vilket kan vara smart om jag vill bli i form. 

Bra pass blev det i alla fall. Behöver ju träna på liknande saker som jag ska tävla i. Fint med rälsen i spåret också, så jag förhoppningsvis kan få upp lite högfart i stakningen också. Nollgradigt väder, så det räckte med en tunn kortärmad tröja under jackan. Men nu får det ändå gärna bli några minusgrader, 4-5 räcker. 

Ha det fint!

Det där gick ju riktigt...

Ni hade väl sett fram emot att få läsa om hur jag återigen beklagade mig över hur värdelös jag är, att skidorna var sådär, att kroppen kändes orkeslös och så vidare. Ledsen att göra er besviken, men jag var 2,8 sekunder från seger idag:

Efter att ha fått tagit idolbilder en halv dag bland ivriga fans och åkt av mig en stund med Ronny Wedin och Isak Maxstad så kan jag delge er lite från loppet idag. 

Det var cirka 50 man i startfältet och jag tror att allihopa hängde med fram till 3-4 kilometer kvar av första varvet där banans längsta stigning är. Lugn körning dit, nysnö i spåren. I backen blev det sedan körning och jag kom inte riktigt fram som jag ville, fick runda folk och det kostade lite extra energi. Tom Fahlén fick lucka inför och efter varvningen. 

Jag fick ligga på tokrött i många kilometrar när vi i klungan bakom försökte åka ikapp honom, ute på vägarna kom vi ikapp, men det kördes fortfarande väldigt hårt perioder och jag fick de bekanta flyktkänslorna. Jag tänker tankar som att jag inte vill vara här, jag kommer aldrig orka gå med och så vidare. Men på något vänster trixade jag mig med som siste man i den 7-9 man stora tätklungan kilometer efter kilometer. Bob Impola och Erik Wickström var de mest dragvilliga och starkaste på andra varvet, av det jag såg där bak i kön. Erik var faktiskt sjukt stark och oerhört jobbig att ha med i en klunga, det då han hela tiden ville köra hårt, medan jag själv låg på repet. 

På något konstigt sätt så vaknade jag till en aning i långbacken på sista varvet och kunde gå med täten, (inte lätt, men faktiskt inte på tokrött heller), hela vägen upp på toppen. Jag är rätt skaplig i backar som inte är alltför långa, dock betydligt sämre på flacken. Den sista biten var jag lite feg, men även trött såklart och låg i princip bara bakom, hade inte heller riktiga krafter för en spurt. Men jag är jävligt glad och lättad att det gick så pass bra idag! Kul att ändå visa att jag fortfarande kan. Jag hade även en liten del i segern idag då jag gav bort ett par större Leki-trugor till Bob. 

Hade riktigt bra skidor idag på DP sprint och Maplus Med S-pulver. 

Siffror från klockan:

2,00,50 timmar

42,60 kilometer

21,2 km/h snittfart

166 snittpuls 

183 maxpuls

390 höjdmeter 

Jaha, sen då? Blir det några mer lopp i år? Bjud in mig!! 

4-3-2-1-3-2-1-2-1-1 min stakint + nya idioter i spåren

Jag skrev tidigare att jag skulle träna ett lättare intervallpass, det visade sig bara stämma delvis. Det blev rätt tufft till slut, men jag tror ändå att jag sparade en växel åtminstone. 

Mina fingrar och händer är väldigt känsliga så fort det blir minusgrader. Så när termometern visade minus sex grader här hemma så satte jag på mig både ett par tunna underhandskar och ett par tjockare halvtumvantar, det fungerade bra! 

Det är fina förhållanden på Lugnet, trots väldigt liten snömängd. Jag värmde upp runt 7,5 km-spåret. På intervallerna så höll jag mig runt elljusspåret bara, körde alltså upplägget: 4 - 3 - 2 - 1 - 3 - 2 - 1 - 2 - 1 - 1 minuter, hoppas ni ser mönstret i talföljden!? Mellan alla intervaller hade jag 90 sekunder vila, under den så åkte jag sakta framåt, så intervallerna innehöll all sorts terräng idag, perfekt. Kroppen kändes väl ändå okej idag! Avslutade med en halvtimme lugn åkning, så att jag totalt fick in 90 minuter och 24,5 kilometer. 

Avslutningsvis så måste jag åter få gnälla lite på flanörer i skidspåren. I 30 års tid så har jag åkt skidor på Lugnet och det är väldigt sällan jag sett folk gå i spåren. I år har jag nästan sett mer gångare än skidåkare. Riktigt bedrövlig utveckling. 

