Adams pappaliv

onsdag, januari 27, 2016

150 minuter skate

Lång dag idag också. Ett event i Tällberg först, hem och kolla skid-SM och sedan träna själv. En bra dag helt klart. Jobb och allt annat är rätt ointressant för er. Vi tar träningen istället:

Körde enbart nere på världscupbanorna, jag vill ha fin och bra kupering. Speciellt när jag åker skate och slipper tänka på något halvdåligt fäste. Hittade en bana som innehöll den blåa femman och elljusspåret, blev cirka sju kilometer och nästan 200 höjdmeter. Perfekt. Hann med att köra nästan fem varv under mina 2,5 timmar jag var ute. Sista två timmarna så hade jag sällskap av Martin Holmstrand och ett tag även av söndagens vinnare Robert Eriksson. Trevligt sällskap!

Siffrorna från passet:

2,30,48 timmar
34,98 kilometer
123 snittpuls
143 maxpuls
960 höjdmeter

Livet som bloggare och bloggkändis

Livet som bloggare innebär mycket glamour och lyx. Det är väldigt kul att få nya prylar att testa och använda. Man måste ju försöka vara trendig och så vidare. Detta är ett litet axplock av gårdagens skörd.

Igår fick jag ett mäktigt erbjudande som kommer förändra mitt liv radikalt, om det nu visar sig att det går igenom och jag tackar ja till det. Mer om det framöver!

Denna dag kommer innehålla jobb i Tällberg och sedan ett lättare skidpass!

Salomon S-Lab Sense Ultra

En "selfie-knapp" för att enklare ta bilder med mobilen

Nya Gant-skor

tisdag, januari 26, 2016

Mycket bra gympass!!!!!

Man tränar inte utan lurarna längre, man gör bara inte det! Idag var det Eric Prydz - Live @ EDC Las Vegas 2015, som gjorde mig sällskap, plus Hellbaz såklart!

Jogg runt Kolgården fick börja detta redan legendstatusfyllda pass. Dagen till ära så chockade jag kroppen med att jogga uppvärmningen åt motsatt håll mot vad jag vanligen brukar göra. Man får inte vänja kroppen! När det sedan var dags för gym så kördes följande:

- Bänkpress 2x3 87,5 kilo, 2x1 95 kilo

- Latsdrag 2x3 90 kilo, 2x1 95 kilo

- Magchrunches i maskin 4x6 86 kilo

- Enbenspress i maskin 2x3 132 kilo, 2x1 136 kilo (rekord)

- Tricepspress med hantlar 2x3 20 kilo, 2x1 20 kilo (22,5 var upptagna, bilder ovan på övning)

- Magövning i TRX-band 4x10 (lugn och kontrollerad rörelse)

- SkiErg 5x333 meter, motstånd 8 (1,05,9 - 1,06,9 (185 i maxpuls))

Förra gympasset var det bästa hittills sedan jag började med detta gympass i oktober och detta var ÄNNU BÄTTRE!! Så jävla nice. Det går åt rätt håll!

Avslutade med ett varv jogg runt Kolgården, även detta åt motsatt håll.

Bevis på SkiErg-tiderna.

Fullblodsegoisten

Man börjar ju så sakteliga inse att loppet är kört med det före detta förhållandet, gäller bara att försöka acceptera faktumet och gå vidare. Folk skiljer ju sig varje dag, så varför skulle inte jag kunna klara av det?! Inget händer ju mig fysiskt av att jag nu är ensam. Inte åt det sämre i alla fall. Nu kan jag ju som så många gånger tidigare nämnt; fokusera enbart på mig själv och på mitt race. Fullblodsegoist som jag är. För det är något som jag märkt med tiden, jag är oerhört självupptagen och egoistisk. Men ska man inte kunna få vara det som en satsande idrottare i en individuell gren?! Är ju ändå inte elak och jag har ju empati. Men jag sätter mig själv alltid i första plats. Inget "laget före jaget" här inte!

Frågan är bara om jag kommer kunna bli kär i någon igen. Har ju åkt på en del törnar och har fruktansvärda tillitsproblem. Har svårt att släppa in någon från det motsatta könet. Det är nog något jag måste försöka jobba bort. Alla kan ju inte vara idioter eller opålitliga som de jag hittills träffat?! Det hade nog varit bra om jag öppnade upp ögonen lite och försökte träffa någon ny. För vad är det värsta som kan hända, att jag blir ensam igen? Det är ju något som jag om än inte gillar, i alla fall börjar bli ganska så van vid. Så jag ska väl försöka ge det en chans. Har bara inte varit redo för det än, av naturliga själ. För tjejer finns det och tjejer får jag. Handlar som sagt "bara" om att jag måste kunna tycka om dom och lita på dom. Det blir nog bra det här. Om någon är intresserad så är det bara att höra av sig till mig, jag bits inte: 076 - 166 49 97.

Passa på att gilla min bloggs facebook-sida, samt följa mig på instagram, så ni inte missar något från mitt händelserika liv.

Idag fick jag en skön sovmorgon. Nu ska jag snart iväg till Dala Wärdshus och äta. Senare blir det ett gympass på Actic Britsarvet!

