Race idag och nostalgitripp

 

Tjo!

Sitter nu i soffan och kollar Birkenbeinerrennet. Jag körde det loppet förra året, blev 67:a och det var bland det värsta jag någonsin gjort. Galet tuffa backar både uppför och utför. Ifjol var det också rätt tungfört med blötsnö och motvind. Riktigt fina miljöer över fjället dock, även om man inte kan njuta så mycket när man tävlar. Kul att ha kört något annat lopp utomlands också och förutom Birken har jag även åkt Marcialonga 2007, där jag blev 32:a. Båda dessa lopp är enligt min mening mycket trevligare och roligare än Vasaloppet. 

I eftermiddag klockan 15,15 startar jag på Lilla-SS, 10 kilometer skate  Tävlingen som jag åkt många, många gånger. Detta var en av de största tävlingarna man kunde åka i Sverige som yngre. Minns att vi brukade starta tre och tre, för att inte startprocedurerna skulle ta hela dagen. Jag har vunnit loppet två gånger som junior, när jag var 18 och 20. Det var tider det. 

Efter dagens lopp så blir det grönklittsjakten, första helgen i april. En tvådagars-tävling med jaktstart. Även det en gammal stortävling som jag åkt "hundra" gånger förr. Minns att jag slog Daniel Tynell med mellan en och två minuter på skaten dag ett, och blev nästan ikappåkt på den klassiska jaktstarten dag två. 

När säsongen sen är slut så får vi se hur det blir med allt. Det som är säkert är att jag ska fortsätta träna och tävla. Men för vilka vet jag inte än. Får höra att det är folk som stör sig på det jag skriver och klagar bakvägen. Är det något ni stör er på så tycker jag ni kan ta det med mig direkt och inte klaga till andra, eller kommentera anonymt. Riksidioter. 

En bättre resa - bilder och lite siffror +ANNAT

Hej torsdag och hej vilodag.

Det har ju varit ett ständigt tjat här på bloggen den senaste tiden kring hur nöjd jag varit med min träning på slutet och med min sommar och så vidare. Vi skulle kunna punkta upp lite saker jag varit nöjd med, gjort annorlunda och hur träningen denna veckan varit. Sedan avslutar jag inlägget med bilder från det senaste året, som visar svart på vitt att träningen gett resultat. Okej, då kör vi:

- På slutet av vårterminen så fick jag beskedet om att jag skulle få vara kvar på skolan och jobba i ett helt läsår till, då tog jag ganska snabbt beslutet om att jag skulle vara ledig och träna hela sommaren. Jag gjorde upp en liten plan på 700 träningstimmar, har som mest tränat 660 timmar tidigare. Förhoppningen var att jag skulle kunna träna på bra, vara seriös och få vara frisk och hel. Hade dock aldrig kunnat föreställa mig om att det skulle gå så bra som det gjort, enda lilla smolket i bägaren är en kortare sjukdomsperiod på fyra dagar i slutet av juni. Träningen har jag smygökat under hela sommarlovet, och det är egentligen bara nu under den senaste veckan som jag känt mig lite sliten. Enligt plan ändå, då jag kommer bli tvungen att träna lite mindre när jag börjar jobba 08-14 måndag - fredag, men det går att få till bra träning ändå! 

- Jag har i år som tidigare nämnt valt att fokusera på ett bra pass per dag, dels för att jag tror på det, men också för att jag tycker bäst om det. Jag får ju mer vila och återhämtning mellan passen då och jag slipper kasta in "slaskpass" och slasktimmar. Exempelvis så får jag nu cirka 45 timmars vila mellan gårdagens träning och morgondagens planerade träning. För den som kan räkna så är ju detta nästan två dygn. 

- Min vikt har ju varit lite på tapeten också. Jag bestämde mig inför detta träningsår att jag ville försöka gå ner i vikt. Dels genom bättre kost, men också genom träningen. För det första så har jag istället för fil och müsli börjat äta tre kokta ägg till frukost, på övriga måltider så har jag försökt att ta lite mindre kolhydrater och mer protein, i övrigt ingen skillnad där. I sommar så har jag inte ens druckit fem öl totalt, andra år så var det ju ett evigt rännande på krogen under sommarhalvåret, det har nog gjort sitt till. Rent träningsmässigt så har jag valt att helt utesluta gymträning med vikter, då jag anser mig tillräckligt stark för att åka på min nivå och istället fokusera på TRX-band, samt längre och hårdare "konditionspass". Strax innan säsongen börjar så tänker jag dock lägga in ett maxstyrkepass i veckan, för att få lite mer "pang" i musklerna. Kommer också försöka att hålla i TRX-styrkan under hela säsongen. Förutom de nämnda bitarna så har även min dygnsrytm varit riktigt bra under hela sommaren, lagt mig före klockan 12 nästan varje dag och gått upp före klockan 09 också nästan var dag. Ni som känner mig vet att det inte brukade vara så förr direkt. 

- Harmoni var något jag länge eftersträvade. Det tycks jag nu har hittat. Har ett lugn i kropp och framförallt huvud som jag inte känt på länge, eller ens någonsin förut. Suget efter träning och förbättring har nu gjort att jag mer aktivt gör val och saker mer 24/7 för att bli bättre. Tidigare så var det nästan "bara" under träning som jag var fokuserad och gjorde bra saker. Jag har fått vara hel och frisk, vilket gjort att jag kunnat träna och återhämta mig utan avbrott i träningen. Ländryggen som tidigare spökat och hindrat mig i mycket verkar jag nu ha lindrat. Det är jag väldigt övertygad om att mitt TRX-program hjälpt mig med, och det är jag oerhört tacksam över. 

- Denna veckan har börjat väldigt bra. På tre träningsdagar och träningspass så har jag fått ihop 13,20 timmar och 194,1 kilometer. Det känns på i kroppen vill jag lova, men jag vill som sagt passa på att träna på hårt denna sista lediga vecka. När jag sedan börjar jobba igen så kommer jag åter planera varje vecka mer noggrant, se till att ha 1-2 vilodagar och då i veckodagarna, samt träna på bra under helger. Dessutom så är det ju snart vecka 44 och ledigt, innan det så ska jag också till Ramsau i fem dagar på träningsläger, så nog hinner jag träna allt, det gäller bara att inte stressa upp sig när andra tränar på förmiddagarna. Jag kommer också bli tvungen att träna en del själv, det är bara att ta tjuren vid hornen och göra jobbet!

Det blev mycket text här. Men ibland känner jag för att skriva av mig mer ingående. Tänkte att vi skulle avsluta inlägget med lite bilder på hur min kropp gått från en fet och trött industriarbetare, till en något mer tränad sommarlovsfirare:

Stockholm Mini Marathon 1998, plus lite annat från min löpkarriär

Hyfsat nöjd kille efter andraplatsen på Stockholm Mini Marathon 1998. 

Stockholm Mini Marathon tillsammans med Rösjöloppet var de största terrängloppen för barn och ungdomar näst efter lilla Lidingöloppet. Samma år så blev jag faktiskt tvåa på Rösjöloppet och sjua på lilla Lidingöloppet. Man hade ju lite talang och kapacitet på den tiden. Löpningen var det som gick bäst fram tills jag fick löparknä två år i rad 1999-2000. 

1998 så sprang jag mina första 800-meterslopp. Personliga rekordet låg då på 2.12.05 (fyra på svealandsmästerskapen i Eskilstuna). Därefter fick jag ju som sagt löparknä i ena knäet första året och i det andra året efter. Gick då istället framåt mer i skidspåren, samt cyklade en del MTB. Lyckades bli topp-tio på långa lugnet i P 15-16 år 2000. Hängde med täten i halva loppet, därefter kom den första stigen och jag sjönk som en sten genom startfältet. Har aldrig varit någon stigcyklist, alltid varit bättre att cykla på slätt underlag. 

När jag blev bra i löparknäet i början av 2001 så körde jag mycket friidrottsträning inomhus i samband/kombination med skidsäsongen. Sprang då två lopp med kort mellanrum, det första så sprang jag på 2,05 och det andra så sprang jag på 1,59,51. Första gången under två minuter och inte ens 17 år fyllda. Då var jag nöjd och glad i hågen.

Kommande år så kombinerade jag skidor och löpning. Främst 400 - 1500 meter. Tyckte verkligen om löpningen. Gick ju på friidrottsgymnasiet här i Falun. Tävlade och tränade i princip bara löpning och korta intervaller under sommarhalvåret, så de första tävlingarna på skidsäsongen orkade jag inte ens åka 10 kilometer i tävlingsfart. Minns en gång i Bruksvallarna då jag fick lov att stanna och gå i den längsta backen. Det var säsongen 2002 - 2003. Drygt tre månader efter det så tog jag silver på JSM, 10 kilometer klassiskt i Huskvarna. 

Fick under min löpkarriär med mig tre medaljer från Skol-SM: 800 meter tvåa 2002 + trea 2003 och 1500 meter trea 2002. Blev även en silvermedalj på JSM 2003, 1500 meter, 25 hundradelar efter Albert Mollén som vann guldet. 

Efter 2003 så började jag få en del problem med småskador i fötter och knän framförallt. Samt att skidåkningen var det som jag tyckte var roligast och kände att jag skulle kunna bli bäst i. 2004 var det sista året jag tävlade i friidrott. Minns att jag vid flertalet träningar hade så ont i en fot och i ryggen (redan då!) att jag knappt kunde gå, men när vi väl startat intervallerna så var det nästan aldrig några bekymmer. Då och då längtar jag tillbaka till löparbanorna faktiskt. Vi var en jävligt härlig löpargrupp på upp emot tio killar här i Falun. En del av dom har jag kontakt med än idag och träffar!

Jag vägde cirka 65 kilo när jag sprang (2002-2003), nu när jag blivit en blötfet skidåkare så väger jag cirka 75 kilo. Vill ner till 70, men det verkar mer eller mindre vara omöjligt. 

Dom personliga rekorden ligger på:

400 meter: 51,98

800 meter: 1,56,22

1 500 meter: 4,01,02 

3 000 meter: 9,01,20

2 000 meter hinder: 6,16,84

5 000 meter: 16,19

Ni hittar en del statistik från årsbästalistorna på friidrott.se här. Kul läsning för en siffer- och resultatnörd som mig. 

Resultatet på Stockholm mini marathon. De flesta resultaten från mina gamla lopp går att googla fram. Sådant är kul! 

Triathleten Adam

Tbt till Säter (mini) triathlon. Minns jag rätt så är året 1996 eller 1997. Jag kom tvåa efter en ett år äldre kille. Hade fått nya triathlon-kläder precis och var sjukt nöjd över dom. 

Körde mycket triathlon en tid, innan jag kom på bättre tankar och förstod vilken töntig idrott det är. Till en början var jag bedrövlig att simma, okej att cykla och väldigt bra att springa. Men med en del träning av de olika grenarna så blev jag rätt okej på simningen också.  

Det hände att jag vann en del lopp efter en tid. Karriären fick ett abrupt slut under en dalacup något år senare, jag ledde redan efter simningen, men efter cirka halva cyklingen så hade halva startfältet kört förbi mig. Anledningen var att jag satt fast bakhjulet snett i cykeln och däcket låg emot bakgaffeln, jag blev vansinnig, kastade cykeln in i bilen och bestämde mig för att aldrig mer köra en triathlon-tävling. Tror jag hållit det löftet sedan dess. 

Tror det är bra att testa lite olika idrotter som yngre. Förutom triathlon så har jag kört lite MTB, fotboll och innebandy. Det var nog det. Sjukt att jag valde den värsta idrotten sen; längdskidor. 

Kommer ni ihåg?!

Bitter efter CX i Sunne, Robert Österling är så nöjd i bakgrunden, säkert för att han spöade mig. Foto: Okänt

Tråkigt med alla dessa: "idag ska jag jobba, sen träna, jag är trött"-inlägg. Så jag letade fram lite gamla idrottsbilder igår. Frågan är: var det bättre förr? 

Gråtfärdig efter 18 kilometer löpta i Träflasklöpet 2012.

Foto: Daniel Olsson

Halvless efter Kumlacrossen (2012?). Blev inte bättre när vi kom tillbaka till Scandic Örebro och varmvattnet var avstängt.

Foto: Okänt

Vinst i cykelcrossen Falun 2012. Här var det desto gladare miner.

Foto: Okänt

Stumdrar före Patrik Tallbom på förra årets SM-skiathlon. Ej livshungrig.

Foto: Sweski(?)

Pigga och bruna ben på Velodromen-GP 2014. 

Foto: Niclas Brus

15 kilometer skate, Skandinavisk cup Falun, 2015. Hatade allt.

Foto: Lina Börjes

Även här från cykelcrossen i Falun. Utför mördarbacken.

Foto: Erik Birgersson

CX i Vårgårda 2012. Blev trea båda dagarna (tvåa totalt i cupen) och magsjuk dagen efter vi kom hem, värd resa!

Foto: Oscar Ekstam

Idiotjäveln använder fäste under Björnjakten 2012. Fjärde bästa åktid under andra dagens jaktstart i alla fall.

Foto: Okänt

Stum i Bruksvallarna 2012, 10 km klassiskt. Aldrig åkt bra där, förutom förra årets sprint där jag blev tia.

Foto: Adam Johansson

Dunkade ikapp Jerry Ahrlin under Björnjakten 2013, då hade jag lite klipp. Släppte dessvärre med några kilometer kvar. Men det var en bra dag ändå!

Foto: Okänt

Nöjd efter avslutat Ingarvet-GP, 2012?

Foto: Henrik Öijer

Seger i Bergebo Ski Marathon 2015. Siktar på repris på söndag!

Foton: Martin Eriksson

Seger i Roslagsloppet 2015. Bra dag. Hämtade Benzen dagen efter i Tyskland!

Foto: David Holmström

Nöjd som satan efter andraplatsen i sprinten i Nalati och segern i den totala tour de ski China 2014. Tror detta var min bästa dag hittills i livet!

Foto: Tour de ski China

Att lura bort en förkylning!?

Hej kära läsare.

Vaknade ju i onsdags med halsont (kände mig inte speciellt sjuk och hade inte feber), men tränade ändå den kvällen (utan halsont), samt gjorde troligtvis mina två bästa cykeltävlingar i helgen. Hur går det ihop? Jag är ju för det första inte någon förespråkare av att träna med en förkylning i kroppen, och jag har dessutom haft en lätt hjärtmuskelinflammation 2005-2006 (symptom på den: dubbelslag, väldigt trött, seg, kraftlös och yrsel). Men ändå så körde jag?!

Jag har vid ett, eller möjligtvis två tidigare tillfällen gjort så tidigare (tränat trots att jag egentligen inte borde). Det ena var inför en cykelcross-tävling i Lidköping för två år sedan (23-24 oktober), då jag också kände lite i halsen någon dag innan. Och den senaste gången var som bekant förra veckan. Vanligtvis så brukar jag vara väldigt försiktig, speciellt efter nyss nämnda hjärtmuskelinflammation. Men denna gång var jag så väldigt sugen på att köra CX-tävlingarna i Falun, hemmaplan, min favoritbana, hade en uppåtgående formkurva på nästan alla plan; tekniskt, taktiskt, fysiskt och psykiskt. Så jag bestämde mig för att dra en chansning, en chansning som senare visade sig hålla!

Under onsdagen så vilade jag i princip hela dagen, införskaffade mig en massa medikament, drack litervis med vatten + ingefärs-te med honung och jag sov dessutom en del. Bestämde mig sedan vid fyra för att köra Onsdags-VM (samling kl 17) då jag inte längre hade halsont. Visste att det var en chansning, men jag tänkte ta det halvlugnt, hade jag känt mig sämre så hade jag direkt avbrutit. Jag hade sedan en önskan om att dagen efter vakna upp friskare, eller med otur en rejäl förkylning. Bara så att jag visste åt vilket håll det skulle gå. 

Torsdag morgon vaknade jag helt utan halsont, men med en skaplig snuva. Använde mig i princip av en hel näsdusch under dessa dagar:

Tråkigt nog så har Miwana slutat med denna grymma produkt.

Tog en säkerhetsvilodag under torsdagen, men hade nu stora förhoppningar om att förkylningen är borta och att jag kunde tävla under helgen. Fortsatte min kurering med mycket vila, bra kost och så vidare. 

På fredagen kände jag mig ännu bättre och körde ett lätt rullpass på en timme. När jag sedan vaknade på lördagen var jag i princip fri från snuvan, åkte upp till Lugnet, testade banan, värmde upp och tävlade. Samma visa på söndagen. Och ni vet ju hur det gick på lördagen och på söndagen, SUCCÉ!

Igår så vaknade jag utan att vara varken sliten eller en tillstymmelse till förkylning, var riktigt pigg i kroppen. Valde ändå att ta ytterligare en säkerhetsvila. Speciellt med tanke på att jag kört fyra tävlingar på två helger. Det sliter en del på kroppen med dessa maxinsatser vill jag lova.

Idag jobbar jag på gymmet och ikväll så kör jag en rullskidlektion. Däremellan så hade jag tänkt försöka klämma in ett lugnt träningspass också. Vi får hoppas att dagens planer går i lås!

Slutet är nära, (kort) sammanfattning säsongen 2009/2010!

Godmorgon.

Ja, slutet på skidsäsongen för min del är nära nu. Närmare bestämt två och tre dagar bort. Då min säsongsepilog kommer att ske på Grönklittsjakten, (lördagens startlista hittar ni här). En säsong som jag faktiskt är nöjd med, en säsong som till stora delar innehöll långlopp och (för min del) fina framgångar.

Idag är planen att jag ska köra ett 10"-20"-intervallpass, där jag ska försöka få med skate, klassiskt och stakning. Hur det kommer gå får vi (och jag) veta senare idag. Det jag vet redan nu är att det kommer bli jobbigt, dels för att träningsformen är jobbig, men också för detta slitsamma skidföre som råder.

På jobbsidan så är det ledigt för dagen, ej heller andra inplanerade "uppgifter" eller ärenden. Jag skulle egentligen tagit tag i vissa saker, såsom sommarjobbsletande, skola framöver, mitt företag och den inte alltför oviktiga delen; försörjning. Jag måste ju faktiskt (konstigt nog?) ha in pengar för att klara av mitt förhållandevis billiga leverne. Förhoppningsvis så kommer det att lösa sig.

Det här med frågor och (vettiga) kommentarer är något jag uppskattar och gillar, frågan är ju vad ni tycker om det då det råder hyfsad stiltje på den biten. Besöksstatistiken tänker jag inte ens ta upp.

Nåväl, nu är det frukostdags. När lunch, övriga mattider, nästa blogginlägg och träningen blir återstår att se. 

Till sist:

Mina långlopp säsongen 2009/2010, tryck på texten under bilden för att läsa min sammanfattning från respektive lopp:

17/1, 8:a Grottfallsrundan, Grängesberg.

 

24/1, 5:a Norrbärke Ski Maraton, Smedjebacken.

7/2, 2:a Bergebo Skimaraton, Borlänge.

13/2, 5:a Orsa Grönklitt Skimaraton, Orsa-Grönklitt.

21/2, 7:a Bessemmerloppet, Högbo bruk.

7/3, 63:a Vasaloppet, Sälen-Mora.

Tack och hej så länge!

Det här med fotboll och fotbolls-VM!

Jag fick infallet att skriva lite om fotboll och fotbolls-VM. Mest för att jag gillar att kolla på fotboll, främst under fotbolls-VM. Jag tycker också att det är skoj att spela själv. Jag spelade själv i Sundborns GOIF i fyra år (10-13 år).

Först och främst, jämför man allsvenskan med internationell fotboll, såsom engelska-, spanska- och italienska ligan. Så är det som att jämföra dag och natt. Det är ganska kul att se då att land som Sverige (som i år visserligen misslyckade att kvala till Fotbolls-VM 2010) kan om inte slå, så åtminstone spela kryss mot andra toppnationer. Därför är just VM så spännande att kolla på. Visst, Champions league är inte så tråkigt att kolla på heller. Men där är aldrig (nästan) några svenska lag med.

Ett specifikt minne från fotbolls-VM som jag har är (som de flesta andra svenskar) fotbolls-VM 1994 i USA. Jag var bara tio är gammal, men kom ihåg det ganska bra. Jag minns premiärmatchen mot Kamerun som slutade 2-2, jag minns även "kryssmatchen" mot Brasilien 1-1 och självklart så kommer jag ihåg bronsmatchen, förnedringen mot Bulgarien då vi (Sverige) vann med 4-0!

Men det mest spännande (ur svenska ögon) på hela turneringen var nog kvartsfinalen mot rumänien:

1-0, Tomas Brolin, 78:e minuten

1-1, Florin Raducioiu, 88:e minuten

Förlängning 2x15 minuter

1-2, Florin Raducioiu, 100:e minuten

2-2, Kenneth Andersson, 115:e minuten (alla minns väl hans målgest?)

Straffar

Som Sverige vann med 5-4.

Ni kanske minns Thomas Ravellis grymma straffräddning som tog oss vidare till semifinalen?!

Några av bronshjältarna. Från vänster: Tomas Brolin, Henrik Larsson, Thomas Ravelli och Kenneth Andersson.

Ni som minns fotbolls-VM 1994 i USA, minns också denna maskot; Striker!

Det var lite om fotbolls-VM.

Vem är världens bästa fotbollsspelare genom tiderna då?

I mina ögon så är Diego Armando Maradona störst! Han hade en riktigt bra teknik och en enastående spelförståelse, vilket jag tycker är anledningara till att han är världens bästa fotbollsspelare genom tiderna. Han fick också ett guld i fotbolls-VM, 1990 i Italien.

Kul med lite nostalgitrippar eller hur?

Vad är era starkaste minnen från fotbolls-VM och vem tycker ni är världens genom tiderna bäste fotbollsspelare?

vm-fotboll.se är en bra sida där det står mycket om just fotbolls-VM genom tiderna!

Det var allt för denna gång.

Mörker och formtoppningar

Ja dagens pass hade inte många ljusglimtar. Jag hade träningsvärk i nacke, rygg, axlar, med mera, efter gårdagens drabbningar. Jag skulle köra två timmar skate, gick väl sådär i en timme, men när jag efter 1,20 tim in i passet får stanna tre gånger i en och samma backe så tänkte jag att det var nog dags att åka hemåt för det blir inte roligare än såhär idag, den biten från 1,20 till bilen tog 25 minuter. En sträcka som i vanligt lungt tempo brukar ta cirka 15 minuter. Man skulle ju som ni ser kunna kalla detta pass för ett riktigt mörker, det skall dock tilläggas att jag tränar ner mig en aning denna vecka inför SM-femmilen, och morgondagens tävling: "vårpoffen" blir som ett led i träningen. Medelpulsen blev enorma 116 hjärtslag/minut. Målet denna vecka är 20 timmar, jag har kört 13 nu, så det klarar jag av. Nästa vecka jag ändrar träningen till mer mjölksyra och intervall.

På tal om träning och även formtoppningar så kan jag dela med mig av min formtoppningsmodell jag använde mig av inför JSM 2001, 2002 och 2003. Den var inte speciellt avancerad, men den kom som en variation i den "vanliga" säsongsträningen som brukar vara ganska lätt. Jag lade upp den på två veckor, började med två vilodagar och den tredje dagen så var det två veckor kvar till första distansen på mästerskapet (hänger ni med?). Såhär såg det ut 2003 inför JSM i Huskvarna där jag tog silver i H19-20 (som 19-åring):

Dag 1: 1,30 tim AII skidor + hård gymstyrka
Dag 2: 1,30 tim AII skidor + uthållighetsstyrka
Dag 3: 1,30tim AII löpning + lättare styrka
Dag 4: 1,30 tim AI skidor + 1,30 tim AI skidor
Dag 5: 2 tim AI skidor
Dag 6: Tävling 10 km Lilla SS
Dag 7: Tävling 10 km Lilla SS
Dag 8: Resa till Huskvarna/Jönköping, lätt skidåkning 1 timme
Dag 9: En timme skidor med några korta intervaller
Dag 10: JSM 30 km F (21:a)
Dag 11: Skidtest
Dag 12: (Morgonjogg 15 minuter) JSM 10 km K (2:a!)
Dag 13: JSM Sprint F (21:a)
Dag 14: Hemresa

Året innan (2002) så tog jag silver i klassen H17-18 på distansen 20 km K i Ljusdal. Där var upplägget ungefär detsamma förutom tävlingarna, då körde jag istället två intervallpass den helgen. Det JSM:et höll på att bli inställt för mig, då jag på natten till resdagen vaknade riktigt illamående och spydde. Men vi åkte dit i alla fall, jag fick i mig lite sportdryck, korv med bröd och blåbärssoppa den dagen. Men bestämde mig för att åka runt banan, könde mig som ett lik. Dagen efter testade vi skidor och det kändes mycket bättre i kroppen, så jag bestämde mig för att tävla nästkommande dag. Vilket med facit i hand visade sig vara ett bra beslut.

Inför JSM 2004 i Gällivare så var jag nog då i mitt livs hittils bästa form, jag flög nästan fram på banorna på Lugnet en vecka innan. Jag hade gjort bättre resultat innan JSM än vad jag gjort tidigare säsonger. Men då det var fyra dagar kvar till resan upp till Gällivare så drabbas jag av en otrolig magknip som håller i sig i två dagar, innan jag bestämmer mig för att åka ner på akuten (då jag inte kunnat träna på dessa dagar). På akuten konstaterar dem att jag drabbats av förstoppning och de kunde hjälpa mig på plats. Dagen efter gjorde jag ett försök till ett intervallpass, men jag var totalt orkeslös, vilket också återspeglade hela det JSM-mästerskapet i Gällivare.

Sådär nu fick ni en riktig nostalgitripp, har ni några frågor är det bara att skriva. Nu laddar vi inför kommande tävlingar, säsonger, SM, med mera! På återhörande imorgon!