onsdag, februari 28, 2018

Mina Vasalopp hittills i karriären - kanske blir det fler?!

Minns ni denna goding som vår vän Kristoffer Lindgren fixade dagen innan Vasaloppet 2016?!

Stegar på med fäste(!) i backen innan Oxberg på mitt premiärlopp 2010. Minns att jag svor och skrek när klungan bakom mig kom ikapp lagom till kontrollen, redan då var jag less på Vasaloppet, klungor och motionärer i närheten av mig på tävlingar!


Fan vad jag ältar och tjatar om det här Vasaloppet ändå. Jag skulle ju inte bry mig om det och försöka fokusera på annat. Men det är inte så lätt att undvika det då allt och alla pratar om denna Vasaloppsvecka. Jag är dock inte alltför nere att missa det, jag kommer få fler chanser. 2010 så åkte jag mitt första lopp, då minns jag att det var oerhört långt och jobbigt. Det var min värsta upplevelse just ur den synpunkten att det aldrig tog slut, andra år har jag ju såklart också slitit och haft det jobbigt som fan, men inte på det sättet som första året. Jag visste ju vad som komma skulle om man säger så. Många år så har jag också haft en positiv trend på slutet där jag plockat folk. Dock så står jag fast vid att jag aldrig åkt ett riktigt bra lopp, vissa år har skidorna gått sådär, andra år kroppen som strejkat och alla(?) år har huvudet inte varit med mig. Jag sätter som mål nu till er mina läsare att någon gång få till ett perfekt, eller nästintill perfekt Vasalopp och då ska jag försöka styra träningen ditåt och försöka förfina det efter min bästa förmåga. Det borde väl ändå gå?! 

Mina tidigare Vasalopp, (klicka på länken för blogginlägget om loppet):



2012 - 86:a (enda gången under fyra timmar)



2015 - 48:a (enda gången under den ständiga målsättningen "topp-50")


2017 - 104:a (förstörde sviten och målsättningen på topp-100 tio år i rad...)

2018 - DNS  


Jag vill ju så gärna tro på att det kommer gå att fortsätta åka skidor fort och samtidigt leva som jag nu gör med jobb och familj. Jag tror jag har fysiken, skallen och motivationen till att fixa det. Eller är det bara jag som nu bygger upp ett luftslott i skallen som en liten airbag eller ett skydd på att allt är kört?! Vi ska ge det en chans i alla fall. Misslyckas jag så är väl inte det hela världen heller, jag har ju min kära familj i alla fall och dessutom så mår jag väldigt bra av att träna. 

"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr."


Poker.se


Tjenare kamrater.

Spela poker är ju något som länge varit och som jag tror även kommer vara populärt under en lång tid framöver. 

Det finns många anledningar till att poker och onlinepoker är så populärt; du behöver inte gå hemifrån för att spela, du kan chatta med andra spelare när du spelar (om du vill), och det finns många versioner att välja mellan. Spelar man på livecasino online så kan man kommunicera med dealern och se riktiga kort delas ut framför sig. För spelare som gillar att känna sig som i ett fysiskt casino, utan att behöva resa, så kan man spela poker i livecasinon som är och verkar som ett vanligt casino, coolt. 


Det finns många versioner eller varianter av poker, bland annat: Texas Hold’Em, Razz, Seven Card Stud, Badugi och Stud Poker, med mera. De mest spelade pokervarianterna runt om i världen verkar vara Stud Poker, Draw Poker och Community Card Poker.

När du spelar Stud Poker får varje spelare mellan fem och sju kort. Det är flera rundor av öppna eller dolda kort, och den förste spelaren får lov att byta mellan rundorna. Korten som delas ut läggs med framsidan neråt och kallas också för ”hold cards”.

Det är under de senaste par decennierna som sju korts-spel har blivit mer av en standard. Namnen på de olika versionerna av spelet verkar komma från hur många kort spelarna blir givna. Om spelarna har tre kort kallas spelet i bland ”third street”, eller om de får fem kort, ”fifth street”, och så vidare.



tisdag, februari 27, 2018

Vargavintern fortsätter


Här går jag runt och representerar vårat västra grannland i min Norge-mössa som om det inte fanns någon morgondag

Välkommen till väder-, vardagsbetraktelse- och friluftsforskar-bloggen. Kylan håller sitt grepp om oss med cirka tio minusgrader, idag har vi också bjudits på både solsken samt snöstorm:


Mina tankar gick osökt till vintern/vintrarna i serien "Alla vi barn i bullerbyn", eller kanske "Emil i Lönneberga". Det är helt klart en riktig vargavinter vi bjuds på. Synd att jag inte kan nyttja den med fin skidåkning och bra träning. Men jag får hela tiden försöka se det mest positiva av situationen. Förhoppningsvis får jag börja träna i mitten/slutet av mars och troligen är det mycket snö kvar även då, nu får jag fokusera på familjen. Sedan om jag väl får klartecken av läkarna så dunkar jag igång med träning, förhoppningsvis mer motiverad och målmedveten än tidigare. Försöker lägga en plan med och genomföra bra träning. Tanken jag har inför sommaren är att i princip bara staka och löpa, som tidigare då kanske. Det blir också fortsatt styrketräning, men kanske något annorlunda mot tidigare. Dessutom så blir det nog något mer pass i lite högre fart än lugn AI. Det ska nog bli bra. 

Idag så har jag och Alfons varit ut på en cirka sju kilometer lång promenad. Vi var till Norra Backa för några inköp på COOP, sedan gick vi till favoritbutiken Willys för att kompletteringshandla lite, bland annat lax och ost som hade bra pris! 

Jag fortsätter med min fasta till ikväll, vilket slutar på cirka 48 timmar. Det har gått rätt bra, värst under gårdagskvällen när Amanda åt mat, annars så rullar det på fint utan större svackor. Vägde mig imorse och jag noterade 73,1 i vikt.. Kämpa Adam.

Nu sitter jag i soffan och tar det lugnt efter promenaden. Alfons och Boss sover på varsin sida om mig, mysigt! 




Spabad


Följande inlägg är skrivet i samarbete med trademax.se - allt för hemmet.

Tjenare kära läsare.

Jag som bor i hus har ju allt som oftast lite större valmöjligheter till "roliga saker" att ha i hemmet. Exempelvis så kan man ju göra ett eget spa med ett härligt spabad. Det hade ju varit ypperligt att ha ett härligt badkar nere i källaren, vi är ju i färd med att renovera delar av källaren med både tvättstuga och badrum, så det är inte omöjligt att vi stoppar in ett härligt badkar också! 

Jag såg faktiskt ett vettigt badkar på trademax med namnet Pluto, i detta badkar får man plats upp till fem personer, så det är ju helt perfekt både för familjen eller om vi får besök. Det har ett bra pris och du kan även välja att dela upp betalningen på flera olika sätt, grymt!  

måndag, februari 26, 2018

Promenader, aktier, Lendify och annat


Alfons med polokragen på huvudet och Amanda

Tjenare.

Måndag, svinkallt och sportlov. Inte nämnvärt mycket sportande för undertecknad, men en daglig promenad på några kilometer upp till en mil är ju åtminstone ljusår gånget bättre än att häcka inomhus dygnet runt. 

Amanda jobbar under denna veckan, så det blir mycket Adam- och Alfons-tid nu. Det är ju trevligt faktiskt, han är mycket roligare nu än bara för några veckor sedan. Alfons är ofta väldigt glad och skiner upp nästan jämt när vi pratar med honom. 

Idag så blev promenaden (givetvis i dubbade Icebugs) till Willys för att inhandla lite prylar från deras veckoerbjudanden. Idag slog jag till på blandfärs, blöjor, kaffe och bacon. Vi brukar handla på oss av de erbjudanden vi gillar och frysa ner för att ha vid senare tillfällen, smidigt och bra! Jag är ju dessutom stolt aktieägare i Axfood och den aktien väger nästan 10 procent i min totala aktieportfölj, planen är att öka andelen ytterligare. Idag så handlade jag faktiskt ett gäng nya aktier i nyss nämnda bolag, samt även en liten slatt i Latour och Skistar. Längtar tills min favorit-skidaffär Skistart finns på stockholmsbörsen! 

Jag kommer handla en liten mängd aktier varje dag nu under cirka ett års tid, plus att jag fyller på vid lön och andra eventuella inkomster. Det plus återinvesteringen av aktieutdelningarna kommer förhoppningsvis att bygga på den rullande snöbollen rejält efter några år, förhoppningsvis bjuder företagen och börsen på en fortsatt fin tillväxt. Kommer börsen backa rejält så är även det bra då jag kommer kunna handla aktier till "extrapris". 

Förutom börsen så sätter jag av en liten del till Lendify, det är en sida där man både kan låna pengar och låna ut pengar. Jag har lånat ut en liten slant där och följer ni denna länk så får ni 500 kronor att investera för om ni sätter in 10 000 för utlåning. Kan ju vara ett alternativ till börsen, eller varför inte både och?! 

Känner inte av någonting i hjärtat nu och har inte gjort det på några dagar heller, så det borde förhoppningsvis inte vara några bekymmer. Jag har bestämt mig för att mata på med en "långfasta" nu, så från igår kväll klockan 19,00 har jag inte ätit något och det enda jag druckit är svart kaffe samt vatten. Planen är att hålla ut till åtminstone imorgon kväll. Det ger mig som jag skrev igår en bra utmaning och en chans att få känna mig lite slimmad!   



söndag, februari 25, 2018

Fortsatt satsning mot (OS) 2022 +ANNAT


Soffmys med OS på TV

Tjenare.

Återigen bjuds vi på ett härligt vinterväder med strålande sol och en temperatur på under tio minusgrader, som bäddat för succé alltså. För andra dagen i rad så blev det en promenad med barnvagn i nävarna och ett par Oakleys på näsan. Amanda skulle träna på gymet, så jag och Alfons tog en promenad ner till Norra backa (köpcentrum/handelsplats) för att strosa i lite affärer, bland annat Elgiganten, Clas Ohlson och Intersport. Kul att kolla på lite nya prylar, det blir ju lätt ett köpbegär synd tur att jag är så snål.

Jag läste igår att Martin Johnsrud Sundby troligen kommer att satsa till nästa OS 2022, för mig som är lika gammal som Sundby så är det en oerhört trevlig nyhet. Speciellt när jag är så "besatt" av åldrar och hur gamla alla idrottare är. Jag är dessutom ständigt oroad på att jag är för gammal för att åka skidor på (hyfsad) elitnivå. Så fort jag gör ett dåligt träningspass eller tävling så är ju jag livrädd för att jag gjort min sista bra tävling, samt att "bäst före-datumet" passerat. Men i och med detta så kanske jag kan få lite mer lugn i min satsning och under denna ofrivilliga vila. Dessutom så ger den mig faktiskt mer motivation till att dra igång en bra träning, nu kommer jag ju dessutom få en ganska tidig start på kommande säsongs försäsongsträning, det är ju superb! Ska sen under våren se till att fundera ut en bra träningsplanering med vettiga och bra nyckelpass. Kanske drar ner lite på träningsmängden och försöker träna än mer optimerat för min livssituation. Än är det inte heller försent att skrapa ihop 600 timmar detta träningsår som avslutas 22 april, cirka 40 timmar kvar bara. 

Nu när jag inte kan träna så måste jag ju försöka "tävla" och hitta utmaningar på andra sätt. De glädjeämnen jag har ur träningssynpunkt är ju promenader med familjen, vilket är trevligt. Men jag har också börjat fundera på att dra till med en långtidsfasta på över 24 timmar, upp emot 45-48 timmar som förra vintern. Det ger ju mig en bra utmaning och dessutom så får jag känna mig "slim" trots att jag inte tränar. Kanske blir en sådan nu under kommande veckan. 

Ska bli skönt att vara ledig en vecka till, sportlov! Vet inte hur jag ska motivera mig att gå till jobbet för 10k i månaden sen bara, speciellt inte när man nu är god för ett X antal sådana "löner"...





Drömväder ute idag

lördag, februari 24, 2018

Försöker kämpa vidare


Morgonpromenad i det härliga vädret

Tjena.

Inatt så har jag sovit bättre och utan hjärtrusningar. Det såg bra ut på siffrorna från klockan också. Jag lyckades få fram ett diagram från gårdagens hjärtrusningar och kan jämföra det med nattens när hjärtat slog normalt: 


Dom röda staplarna är alltså när pulsen rusade



Här är nattens puls, lite skillnad

Det blev en tidig uppgång imorse, redan 05,55 ringde klockan och jag steg upp för att direkt slå på datorn och herrarnas femmil. En mäktig uppvisning av Niskanen, tråkigt för framförallt Rickardsson att svenskarna åter verkade ha dåliga skidor.. Dom verkar inte få till det här med fästvallningen i vissa fören. Det var i alla fall en underhållande tävling tycker jag. Skönt också att komma upp tidigt. Under den senare delen av tävlingen så kom Amanda och Alfons för att göra mig sällskap, mysigt! 


Lördagsmorgon med OS-femmil och kaffe i soluppgången, drömmen

Efter femmilen så tog jag Alfons i vagnen och gick en kortis under tiden som Amanda sprang. Totalt blev det lite drygt fyra kilometers promenad för mig. Riktigt fint väder och krispigt ute, vargavintern håller i sig. Passerade bland annat detta fina skidspår mellan Paradisbacken och Skräddarbacken:




Skoterspårat och fint

Hade ju varit trevligare om jag kunde få träna, men jag försöker kämpa vidare med det jag har och försöker ändå vara positiv så gott det går. Försöker promenera något varje dag i väldigt lugn takt med under 100 i puls och dessutom så har jag fastat under dagtid, för att endast äta middag under de senaste dagarna. Allt för att försöka att inte bli alltför fet. 

Imorgon väntar en sista OS-dag, ska väl se damernas tremil tänkte jag. Sjukt att Norge krossar och slår medaljrekord. Drygt fem miljoner invånare och leker med nationer med 50-talet mer invånare. Det är ju inte utan att man börjar fundera på vad dom håller på med. På längdskidor så vet vi ju att underlaget och deltagarna på tävlingar är enormt, dom har ett galet manskap att plocka av och det är ju en helt annan inställning till längdskidor där mot alla andra länder. Men ändå, totalt överlägsna överlag i vinter-OS. Sen all den här historian kring först Sundby och astmamedicineringen (som är brutalt mycket mer än  "normal" dosering) och även Johaug. Många av de norska åkarna har ju blivit mer mänskliga efter detta.. Tror inte att Kalla blivit bättre, snarare att Marit blivit lite mindre bra.. Nåväl, har man inte åkt fast i någon kontroll så är man ju inte dopad, på papperet åtminstone. 

Nu väntar en ny promenad till affären och sedan ska vi till Gävle för att hälsa på en kompis till Amanda. Det gäller att försöka leva och göra annat nu, än att bara sitta i soffan och vara bitter över utebliven träning och tävling.

fredag, februari 23, 2018

Fördärvar vidare med hjärtrusning inatt


Vi tog ett glas champagne igår för att fira att lägenheten blivit såld och att pengarna slutligen kommit. Skönt att få ett avslut, även om det kanske är lite vemodigt att inte ha kvar boendet i Falun, men residensstaden står väl kvar antar jag och det är väl inte några större fel på grannstaden Borlänge heller. 

Idag börjar Vasaloppsveckan, typiskt..

Jag har kollat skidskytte nyss för första gången sedan Magdalena Forsberg åkte typ. Och vilken dag sen, OS-guld till de svenska herrarna, makalöst! Jag hade i princip bara hört talas om Fredrik Lindström inför detta OS, så dåligt insatt är jag i skidskytte. Det var galet spännande att kolla på idag, så det kanske blir fler tävlingar att följa framöver. Jag kollar ju i princip bara på längdskidor och herrarna annars, allt annat är för mig i princip helt ointressant. 

Jag använder ju en Apple watch nu och har den även när jag sover. Har fixat en app som mäter sömnen och pulsen under sömnen. Klockan och appen har fungerat klanderfritt. Inatt så har jag dock fått flera varningar vid ett flertal tillfällen att pulsen rusat över 120 slag i minuten, faktiskt upp till 140 och vid fyra tillfällen... Jag har svaga minnen att jag antingen drömde eller var vaken och kände att hjärtat rusade, läskigt. Undrar om det är något allvarligt, speciellt med allt kring den här hjärtmuskelinflammationen och hela den biten... Eller om klockan har ballat ur.. Kände mig lite konstig i morse också, fick tankar om att min sista stund var kommen. Usch. Jag vet inte om jag inbillar mig eller om det är något fel på mig, börjar ju onekligen bli orolig alltså... Det ska sägas att jag tycker pulsen stämt bra andra nätter och att den i Januari var något lägre, omkring 45 i snitt per natt, i februari nu innan "det här med hjärtat" var den något högre och omkring 50 i snitt per natt. De sista dagarna nu när jag har vilat så har pulsen sakta blivit lägre till under 50 igen. Förutom inatt då...



torsdag, februari 22, 2018

Fördärvet är ett faktum



Jag har ju varit duktig med att äta godis endast dagen innan tävlingar sen omkring jul. Tidigare åt jag ju förbjudet mycket godis. Under gårdagen när jag skulle på ett ärende för att köpa skruvmejslar så tog jag både Benzen och smet även in på den lokala affären för att köpa en påse lösgodis. Likgiltig, uppgiven och bedrövad. Nästan i alla fall. Nejdå, jag får väl självmedicinera en aning. Förra vintern var ju fokuset att fasta i tid och otid. Numer så är förutom familjen min största glädje här i livet att äta, speciellt nu med tanke på att jag inte får träna. Så att fasta är ju inget jag gör speciellt ofta, tyvärr. Jag mådde ju bra av det också, även om det kanske barkade ur ibland när jag fastade i 45 timmar och avslutade med styrkepass. Men det fungerade ju, jag var skapligt snabb förra året och vägde ju in på sub 70 kilo. Dagen till ära så fastar jag åtminstone över dagen och äter först till middag, det blir väl närmare 20 timmar utan mat, alltid något.


Att jag inte ladda upp inför och sedan köra Vasaloppet ger ju mig ångest nu, eller ångest kanske är fel ord. De andra åren jag åkt Vasaloppet har jag haft ångest inför. Inte för längden direkt, snarare för att det är sådan hysteri runt om och framförallt allt folk som är med, det är nog det värsta för mig. Att bara tävla i 90 kilometer på en "vanlig" tävling hade inte varit något speciellt. Men ja, i år blir det inget Vasalopp och då ska jag må dåligt över det istället. Tänk att jag aldrig får vara nöjd och tänk hur det där helvetesloppet fått mig att må dåligt genom åren. Ändå ska jag alltid dit för att åka.. Årets upplaga så är känslan just nu att jag inte ens klarar eller vill se det på TV. Men det kanske hinner ändra sig. Vi får se. 


Nej hörni, vad säger ni om en "krya på dig Adam-swishbombning" till mig?! 0761664997 Snällt, tack!


onsdag, februari 21, 2018

Kul att några bryr sig i alla fall


Ja men hej.

Just sett sprintstafetterna, under finalerna måste jag säga att min puls gick upp, hade nog en hjärtfrekvens oroväckande nära 100. Det var nervöst och spännande. Typiskt att inte herrarna fick en medalj, fan. 

Igår så gick vi till och hem från affären, bland annat så köpte vi en gåstol åt Alfons. Det gick bra dit och nästan hela vägen hem, men sista kilometern så upplevde jag en sådan där speciell trötthet i kroppen igen. Kanske inbillning, jag vet inte. Men det kanske är bra att ta det hela på allvar ändå. Undrar vad jag ska göra på dagarna då, Amanda målar om köket och jag hänger lite med Alfons. Laddade ner en emulator till datorn igår och började spela lite gamla TV-spel från 90-talet, kul ett tag åtminstone. 

Det är ju uppskattat att en del har hört av sig och beklagat sig i alla fall, tack för det. Har åtminstone några vänner och följare som bryr sig, skönt så. Fick dock inte ens ett krya på mig när jag sjukanmälde mig på jobbet, kul.. Det här idrottandet betyder ju så mycket för mig och det är ju nästan hela mitt liv, var i alla fall. Det verkar ju en del inte förstå.. Nu har jag ju min familj att umgås med. Jag hade nog tacklat hela situationen mycket sämre för något år sedan, så det är ju alltid något positivt! 

Ska nog snart snöra på mig mina icebug och ta en långsam promenad till affären för att köpa små skruvmejslar, måste skruva upp min drygt fem år gamla Macbook och rengöra den från damm, den blir så varm numera!