Skönt att få vakna utvilad för en gångs skull!

Ett quote!

Jag gillar Rocky-filmerna skarpt. Men tyvärr har jag inte lagt märkte till citatet jag strax ska delge er innan. Det var först i början av ett mixtape från Sam Feldt som jag upptäckte följande briljanta och legendariska sägning av Stallone:

"The world ain't all sunshine and rainbows. It's a very mean and nasty place... and I don´t care how tough you are, it will beat you to your knees and keep you there permanently, if you let it. You, me or nobody, is gonna hit as hard as life. But ain't about how hard you hit... It's about how hard you can get hit, and keep moving forward... how much you can take, and keep moving forward. That´s how winning is done. Now, if you know what you worth, go out and get what you worth. But you gotta be willing to take the hits. And not pointing fingers saying: You ain´t what you wanna be because of him or her or anybody. Cowards do that and that ain´t you! You´re better than that!"

Det ligger mycket i det och det är ju något som jag ska försöka leva efter! Framåt, uppåt. Nutid, framtid. Blir ju inte bättre av att älta det som varit, gjort är gjort. Dock lättare sagt än gjort, men vi ger det väl ett försök?!

måndag, januari 25, 2016

Everyday struggle

Jag höjer mitt finger mot skyn, dit siktar jag, min enda motståndare är jag och mitt huvud!

Ett lätt joggpass på 30 minuter var precis vad jag behövde nu på kvällskvisten. Skönt att springa i min ensamhet längs gatorna i Britsarvet, knoppen och Lugnet, med grym musik i lurarna. En halvtimme, 4,54 kilometer och en medelpuls på 106 är ju inte direkt träning, men något jag behövde för mitt huvud. Avkopplande och stärkande!

Fattar ni hur bra denna är?!

Magiskt är bara förnamnet!
Nu ska jag ut och jogga en vända. Enda anledningen till att träna är ju ändå strävan efter att se bra ut naken, eller?

Kompisvecka

Hej nya veckan. Är/blir vi kompisar tro?! Vi bjuder till lite i alla fall och försöker väl?

Måndag, jobb och trött blir en bra start. Ont i kroppen från igår. Men ändå inte överdrivet faktiskt. Jag har vaknat på flera nätter den senaste månaden och varit totalt genomblöt i svett. Både på mig och lakan, är det så bra? Känns farligt?

Förutom jogg så ska jag till en sjukgymnast och sedan jogga.

söndag, januari 24, 2016

Ett inlägg om dagens race

Sliter som ett djur på Igeltjärnsvägen

God afton.

Jag är trött, riktigt trött och sliten från dagens urblåsning. Det var inte mycket gratis på dagens race. Föret var inte jättelätt, stavarna sjönk ner då (trots stora Rex-trugor) det var riktigt löst och tempot var inte lusigt under så lång tid, utan halvhårt mer eller mindre hela tiden. Så det tog ut sin rätt.

Jag kom iväg bra i starten, ganska tidigt så gick Suther upp och höjde tempot och sedan blev vi en klunga på sex man som höll ihop i i cirka 2,5 varv. Bitvis gick det rätt fort och jag fick redan på första varvet slita då och då, speciellt när den starke Robert Eriksson (dagens segrare) var uppe och drog. Hade ju ändå förhoppningar om att kroppen skulle kännas bättre, tyvärr gjorde den inte det någon gång. Dock ska jag säga att det var ett stabilt lopp och ändå en okej/bra känsla, det där lilla sista saknades. Dessutom så tyckte jag att skidorna "dog" lite under andra halvan. Trots att jag stod i suget bakom så tappade jag ibland och var tvungen att börja staka tidigare än de framförvarande. Men så kan det vara ibland. Jag åker ju som sagt ändå stabilt och gör ett bra lopp, trots inte perfekta förutsättningar med kropp och skidor, det får jag ta med mig!

Sista 15 kilometrarna så åkte jag själv och jag körde verkligen det jag hade hela vägen. Var aldrig så att krafterna sinade helt, utan mer att killarna framför åkte snabbare/var piggare. Vi tar nya tag till nästa helg, får nästan hoppas på att det blir lite mindre jobb kommande vecka, så jag får lite mer överskott energimässigt och mentalt. Dock inget jag ska skylla på nu, det finns folk som är snabbare än mig som ändå jobbar. Dock är jag ju lite ovan.

Hade krampkänningar rätt tidigt idag. Men en teori är att det var rätt tungfört, men också att det var så löst. Jag spänner mig lite mer då, blir bland annat väldigt trött i handlederna då stavarna sjunker ner så mycket. Men det är bra att träna på sådana här förutsättningar, för även Vasaloppet kan ha sådana här spår. Hade tankarna och huvudet med mig idag, bra kämparskalle och aldrig en tanke på att ge upp. Bara framåt, framåt. När jag börjar bli trött så brukar jag räkna stavtag tyst i mitt huvud, hur brukar du göra?

Återigen så kommer många fram och säger att dom läser min blogg. Många som hejar på mig under tävlingens gång också, publik som andra åkare. Väldigt kul, tack för det, värmer oerhört!

Resultat har ni här.

Bilder: