lördag, maj 16, 2015

Dubbelpassaren


Tjofaderittan lambo.

Er favoritbloggare körde ju två(!) träningspass igår. Har han slagit i huvudet tänker ni? Nejdå, men jag känner ju att jag är så långt nere på botten man kan hamna. Och det ger mig en hunger och en utmaning till att vilja träna på och bli "stark" igen. Det är faktiskt lite kul att vara såhär (ursäkta uttrycket) dålig, för jag känner ju att jag för varje litet träningspass sakta men säkert blir bättre. Brukar ju ofta skriva att jag är i i dålig form, men nu är jag det på riktigt. Ja ja, nog om jön.

Orkade inte blogga om passet igår kväll, var oerhört trött och tom. Så jag gör det nu istället. Vi började med att jogga cirka tio minuter till Sats Bislett, därefter så körde jag typ samma pass som de sensaste gångerna. Tanken är nu att denna period köra med lite högre repetitioner och mycket allmänstyrka med egen kroppsvikt som stärker bålen. Här är övningarna:

- 3x15 chins

- 3 x 15/ben utfallsteg med kettlebells, 16 kilo

- 3 x 15 kettlbellsswing (bilderna), 24 kilo

- 3 x 20 dips

- 3 x 20 magchrunches

På hemvägen så stannade vi och körde fem stycken kortare koordinationslopp, eller "ruscher" om man så vill. För att få väcka liv i löpsteget lite. 

Idag blir det ett distanspass.




fredag, maj 15, 2015

Styrka den


Har kört dagens andra pass precis; styrketräning, mer om det imorgon. Nu är jag totalt förstörd och ska äta!

4 x 10 min AIII


Det där var jobbigt det. Varenda backe på den här rullskidbanan är ju brantare och jobbigare än någon backe jag sett i Falun. Att bara ta sig upp är ju ett smärre dagsverke som kräver (åtminstone för mig) puls långt över AI-zonen. Man har väl lagt på sig några onödiga trivselkilon här och där som borde försvinna i takt med att träningen stegras. Man måste ju lära sig att krypa, innan man kan gå. Jag lyckades i alla fall med att genomföra dagens plan på träniing; 4 x 10 min AIII, precis som rubriken till detta inlägg skvallrar om. Vilan mellan intervallerna blev 2,5 minuter. Såhär såg intervallerna ut i siffror:

1: 3,31 kilometer - 166 snittpuls - 180 maxpuls - 90 höjdmeter

2: 3,24 kilometer - 171 snittpuls - 183 maxpuls - 95 höjdmeter

3: 3,23 kilometer - 173 snittpuls - 184 maxpuls - 105 höjdmeter

4: 3,55 kilometer - 173 snittpuls - 185 maxpuls - 90 höjdmeter


Puls- och höjd-kurva


Glad(?), trött och varm efter avklarade intervaller



Fin miljö

Jag värmde upp i cirka 20 minuter, då hann jag med att köra fem stycken impulser också. Något som jag tror är bra för mig och för att hitta tekniken. Efter intervallerna så åkte jag lugnt i en kvart, passet tog allt som allt 90 minuter. Perfekt. En liten grej som är rätt irriterande är alla turister som går mitt i rullskidbanan åt alla håll, är ju rätt farligt både för dom och för de som åker på banan. Men men. Banan är som sagt jävligt bra, men det hade varit skoj att lärt sig något mer ställe att åka på, tills jag ska flytta hit.

Asedo IT


Hej. Jag vill passa på att tipsa om företaget asedo. Dom sysslar med olika IT-tjänster till företag. Det kan handla om allt mellan Microsoft Office, till skrivare och kopiatorer. Allt för att effektivisera och modernisera företags IT. 

En riktigt bra och smart grej som bara växer och växer är ju det här med molntjänster. Asedo själva har en egen sådan. Man kan förkortat säga att man lagrar sina dokument och data, smidigt och säkert på Internet, eller i "molnet". Man behöver ingen kunskap om detta, utan det räcker med att man har en uppkoppling. Du behöver inte heller ladda ner en massa program, utan det sköts via din webbläsare. Det är ett perfekt sätt att dela sina data med andra kollegor, mycket smidigare än exempelvis mail. 

Om du är intresserad av detta så tycker jag utan tvekan att du ska kolla in asedo!

Intervaller

Hej.

Det var ju så skoj med urblåsningen runt Varpan häromdagen. Så jag tänkte passa på att köra lite mer intervaller idag. Denna gången på den klart mer kuperade banan här i Holmenkollen!

torsdag, maj 14, 2015

Höjdmetersamling i Holmenkollen!


Blå himmel, solen skiner och det är väder för kortbent. Låter för bra för att vara sant ju?! Men nej, inte idag. Vi gav oss av i bil mot Holmenkollen, fem kilometer nedanför stadion blev jag avsläppt och fick börja passet med 30 minuter uppför, väl där uppe så åker jag tillsammans med jessica i 45 minuter, då åker jag utan stavar. Sedan fortsätter jag att snurrar några varv tills jag åkt i drygt två timmar, styr då om kosan för ytterligare färd uppför, till målgången för dagen; Tryvann. 


Ett riktigt fint pass, där jag åkte lugnt och försökte tänka på tekniken, men ändå hade 149 i medelpuls!! Enda fartökningarna jag gjorde var tio stycken impulser (12 stavtag maxinsats). Totalt fick jag ihop drygt 30 kilometer och 1000 höjdmeter på mina ProSki-treor. Dessa ProSki-skidor är så sjukt mycket sämre än mina Elpex måste jag säga, de gnisslar och vinglar som jag vet inte vad! 

Bilder:













På plats i Oslo, Norge


Ska bli härligt att få åka på rullskidbanan i Holmenkollen igen! (Arkivbild från senast jag var här, i oktober)

God förmiddag kamrater!

Resan hit gick bra igår. Går väl inte att förvänta sig så mycket annat när man åker benz! Oerhört mycket trafik mellan Falun och Mora, vilket jag mer eller mindre alltid tycker att det är. Konstigt det där, borde ju vara tvärtom. 

Jag kommer stanna här tills på söndag. Just på söndag är det ju 17:e maj och således deras nationaldag. Som jag förstått det så är det ju inte direkt något 6:e juni-arrangemang där man gömmer sig hemma och nästan skäms för att man är svensk, eftersom att man annars i mångas ögon ses som rasist eller liknande. Här firas det hejvilt och det verkar vara en riktig fest. Undrar hur det kommer gå att ta sig hemåt i bil då?!

Har ingen direkt plan för dessa dagar, mer än att jag ska köra lite timmar träningsmässigt. Närmsta planen nu för tillfället är dock att försöka äta lite frukost. 

Hej hej!

onsdag, maj 13, 2015

Maxstak runt Varpan med proffsmöte


Under sista minuten av mitt lilla stakrace runt Varpan så hade jag sällskap av proffscyklisten Jonas Ahlstrand som för mindre än en vecka sedan vann en etappseger i det franska fyradagarsloppet Jours de Dunkerque

Idag hade jag som plan och även genomförde ett varv stakning i hög fart runt sjön Varpan. Skidorna jag körde på var mina Elpex-tvåor för att försöka få upp lite speed. Det var nästan två månader sedan jag körde fart sist, så det blev ju lite vimmelkantigt och onödigt jobbigt. Men jag tycker ändå att det fungerade över förväntan. Och jag lyckades ju med det största målet; att bli trött. 

Det tog mig 33,30 minuter runt sjön. Då startade jag där andra tunneln börjar (ovanför brandstationen) och åkte varvet: Uggleviken - Österå - Bergsgården - Stennäset. Gick i mål där tunneln vid brandstationen börjar. Fick då på min klocka:

13,3 kilometer
169 medelpuls
177 maxpuls
23,7 medelhastighet




Väl hemma så körde jag lite hållningsstyrka. 

Nu drar jag till Norge, hej!


Ahlstrand


 Målgången, sett från fel håll

Regn och solbrillor


Regn och solbrillor, typiskt Sverige. 

Idag är det onsdag och sista arbetsdagen för denna vecka. Det är skönt, har varit rätt trött och grinig. Märker att jag sover lite sämre och oroligt på grund av det här aset till rygg. Bara när jag nyser eller hostar så känns det som knivhugg i i ländryggen, speciellt på vänster sida. På knölen till bäckenet typ. Jag hoppas dock att en del av all denna värk är någon form av träningsvärk och/eller ovana av att träna. 

Idag tänkte jag dunka på lite stakning ett varv runt Varpan. Hoppas det funkar bra. 

tisdag, maj 12, 2015

Två timmar löpning i hög ansträngning


Fick med mig min enda vän och vapendragare Martin Holmstrand på ett ytterligare löppass under kort tid. Idag blev det två timmar, jag kände mig pigg i kroppen, men trött och less i huvudet. I ett försök att springa bort all ångest +ANNAT så ville jag springa i högt tempo. Men det är mycket man vill här i världen. Så även om tempot kanske inte var högt, så var ansträngningen desto högre. Vi startade och gick i mål vid friidrottshallen på Lugnet. Under rutten hann vi med att jöna okring två gånger på Jungfruberget, förbi Skuggarvet mot Björnmyra och även en massa kringelkrokar på Lugnet. Totalt sprang vi 22,5 kilometer, exakt två timmar och 425 höjdmeter.

Nu efteråt har jag så jävla ont i min rygg igen att jag varken kan sitta eller stå. Men nu får det vara som det är, för det är ju ändå stakning jag tänkt hålla på med framöver (mestadels i alla fall) och det funkar ju bra. Smärtan är bara vekhet som lämnar kroppen, så det är bara att bita ihop och sluta gnälla. Vem minns en klenis?!


Puls- (röd) och höjd-kurva (grå)


Rutten


Grusväg i skogen, det sprider lugn och harmoni


Slagna hjältar


Affärsmannen


Ställt av mig själv