58,28 på 15,28 kilometer

Har tagit mig igenom Orsakajt'n igen, troligen fjärde eller femte gången som jag sprang detta femtonkilometersrace. Med tanke på den oerhört dåliga känslan i veckan så är jag nöjd. I tisdags exempelvis så sprang jag en femminutersintervall med 4,01 min/km i snittfart, så med form som ett blysänke så var målsättningen med dagen att springa under en timme. 

När starten gick så kände jag mig ändå rätt så pigg muskulärt. Men jag fick ändå slita på för att hålla någon form av högre fart. Som vanligt under det senaste halvåret-året så känner jag mig grundstark, men så fort det ska ökas så blir jag stum. 

Under de första fem kilometrarna så tappade jag känseln i mitt vänsterben, och sista milen så var mina höftböjare sjukt stela, jag fick liksom inte ut steget mer och kunde inte springa fortare än jag gjorde. 

Sprang i mål på tiden 58,28, gav det jg kunde och hade bra skalle under hela loppet. Så jag är ändå rätt nöjd. 183 i snittpuls och 200 i maxpuls vittnar i alla fall om att jag tagit i! 

Glad midsommar på er finingar!

Foton: Margareta Steen

Foton: Pontus Nordström

Orsakajt'n

Sitter här och laddar inför dagens Orsakajt'n. 15 kilometer löprace är precis vad min kropp suktar efter. Benen skakar och vill iväg hela tiden, har fått sovit med dom bundna inatt för att inte springa iväg i sömnen. 

Ryggen verkar rätt grinig. Men det ska vi råda bot på:

11:15 startar jag. Hoppas på att gå i mål innan midsommarfirandet. 

90 minuter lidelse

Efter en halvdag på jobbet så tvingade jag ut mig själv på 90 minuter rullskidor klassiskt. Det gick väl sådär ändå, i drygt en halvtimme, därefter blev jag trött, seg och stum igen. Den här veckan så har jag alltså haft en dålig känsla på fyra av fyra pass. Full pott med andra ord, skönt att få det någonstans i alla fall. Men eftersom att förra veckans träningar kändes bra nästan allihopa och denna veckas jobb har varit givande och kul så är det väl inte så mycket att gnälla på ändå, jag får ta det som det kommer och försöka lyssna på kroppen bara.

Dagens vända blev en sväng till Skuggarvet, tillbaka in till Lugnet och några loopar inne kring Lugnet och Högbo-området. Fem impulser hann jag med också, för att skrämma igång kroppen. Det enda jag lyckades få ut av dom var en än värre ryggvärk. Min ländrygg har nämligen värkt som ett as de senaste dagarna igen, tipp topp!

Nu drar jag till Mora!

Mitt nya jobb, vad jag gör

Efter träningen igår så åt jag middag och somnade sedan direkt i soffan kl 20. Vaknade 1,30 timmar senare, gick och borstade tänderna och sen direkt i säng. Totalt utslagen, men skönt idag!

Jag är som bekant på ett företag i Borlänge nu och till juli ut. Tycker det är rätt skoj, även om det är lite småjobbigt för fötter och rygg att stå på ett hårt betonggolv hela dagarna. Mina arbetsuppgifter är att renovera, rengöra och byta delar till manicken ni ser på bilden ovan. Det är en hydraulisk lyft/domkraft som används till brobyggen och liknande. Jag och en till man jobbar med dessa cirka 700 kilos bjässar. Vi hinner cirka två stycken per dag, totalt ska vi göra 92 styck. Dessa ska på ett arbete nere i Singapore.

2,15 timmar stakning. Noll krafter kvar

 Nu är det mycket gnäll, men jag är fan totalt godnatt alltså. Blev väl ett pass idag igen, på nya Elpex-treor. Rundan: Britsarvet - Hosjö - Danholn - Karlsbyheden - Kårtäkt - Sundborn - Skuggarvet - Lugnet - Britsarvet. Drygt 400 höjdmeter. Enbart stakning. Snittpulsen var 116(!) och då var inte tempot direkt lusigt. Försökte mig på fem minuter 10"-20" också, mellan Sundborn och Skuggarvet. Gick ju fint, lite drygt 140 i puls. Hade kramp i höger triceps också, en muskel jag inte använt sedan entimmespasset i söndags. 

Sjukt trött i kroppen är jag. Jag måste återigen belysa att jag beundrar er som jobbar heltid, tränar och även har familj samtidigt. Jag orkar knappt en av dessa saker. 

Holmstrand är snäll i alla fall. Och jag har en orange tröja från Kalas med okänt tryck på..

Persedelvård och annat babbel

På dessa dagar då jag jobbar heltid så är jag som bekant rätt trött, men ändå så får jag en märklig förmåga av att beta av mycket mer saker än då jag är ledig. Det är ändå rätt skönt! Förutom att städa lägenhet och tvätta bilen minst en gång i veckan så har följande skett de två senaste dagarna:

Putsade upp mina Elpex-rullskidor, tog av hjulen och sprayade i lite 5-56. Har inget fett och är för snål för att köpa. Vässade även holkarna på mina KV-stavar med min diamantslip. 

Pappa och jag installerade en ny badrumsfläkt då den gamla gått sönder. Här fick lägenhetens reparationsfond hjälpa mig som fattig sosse att få fiolerna att räcka till.

Svara på mail och skicka mail till samarbetspartners och eventuella nya jobb i Norge är också saker jag försöker hinna med under dessa hektiska dagar. Jag är djupt imponerad av folk som jobbar heltid alltså, att ni orkar! Fast det är klart, hade jag inte försökt bedriva någon form av motionsträning på sidan av så hade jag nog haft lite mer ork till jobb. 

Löpintervaller där jag bröt mönstret

På väg hem från jobbet är jag så trött att jag knappt vet vad jag heter. Under jobbdagen pendlar min träningsvilja från att vilja köra stenhårt, till att jag inte orkar något annat än att sova när jag kommer hem. 

Idag tog jag mig åter ut på ett pass i alla fall. Petade i mig tre koffeintabletter innan för att försöka bli lite piggare. Kändes bättre än igår, något piggare och något högre puls. Planen var att köra löpintervaller: 10 + 5 + 5 + 10 minuter. Efter att ha kört dom tre första, där jag sprang allt jag orkade och precis kom upp i 170 som maxpuls (på första), med tvärstumma ben och stel överallt så var jag nära att ge upp. Jag påminde då mig själv om; hur hade jag sagt till mig själv om det här med att bryta mönster?! Så jag ändrade strategi till den sista intervallen, körde tio minuter, men uppdelat på 40"-20". Alltså 40 sekunders arbete och 20 sekunders vila. Här steg pulsen sakta men säkert, och jag kunde till slut maxa ur mig på 182 BPM. Skönt. 

Under den här perioden med mycket jobb så får jag försöka vika fokuseringen på timmar åt sidan, och istället sikta på att få till så kvalitativa pass som möjligt. Det gäller bara att jag håller fokuseringen rätt och skiter i hur andra tränar. Att tro på det jag gör är nog en viktig nyckel!

Vila i frid Romain!

Fick tyvärr den tråkiga nyheten igår om att Romain Claudon förolyckats. Jag hade förmånen att få träffa denna trevliga fransos under min enda gång nere i Kina under förra vintern. Jag hade äran att få träffa honom så sent som under VM här i Falun i vintras. 

Vila i frid Romain!

Årets kortaste pass

Första dagen på jobbet gick bra, tyckte faktiskt att det var rätt så skoj! Det första jag la märke till när jag kom dit var industrilukten inne på verkstaden, ungefär samma lukt som när jag jobbade på Scania förut. Det är faktiskt något jag saknat, så jag kommer nog trivas på jobbet!

När jag kom hem så gav jag mig (dumt nog) ut på ett träningspass. Har ju ändå tränat tio dagar i rad, så jag hade ju behövt en vilodag. Men jag rullade iväg på mina skateskidor upp till Lugnet, uppför Sjulsarvsbacken och därefter hem igen. Anledningen; hade 128 i maxpuls och var oerhört trött. Så jag tog det säkra före det osäkra och tog en "halvvilodag" istället. Hoppas jag är piggare imorgon!

Dags för nytt jobb!

Jahapp, då inleder vi ett sju veckor långt sommarjobb i Borlänge då. 7-16 är det som gäller, bara att bita ihop! Lutar åt vilodag idag, är rätt så trött och sliten. 

Hoppas på att vara en del ledig i augusti sen för träning och så vidare, för stt sedan i september flytta till Norge. Kom gärna med tips på jobb där.