Med lite distans till dagens tävling så är jag fortsatt riktig less. Revanschlustan finns inte riktigt där. Inte suget heller. Jag vet ärligt talat inte hur det blir varken med blogg eller skidsatsning framgent. Var sak i livet har sin tid och det är ju bättre att göra saker som ger mig energi och saker jag mår bra av. Alfons blir mer och mer med i vardagen, det är mycket roligare att umgås med honom nu än tidigare. Skidåkningen har blivit ett måste, det låser sig i huvudet och jag tvivlar på min egen förmåga. Bloggen är ett stressmoment, så är det ju faktiskt, även om den ger mig mycket också.
Men vad ska jag göra istället då? Visst trivs jag på jobbet, både med elever och arbetskamrater. Men om jag inte håller på med skidåkningen så kan jag ju inte hinka omkring på ett 80%-igt jobb och tjäna 10 tusen i månaden. Då måste jag ju utbilda mig hitta ett jobb där jag får in pengar. Livets alla val. Livskris kanske? Brukar ligga och tänka på döden nästan varje kväll innan jag somnar, inga trevliga saker det, usch..
Vi får se var allt detta landar, just nu är jag åtminstone inte alls säker på vad jag vill. Jag tycker inte det är speciellt roligt att tävla i alla fall, jag får bara ångest, blir sur och nervös. Speciellt när jag är så fruktansvärt dålig som jag är just nu..
Ta hand om er, hej så länge!