40 minuter skate AIII, bland tusentals skidspårsförstörare

Hej mina trogna skara följare.

Nu har jag just klarat av säsongens första skateintervaller. Jag har alltså tävlat en gång på skate redan, men inte kört några intervaller. Så kan det vara.

På programmet idag så stod det 90 minuter träning och 10 x 4 minuter skateintervaller, med en minuts vila mellan. På uppvärmingen så träffade jag på Linus Larsson som var där och stakade, så vi hängde ihop lite från och till under passet då även han skulle köra intervaller. Kul med sällskap. 

Det var riktigt fint på Lugnet idag igen, men det var helt smockat med folk. Jag höll på bli galen vid flera tillfällen när folk plogar upp inlandsisar utför, står i drivor längs spåret och bara tittar, har noll respekt för folk som verkligen vill träna och så vidare. Ska man ut i skidspåret bara för att stå och titta så kanske man kan hitta något annat att göra?! Det var dessutom sjukt isigt i varenda liten kurva, istället för att bara släppa på utför och ställa sig i snövallen så plogar man sönder de fina spåren. Jag fick bita mig i tungan både en och två gånger. När folk står helt ouppmärksamma i spåren så brukar jag bara åka rätt på över skidorna på dom, utan att säga ett ord och utan att vika en tum. Riktig jävla surgubbe jag blivit. 

Intervallerna gick i alla fall bra och jag kom upp i helt okej puls, utan att bli alltför stum. Vilket var tanken med passet. Hade en snitthastighet på strax över 21 på de allra flesta intervallerna och det duger ju för en slashas som mig, på Med base-vallade skidor och med slalomåkning runt folk. 

Imorgon så blir det bara ett kort och lugnt pass, samt två skidskolor. 

2 x 90 minuter träning

Så har jag fått till två fina och lågintensiva pass idag. Medan Amanda tränade på förmiddagen så passade jag på att springa en sväng på 90 minuter med Alfons i barnvagnen. De första tre kilometerna så var det på lättsprugna plogade cykelbanor i Skräddarbacken och resten av biten var på Bjusanvägen som var halvplogad och sjukt tungsprungen med joggingvagnen framför mig. Fick ihop 14,6 kilometer i alla fall så det var helt okej!

Efter lunch så åkte vi till Falun för att testa skidor och åka lite skate. Jag hann med en kort sväng först och sedan blev det nio par skidor som skulle testas fyra vändor vardera uppför och nedför backen på stadion på Lugnet. 36 gånger uppför backen alltså, det får ändå anses som lågintensiv träning. Jäklar vad fina spår det är på Lugnet alltså, tänk om det kunde vara i närheten av detta i Bergebo någon gång, men man får väl bege sig till Lugnet för att få till vettiga träningspass på skidorna är jag rädd.. Skramlade ihop 90 minuter igen och totalt 16,57 kilometer. 

Fint och välbehövligt med tre timmars lågintensivt!

Nu ska vi äta julbord hos mina föräldrar.

2,30 skate med impulser + skidtester

Hejsan!

Nu har jag klämt några nya varv på slingan på Lugnet. Först så testade jag tre par nya stakskidor inför kommande långlopp. Under skidtestet så hade jag sådan tur att Malungs-profilen Rasmus Andersson dök upp och hjälpte mig. Väldigt snällt och uppskattat, tack för det! Vi är ju inte alltför många som använder SNS-bindningssystemet längre.. 

Efter skidtestet så klev jag i skateskidorna, stoppade i hörlurarna med ljudbok och började snurrandet. Banan på Lugnet mäter cirka 2,75 kilometer och är riktigt fin. Fin både till kupering och spårkvalitet. Under passets gång så körde jag två block med tio impulser, varje impuls var idag 20 stavtag max på treans växel. 

Skrapade ihop 39 kilometer, 2,30 timmar och 810 höjdmeter. Riktigt fint pass. Denna vecka fick jag ihop 12,20 timmar, en solid vecka. 

Sk8- och gymmorgon

Hej där ute i stugorna!

Min morgon började alldeles förträffligt. Jag gick upp något tidigare än brukligt, klädde mig i skidkläder, tog en kopp kaffe och begav mig till Bergebo i bil för att träna. Idag stod det skate på mitt program och jag hann med att träna en stund innan eleverna på skid- och orienteringsprofilen dök upp. Det första passet för dagen landade på 1,20 timmar och just under 20 kilometer. 

Oturligt nog så glömde jag mina skatestavar idag, men mina stakstavar är endast 5-6 centimeter kortare, så det fungerade ypperligt. Spårens kvalitet var okej idag, inte mer tyvärr. Det för att det inte blivit pistat på några dagar och således blivit uppkört och isigt på sina ställen. Men man får vara tacksam för att det ens finns spår. Nu var även tre stycken snökanoner igång och några spårgubbar var där för att hålla koll på dom. Så snart kan vi nog vänta längre spår!

Direkt efter skidåkningen så körde jag ett tyngre och kortare underhållspass här på skolans gym:

- Marklyft 3 x 3 @ 142,5 kilo

- Bänkpress 3 x 3 @ 85 kilo

- Lutande rodd 3 x 3 @ 72,5 kilo 

Nu ska jag jobba och i eftermiddag väntar ett nytt kort skidpass. 

Tjock igen och dålig

Heja tillbaka på jorden igen. 

Jag säger ju att jag blivit tjock på grund av mycket ätande på slutet. Och tjock = 2-4 kilo mer = 74-75 kilo = dålig. Fan, jag måste börja snusa igen så att jag slipper äta så mycket, gå upp i vikt och bli såhär värdelös. Pissliv. 

Nejdå, jag har väl skejtat fyra pass på ett år ungefär. Jag satsar inte direkt på skate, utan på stakning och långlopp. Men nu har det satt sig i hjärnan det här med att jag är smällfet igen och alla fina löpresultat från Lidingö och Hackmora är ju bortblåsta igen tänker jag. 

Jag startade med Simon Andersson idag och kunde gå med honom ett av fyra varv i alla fall och det första varvet kändes rätt kontrollerat. Sedan blev det godnatt och jag kämpade med art försöka ta mig i mål bara. Stum, svårt tekniskt och jävligt löst i den nya blötsnön. Sopa. 

Siffror från klockan: 28,10 min, 10,04 km, 181 snittpuls, 189 maxpuls, 70 höjdmeter. 

Imorgon hoppas jag på bättre resultat än det här bedrövliga helvetet, annars blir det nog inget mer. Egentligen är jag inte bitter, men jag blev lite less ändå. Fokus framåt och fokus på bra val! Egentligen kändes det inte alltför illa, det var väl mest att jag var ovan på att skejta och det var ett rätt dåligt före för en ovan skejtare. 

2,30 timmar på Lugnets långspår

När det bjuds på ständigt rövväder ute så måste jag säga att prizm low light-linsen var riktigt bra! Hade jag kunnat styra vädret själv så hade jag ju ständigt åkt runt i ett Prizm road-vänligt sken, men det är ju tyvärr inte så det funkar, så då är det ju bara att acceptera rådande rövväder i 355 dagar per år. Därför kommer just prizm low light-linsen väl till pass. Svårt att förklara varför, men dom var skönare än vanliga clear-linser. Tänk nu att vi bara är inne på Oakley och de flesta linser här är av yttersta världsklass. Tänk de arma satar som tvingas åka runt i plastiga OKQ8-Bliz-brillor. Då har jag hellre mina Oakley som jag tvingas betala själv. 

Dagens pass blev totalt 2,30 timmar fördelat på:

1,15 timmar stakning

1,15 timmar skate

På stakningen så körde jag 20 impulser i uppförsbacke á 25 stavtag, tog fint vill jag lova och jag lyckades peaka pulsen på 162 slag/minut. På skaten så körde jag endast lugnt hela turen och mitt i den delen så mötte jag Johan Olsson (ja, den riktiga) som hejade glatt, tillsammans var han med den där killen på SVT som ska göra någon form av klassiker. Mäktigt. Den nya delen på spåret var riktigt fin, både i kupering och snökvalitet. Den gamla delen på spåret börjar bli riktigt sunkig nu, så det får gärna komma lite minusgrader snart. Totalt är banan 2,75 kilometer lång nu, det är inte fy skam. 

Totalt blev det 37,7 kilometer och 735 höjdmeter. Fin avslutning på veckan som innehöll 12,20 träningstimmar. 

92 varv och 30 impulser

Medan alla andra i världen som satsar på långlopp befinner sig i Livigno och spammar sönder mitt Instagram-feed med halvsteekiga selfies så befinner sig undertecknad på hemmaplan, (bara att acceptera läget när jag är för dålig och oomtyckt för att få vara med i något team). Först krävs det att jag jobbar så alla arbetsskygga kan gå lediga och därefter så får jag snurra runt, runt på en 330 meter lång slinga. Glamouröst. Lägg därtill att jag strypt alla möjligheter till små belöningar i form av en liten kaka, godispåse, snus, eller annat. Allt det till trots så går jag ändå inte ner i vikt. Då kanske ni kan förstå att jag är lite bitter, men när jag läser inledningen till detta inlägg så märker jag att jag framstår mycket mer bitter än vad jag i verkligheten är. På tal om bitterhet så har jag gjort en egen empirisk studie och kommit fram till en slutsats om att "mat-tanter" kan vara några av de bittraste arbetsgrupper vi har här i samhället. 

Nåja, ni kanske ville läsa om mitt skatepass. Det hela gick faktiskt rätt bra och tiden gick ändå skapligt fort. Dels för att jag fick den liten pratstund och åktur med min kompis Adam Larsson och dels för att jag körde impulser. Upplägget på impulserna var att jag körde en impuls (20 maximala stavtag på treans växel), vilade 1,5 varv och upprepade det totalt 10 gånger. Därefter åkte jag tio minuter i lugn takt och upprepade det hela ytterligare två gånger. Totalt alltså 30 impulser på de två timmarna (30,57 kilometer) jag åkte! Tyckte tekniken kändes bra och även kroppen, kul med lite skate emellanåt. 

När jag nästan var klar med åkningen så hade spårgubbarna kommit ut med två pistmaskiner som dom körde över snöhögarna i närheten, nu står det nog inte på fören spåret är cirka en kilometer långt. King!

En femmil senare.

3,05,04 timmar 

50,88 kilometer

112 snittpuls

16,4 km/h snittfart 

240 höjdmeter 

Ett lugnt och fint pass för mig och Adam Larsson. Han stakade på Elpex-treor och jag skejtade på mina Elpex Composite  med treor. Det funkade bra, mina rullade marginellt tyngre skulle jag säga. Vi åkte ut till cykelbanan mellan Borlänge och Falun, sedan passerade vi följande orter: Smedsbo - Aspeboda - Ornäs - Torsång - SD2018 - Islingby - Åselby - Lindan. Adam lämnade av mig och fick en halvtimme till ungefär. Familjefar som jag är var jag tvungen att ta mitt ansvar och komma hem för att underlätta. Det pågår en ständig kamp mot mig själv i mitt huvud, där försöker jag övertyga mig själv om att jag gjort mina timmar och istället behöver tuffa kvalitativa pass. Ibland lyckas jag bra och ibland mindre bra. Kampen fortsätter. 

Kroppen kändes rätt bra hela dagen idag, diskussionerna flöt på fint, vädret var på topp och vi hade bara motvind hälften av tiden ungefär!

32,5 kilometer SK8!

Invigde mina flong nya Elpex-skate idag, hade tidigare ett par likadana, men dom gick sönder på en krasch förra året. Under ett pass där jag ramlade två gånger och bröt en stav. Jag ber om ursäkt för mina gamla, trötta och fula pjäxor. Men det är ju tydligen viktigare att ge bort pjäxor till ”damelit” och annat löst folk. Fast det kan man ju förstå... 

Jag stack iväg strax efter klockan åtta imorse, drog upp till toppen av Skräddarbacken, sedan bort emot Floda och Spraxkya. För att sedan åka hemåt den nya vägen över Alderbäcken. Jag avslutade passet med att åka upp en sväng igen till toppen av Skräddarbacken för stt få lite höjdmeter. 

Rullskidorna som enligt Elpex utsago var deras nya 3:or rullade satans tungt (upplevde jag det som i alla fall), kroppen var också rätt trött på grund av dålig sömn och hård träning de senaste dagarna. Skönt att åka ett lugnt pass då, även om det ändå blev lite slitsamt för en otränad mas som mig. 

Jag skrapade ihop två timmar och 325 höjdmeter. Kanon! 

Efter mig så drog Amanda ut på mina Elpex-tvåor och brände av 20 kilometer på 1,20, så nu kan hon haka på mig på träningarna snart. Kul att jag är den enda utan talang i familjen.. Roligt att hon gillar att träna ”mina” sporter också, nu har hon även fått skaplig utrustning, vilket troligen gör det hela till en mer gemytlig upplevelse. Men eftersom att hon än tycker att det är roligt att åka rullskidor så har hon nog helt enkelt kört för lite..