Under uppvärmningen idag så kom jag ikapp en kärring med en lös dalmatiner. Nu ska ni få höra. Hon gick mitt i spåret, helt i sin egen värld, hörde inte mig komma bakifrån, hunden däremot började springa emot mig och uppföra sig obehagligt (jag är faktiskt hundrädd, trots att jag har en hund som jag inte vill ha). Jag lyckades åka förbi och fortsätta uppvärmningen. Men med min vanliga otur så stötte jag såklart på det där fanskapet 3-4 gånger ytterligare under passets gång, med lös hund och pratandes i telefon. Sista gången jag såg henne var i en utförsbacke på elljusspåret, jag kom bakifrån, åkte så nära jag bara kunde och skrek ”HÖÖ” precis när jag passerade. Omoget av mig, ja. Men ska man gå i skidspår (vilket jag ogillar starkt) så kan man väl åtminstone hålla sig på kanten, vara lyhörd för skidåkare och ha hunden kopplad om man inte har pli på den. Inget av detta hade denna dåren. Usch, kokar i huvudet på mig! Men det blir väl till slut jag själv som måste krypa till korset och be om ursäkt då jag faktiskt var ute och tjuvåkte i spåren mitt under brinnande VM i skidspårs-spatsering. Förlåt. Jag ska hålla mig hemma dagen då femmilen avgörs..

Tyvärr är jag lite för konflikträdd för att säga något, men fortsätter det med dårar i spåren så kommer snart bägaren rinna över och jag kommer till slut inte kunna vara tyst. 

Säsongens första stakintervaller på snö

Hallå där. 

Nu verkar vintern ha smugit sig på oss även här i dalarna, minusgrader och en del natursnö. Ovant och kallt, men betydligt finare landskap än det regntunga och gråa vi haft i oändligheter. 

Enligt plan så körde jag ett lite lättare tröskelpass stakning. Till min förtjusning så var det möjligt att åka på de längre spåren idag! Så istället för att åka på konstsnöspåret bland snökanonerna så kunde jag köra intervallerna runt elljusspåret. Något mer flackt och långloppslikt. Det var ganska runt med snö, så jag hade nästan kunnat använda rullskidspetsar istället för trugor där uppe. 

Efter en uppvärmning på 20 minuter så betade jag av intervallerna: 3 x 10 minuter kring tröskeln, med 2,5 minuter lugn åkning mellan intervallerna som vila. Kändes inte toppen, men jag hade ovallade träningsskidor och är lite trött i musklerna från gårdagens styrka. 

Avåkningen blev ett varv runt 7,5 km-spåret. Fint att få komma ut i skogen på skidor igen! Efterlängtat minst sagt. 

Såg inte bara en person som var ute och gick i spåren idag. Det var gamlingar med stavar, barnfamiljer med barnvagnar och så vidare. Vad i hela helvete är det för fel på folk som går med en barnvagn mitt i skidspåren?! Idiotjävlar! 

Passet blev 90 minuter totalt och på den tiden kom jag 24,8 kilometer. 

En rejäl genomkörare

Före race 

Race 

Efter race 

Hej på er. 

Ja, att staka tre varv runt Grönklitts elit 10 km lät ju innan som en bättre idé än vad det sedan var i verkligheten. Men samtidigt så är det ju stakning jag ska tävla i och det jag vill försöka bli bättre på. Så det var bara att göra det bästa av situationen och kriga på. 

Första halva varvet och lite till så hängde jag med tätklungan bestående av mig, Simon Andersson, Jonas Eriksson, Gilberto Panisi och Pontus Nordström. När sedan dödsbackarna började fick jag dessvärre släppa de fyra. Otroligt tuffa backar, löst som bara den för stavarna också gjorde att jag saxade mer idag än vad jag gjort på många år. Jag sprängde mig en aning när jag gjorde allt för att ta ikapp tätkvartetten. 

In för varvning efter ett varv så tänkte jag nästan ge mig ut på vägarna för att få lite mer långloppslik åkning, men jag bestämde mig ganska snabbt för att skippa de planerna och genomföra loppet efter min bästa förmåga. Jag mötte Andreas Svensson inne på stadion och hade som mål att hålla honom bakom mig, han körde med fästvalla, vilket alla framför mig förutom Gilberto också gjorde. 

På det andra varvet började jag få tillbaka krafterna en aning igen och kunde åka på i okej tempo ändå. In för varning sista gången så hade Andreas Svensson tagit in lite, satte då upp målet att slå honom och att ha ett snabbare sista än andravarv. 

Mot slutet av sista varvet så passerade jag Gilberto och kunde öka farten en aning in mot målgång. Kom i mål som fyra, cirka 9(!) minuter bakom Simon, 6 bakom Jonas, kring minuten bakom Pontus. Det var ändå helt okej med tanke på hur tufft lopp det blev. 

Första halvan av det första varvet så tycker jag att det kändes bra och att jag kunde hänga med de övriga. Så det får jag ta med mig. Betydligt bättre än när jag var här senast och låg i vägen för övriga tävlande. 

Inga supertider idag direkt, men det var tungfört, nysnö, tuff bana och så vidare. Bra genomkörare i alla fall! Lyckades också ha snabbare tid på sista varvet. Lite siffror:

1,47,04 timmar

32,21 kilometer

168 snittpuls

181 maxpuls 

925 höjdmeter 

Varvtider: