4,15 h och 72,44 km sta(c)k(are)

Genom Övermora med cirka 20 minuter kvar av passet 

Mot Islingby med team SPF50

Den här bilden vet jag inte var den kommer ifrån. Det måste vara fake. 

Blek, fet, svag, glad. Finn ett, eller fler fel. 

Haaaallååå däär!

Ny träningsvecka åt helvete tänkte jag skriva, men det stämmer ju såklart inte, den är lagd till handlingarna i alla fall. Råkade få in 17,15 timmar och 254 kilometer. Imorgon börjar vi om och tar nya tag igen. Timmar, kilometer, svett, blod och tårar ska bli minnet av denna sommaren. Ingen pardon och ingen lek.

Jag hade ett fint träningssällskap i form Adam Larsson och Simon Andersson idag. Adam och jag åkte för att möta Simon vid Vallmora först. Turen gick sedan över: 

Smedsbo - Norr Amsberg - Pusselbo tur och retur - Bullermyren - Islingby (här vinkade vi av Adam som skulle jobba. Bra att någon tar ansvar) - Dalsjö - Ornäs - Aspeboda - riksväg 293 (här vinkade "vi" av Simon som skulle hem. Kul att någon har något att komma hem till) - Kvarnsveden - Mellsta - Bullermyren. 

Kände mig lite småseg i mitten, men efter en energikaka halvvägs och en macka efter cirka tre timmar så vände det hela och jag började vakna till igen. Som jag varit inne på tidigare så kommer jag nu fylla på energi under passen för att få till dom bättre. Till skillnad mot förr när jag gärna gick mig tom. 

Jag åkte på mina Swenor 4, siffrorna från passet har ni i rubriken. Under den sista timmen lastade jag in 10 impulser på 12 stavtag vardera. 

Ett bra pass ändå och återigen sol hela tiden!! 

_____

Om någon timme så kommer Alfons och Boris hit. Blir väldigt mysigt och trevligt att träffa dom igen. Kan dock inte undgå att få upp otrevliga bilder i huvudet ändå om vad som kommer ske på min föregående adress ikväll. Ja, jag är bitter, ledsen och småirriterad än. 

Dessutom har jag ju krängt på mig en rejäl offer-overall, det kan jag erkänna. Jag kommer ju aldrig ha tid, ork, eller möjlighet att träffa någon ny när jag valt att leva mitt liv som jag gör nu med träning varenda lediga sekund. Men samtidigt är det ändå ingen idé, alla tidigare förhållanden har ju gått åt helvete, så varför skulle inte de nästkommande göra det också. Så det är väl lika bra att leva såhär. Det är ju inte helt bedrövligt ändå, mår mest smådåligt. 

Kettlebell, vattenskidor och träning nu igen

Tja!

Efter gårdagens magiska löppass så körde jag först ett litet kortare kettlebell-pass:

kettlebellsswing 50

clean and jerk 50

utfallssteg 50

enarmsswing/kettlebell snatch 50

burpees 50

goblet squat 50

rodd med kettlebell 50

russian twist 30

press med 2 armar 50

armhävningar med klapp 25

Det satt fint. 

Jag fick sedan testa att åka vattenskidor för första gången på säkert 15 år (kan eventuellt ha hänt att jag åkt någon gång efter det, men minns inte). Jag startade på en skida och kom upp direkt. Testade att svänga över vågen åt båda hållen också, inga problem. Har man en gång lärt sig så tror jag det sitter. 

Under sen kväll så åkte jag hem till min lägenhet. Det är härligt att vara borta där vid stugan, ännu mer nu när jag hittade en sådan fin löpning. Men jag har lite svårt att sova borta, så det var skönt att sova i min säng. 

Nu så ska jag åka ett lite längre stakpass med Simon Andersson och Adam Larsson. Vi hörs efter det!

33,7 kilometer löpning - kanonfina träningsmarker!!

Om ni följer mig på instagram - klicka här - så kan vi nästan säga att ni var med mig på hela mitt fina löppass idag! 

Det var ett kanonfint pass idag och jag är galet glad över att jag testade dessa stigar också. Som jag nämnde så finns det många fina leder i rosa färg på hitta.se-appen, under friluftskartor. Detta var lika fint som stigarna kring Tjärnaberget, så det är ett riktigt fint betyg!!! 

Jag sprang förbi Gysjön - Björnberget - Ljusbodarna - Skinnaråsen - Sångberget - Sången - Dansarbacken - Sandvikens fäbodar:

Hade mina Hoka Speedgoat 3 idag, kanonskor för ändamålet! Fina ben, fint väder och fint pass. 

3 timmar på sekunder, 33,7 kilometer, 640 höjdmeter, 136 i snittpuls. 

 Nu ska jag köra lite kettlebell. 

_____

Avslutar med två länktips:

- Kolla in denna Väderkarta för aktuellt väder i Sverige!

- Klicka in på Sveriges bästa sida för Motionslopp

Fint på midsommar

Trevligt, lugnt, men sent midsommarfirande för mig igår. Vi åt gott, åkte till några bekanta på andra sidan sjön och hängde. På väg hem träffade vi på ett gäng som åkte flotte, vi knöt fast vattenskotern i den och snick-snackade med dessa i ett långt tag också. Är det semester och lediga dagar så kan jag väl låta mig själv vara uppe lite extra länge och äta lite onyttigt i en dag åtminstone. 

Idag är det åter dags för träning, den glöms då inte bort. Tanken är att jag ska utforska lite löpvägar och stigar här i närheten. Med hjälp av hitta.se-appen och med inställningen friluftskartor så finns det här en rad leder att springa efter. Det är precis som på lederna i Borlänge, i alla fall enligt kartan, hoppas dom är lika bra utmärkta och i fint skick också. Det lär jag väl bli varse. 

Tanken är att springa i tre timmar. Därefter kanske jag slänger lite med min kettlebell som jag har med hit. Är rätt mörbultad i ryggen från gårdagens stakning och lite trött från den sena läggningen. Jag ska också försöka övertala min ormrädsla innan jag beger mig iväg. Men snart så!

60 km stakning - 60 min tröskel

Adam x 2

Adam x 1

Hej på er alla midsommarfirare. 

Fint pass även idag må jag säga. På två dagar har jag nu samlat in 113,2 kilometer stakning. Mäktigt. 

Jag körde idag tillsammans med Adam Larsson. Vi båda åkte på Elpex 3:or. Dom är fan grymma Elpex-skidorna. Men även mina Swenor är sjukt sköna. Så jag kan helt ärligt inte avgöra vilka som är bäst. Känner nog inte så stor skillnad mellan dom heller. 

Efter en uppvärmning på strax under halvtimmen, ut till Brusalabacken vid riksväg 293, så var det dags för dagens huvudpunkt: 60 min tröskel med impulser. 

Banan blev som vi brukar: start vid 293 - genom Vallmora - höger och ut till Smedsbo - riksväg 293 mot Falun, uppför halva sista backen innan Gamla Berget - Vändning och tillbaka längs riksväg 293 - målgång vid botten av Brusalabacken. 

Idag kändes det faktiskt bra och jag kom exakt en kilometer längre än senast den 22:a maj. Skoj! Känner mig liksom stark och orkar pusha på fint, trots att jag knappt kört några stakintervaller än. Men jag lyssnade på Erik Wickströms pod ”lagom kondition”, där pratade dom med H-C Holmberg om träning. Där menade dom att man kan bli bra på många olika sätt, det handlar om att belasta kroppen. Bra sammanfattning tycker jag. Antingen kan man köra korta hårda pass, mellanmjölkspass, mycket mängd, eller varför inte en blandning. Allt handlar om att belasta kroppen, det har jag gjort en tid nu och kan skriva under på att det funkar. Sen är ju även variation något bra om man vill utvecklas också, tror jag. 

Den 60 minuter långa intervallen började med en impuls om 12 stavtag, därefter blev det ytterligare 10 impulser, var sjätte minut. Perfekt för att låta kroppen lära sig hantera olika tempon. Även bra att försöka få kroppen att jobba bort den lilla syran som kommer under dessa spurter. Du får även träna lite tekniska bitar. Siffrorna blev som följer:

24,23 km

295 höjdmeter

295 fallmeter 

159 snittpuls

176 maxpuls 

Låg puls idag, men den blev allt högre ju längre jag kom in i passet. Under denna timme så dricker jag ingenting, det tycker jag funkar bra när det bara är en timmes tid. 

Efter intervallen så körde jag ytterligare 1,30 timmar och fick in 60 kilometer totalt. Snyggt! Jag körde också fyra TRX-övningar nu efteråt. 

Nu ska jag äta lunch och sedan åka till stugan!

Glad midsommar, ni som har det så bra. 

Ny tavla som kändes som mig + träningsdags

Jag är ingen inredningsexpert, men det kanske ni redan visste. Men jag såg en cool tavla/bild/poster på instagram för en tid sedan, det är den ni ser ovan! Ni hittar den och många andra fina alster på Text & Art. Finns hur mycket fint som helst där! Jag blev nöjd med  bilden i alla fall och det är ju huvudsaken. Den kändes rätt och passade mig. 

Nu strax ska jag ut på ett stakintervallpass med Adam Larsson. Senare så åker jag till sommarstugan och spenderar midsommar där. 

53k stak- impulser - TRX

Hej på er vänner och fiender. 

Jag får börja med att tacka för alla fina meddelanden till mig, det värmer.

Nu har jag semester. Lite blandade känslor såklart. Men jag ska göra mitt bästa för att komma starkare ur detta, om inte mentalt så fysiskt. Sju veckors betald ledighet, eller betald träning kan vi ju också se det som. Drömliv! 

Det som är positivt och bra är att min kropp verkar ta åt sig av träningen och det känns rätt så bra faktiskt. Självhat är en bra energikälla. Dock inget att rekommendera. Visst, jag är lite (läs; mycket) "drama queen", jag överdriver en del och så vidare. En del av de saker jag skriver är med glimten i ögat och så vidare. Men det ska erkännas att det är lite tungt just nu. Som jag varit inne på förut så har jag varit på krogen efter tidigare uppbrott, nu ska jag lägga den tiden med ett par skidstavar i händerna, eller med löparskor på fötterna. Det borde ju vara bättre. Men jag kan ju ha fel.

Dagens träningspass då.

Drömväder med sol och i det närmaste helt vindstilla. Uppdragna korta tights och i övrigt inga kläder på mig. Då trivs jag som allra bäst. Jag åkte på mina Swenor 4 och körde vändan: Bullermyren - Norr Amsberg - Vallmora - Smedsbo - Aspeboda - Ornäs - Torsång - Islingby - Domnarvet - Kvarnsveden - Bullermyren. En nätt liten tur på tre timmar, 53,2 kilometer och 365 höjdmeter. Idag landade medelpulsen på 122, för er som för statistik. Under den sista timmen så körde jag 10 impulser på 12 stavtag vardera. En impuls är alltså samma sak som en spurt, en maxinsats alltså. 

När jag kommit hem till min lägenhet så körde jag TRX-styrka, fem övningar, tre set vardera och 10-20 repetitioner per övning. Fokus på bål och stakmuskler. 

Nu ska jag duscha och  sen ska jag gråta mig till sömns. 

Vi hörs!

Sista dagen innan semester. Raderat allt. Inte värd vatten.

Alfons ville prova min utstyrsel igår, med löparlinne  skor och strumpor 

En stunds lek vid sportfältet 

Tittar på röjsåg genom fönstret 

Hej på er. 

Under gårdagskvällen så hade vi ett trevligt event med jobbet. Det var lekar, grillning, trevligt häng och jag fuskade även då med en liten efterrätt. Inte bra. Men ibland får man väl fuska lite. Rädd för att det kan bli lite efterrätt imorgon på midsommar också. 

När jag kom hem på kvällen så satt jag i en timme helt maniskt och raderade varenda bild+film i telefonen från de fyra senaste åren där Alfons mamma var med. Jag var helt skoningslös och tog bort bilder från Alfons födsel, dopet och så vidare. Över 500 bilder rök. Raderade och blockade personen överallt på sociala medier också. Har även fått några smycken av personen genom åren med gravyr på, även dessa slipade jag bort under gårdagen. Vi hade även ett delat album på icloud med 7-800 bilder på Alfons och Boris, även det raderade jag. 

Jag är fortsatt otroligt arg, ledsen och besviken. Känner jag mig själv rätt så kommer jag under en väldigt lång tid framöver vara oerhört vrång och sätta mig på tvären vad gäller allting. 

En tanke som slagit mig är att låta mamman ha Alfons alla helger i sommar, så att den nya personen inte kan vara där. Jag har bett om att Alfons+Boris inte ska få träffa detta nya *pip* men inte fått något svar på det. 

Trodde inte jag skulle reagera såhär, hade inga känslor kvar, åtminstone inte vad jag märkt av. Men det känns riktigt piss alltså. Är väl något inuti mig som blir förstört, självkänsla/självförtroende och så vidare. Känner mig utbytt och inte värd vatten. 

Nog om det för nu. 

Idag slutar jag vid lunch. Då blir det att åka hem, byta om och staka i tre timmar. Känner mig inte supermotiverad just nu. Trött och seg i kroppen. Men det är bara att ta tjuren vid hornen och kriga vidare. 

3 x 3000m + 8 x 30” - 60” + 350 spänsthopp

Hej på er. 

Att jag ens tog mig ut på detta pass och dessutom genomförde det på det sättet jag gjorde bör ge mig bragdguldet. Att jag sjukt nog inte hade en enda negativ tanke under intervallerna var i det närmsta ett under. Men jag har nog någon form av fokus ändå när det väl gäller. Jag klappade mig själv på axeln efter den sista 3 km-intervallen. Nöjd med mig själv där och då. 

Jag värmde upp i 12,5 minuter i 4,38 min/km-tempo. Därefter blev det 3 x 3000 meter längs blodomloppets 10 km-bana, 3 minuter gåvila mellan varje. Siffror:

1:a - 10,13 (3,24 min/km)

2:a - 9,56 (3,19 min/km)

3:e - 9,47 (3,16 min/km)

Efter intervallerna ovan så körde jag 8 x 30” - 60” i nästan maxintensitet. Perfekt för att få upp lite speed och tryck! 

Sprang allt detta i mina Hoka Tracer 2, bytte sedan till Hoka Clifton 6 och körde följande hopp:

Mångsteg 3x20

Utfallssteg 3x24

Jämfotahopp/grodhopp 3x12

Enbenshopp 3x10/ben

Borzovhopp 3x20

Vristhopp 3x20

Gick sedan in i trapphuset och körde 300 tåhävningar. 

Riktigt nöjd med genomförandet! Bra pass och det kändes kontrollerat under intervallerna. Nästan bästa känslan på löpintervaller i år. 

Under hoppen så gick jag mellan ilska och ledsamhet. Kändes inte speciellt roligt. Så även om träningen går bra så är det inte någon rolig känsla i hjärtat/magen/bröstet. Men det vänder väl någon gång får vi hoppas. 

En dag i taget

Soffhäng igår med Alfons

Hej på er. 

Ny dag, ny VAB. Planen för denna dag är att jag är hemma med Alfons nu på dagen, i eftermiddag kommer sen hans mamma och hämtar honom. Jag ska därefter försöka få till ett träningspass och sedan ska jag till skolan för en middag tillsammans med kollegorna. Så det blir nog en bra dag ändå till slut. 

Imorgon väntar den sista halvdagen med jobb innan semestern. Ändå lite blandade känslor till ledigheten, med allt runtomkring. Men jag ska försöka kriga på, får väl försöka öka träningsmängden än mer de dagar jag är barnfri och verkligen gasa mig ur krisen. 

Jag har ju varit nere förr några gånger i livet och de gångerna har varit betydligt värre än nu. Så det är väl egentligen ingen fara med mig. Nu är jag mer uppgiven, småless och har lite ångest över ensamheten mellan varven. Lätt att hamna i bitterhet och negativa tankar dock. Men jag får ta en dag i taget, blicka framåt och hela tiden försöka göra det bästa valet för mig själv. Låter som om jag är superdeprimerad och självmordsbenägen, men så är absolut inte fallet. Jag har ju min älskade Alfons, har en lägenhet som jag ändå gillar, en hund som jag (oftast) gillar, ett jobb, en början på ett ”fuck off-kapital” och min träning som ändå går hyfsat. Det finns nog folk som har det betydligt värre än mig. 

Det kommer dock bli lite kämpigt att förlika mig vid tanken att Alfons mamma träffat någon ny. Dels för att jag inte vill att den personen ska träffa Alfons överhuvudtaget. Sen att jag (av någon konstig anledning) känner mig ännu mer ensam och misslyckad. Men det finns väl inte så mycket mer att göra än att bara låta det vara.