Bra träningsdag med gym och klassisk skidåkning

Hejsan.

Det blev träning ändå idag, sjukt skönt! Fick hjälp av mina föräldrar så jag hade någon timme till övers att slå ihjäl på diverse träningsanläggningar. 

Jag ställde bilen vid skidstadion (för att slippa betala parkeringsavgift) och joggade fem minuter bort till Actic gym på Lugnet där jag lyckades tricksa åt mig en fribiljett (har ju trots allt jobbat där förr i tiden). På gymet så körde jag följande:

A) Frivändningar från knäna, uppvärmning: 10x40 - 6x50 - 4x55 kilo

5x4 Frivändning från knäna + stöt @ 50 kilo, start varannan minut 

B) Knäböj, uppvärmning: 10x50 - 6x60 - 4x70 kilo

3 varv av: 5 knäböj, 75 kilo - 5 upphopp på bänk - 6 chins L-sit,

Start var tredje minut 

C) Marklyft 3x3 @ 140 kilo (dödstungt idag)

Bänkpress 3x3 @ 80 kilo (förvånansvärt lätt)

Lutande rodd 3x3 @ 70 kilo (mygelgungade upp det som vanligt)

D) 3 varv av: 12 stakövning i TRX - 8 armhävningar + bendrag i TRX - 10 TRX-rodd - 10 Borzovhopp,

Start var tredje minut 

E) 5 varv av: 30 sekunder burpees (13 st) - 30 sekunder vila - 30 sekunder kettlebellsswing, 24 kilo (17 st) - 30 sekunder vila 

Efter gymet så joggade jag tillbaka till bilen och betade av ett klassiskt pass på en timme. Jag hade ett par nyvallade klassiska skidor med klister på, riktigt fint att få åka lite diagonalt igen! 

Jag hann med sex varv á cirka 2,9 kilometer, plus en till backe. Totalt blev det 17,45 kilometer och 420 höjdmeter. Fin träningsdag! De tre senaste dagarna har jag ändå fått in 101,25 kilometers skidåkning, det är inte illa!

19:e och nattsvart

Adam Steen, placering 19, på tiden 1,40,15. Det är inte för detta jag håller på.. Förra året kom jag väl på plats 40-50 ungefär. Så med tanke på det så var det ju ”bra”. 

Nej jag är väldigt besviken och ledsen. Tillbaka igen där jag tvivlar på min egen förmåga och så vidare. Less. 

Kände redan i starten att jag inte hade konkurrenskraftigt material. Släppte varenda framförvarande åkare. Fick maxa på flacken och släppte folk hela tiden. Men då det ibland gick lugnt i tätklungan så lyckades jag hänga med täten i nästan 15 kilometer i alla fall. 

Efter det så hamnade jag ensam och bestämde mig för att köra på så bra jag kunde hela loppet. Det lyckades jag med och jag får vara nöjd med det. Inte en enda gång på loppet så var jag flåsig eller riktigt trött, utan det var materialet som satte stopp. Trist. 

Stod mellan spåren under de tre sista milen av loppet. Åkte själv mellan 18 och typ 38 kilometer. Sen kom en riktig motionsklunga på typ 15 personer ikapp mig. Bestämde mig för att spöa alla dom åtminstone och lyckades med det. Även det var bra. Så, bra insats, men bedrövligt långt efter. Cirka fem minuter bakom vinnaren. Inte kul, men vad gör man. Bara att blicka framåt och försöka ta nya tag. Men jag kanske är slut som skidåkare och för gammal nu?! 

Hade glömt pulsbandet också så klart, så jag vet inte någon puls. Här har ni resultaten. Varsågod att håna mig, Sveriges sämsta skidåkare. 

100 min skate inkl 5’ tröskel och 5’ 10”-20” + irritation

Gillar verkligen min Odlo-jacka!

Magiska förhållanden på Lugnet idag igen! Världsklass på riktigt!

Det märks att det börjar närma sig tävling och riktig långloppspremiär. Jag är lite mer irriterad, grinig, nervös och på spänn.

Var småstressad iväg i förmiddags för jag ville hinna se sprinten i Tour de ski efter. Får väl skylla mig själv lite här att jag inte var ute i bättre tid. Jag tog mitt pick & pack och begav mig till Bergebo spänd av förväntan på att få till ett lagom träningspass på konstsnön där. Jag slås av att det inte är några bilar när jag kommer dit, blev väldigt nöjd över det först, men när jag ställde mig på spåret så insåg jag varför. Det var totalt blåis där och inte en tillstymmelse till att ens ha försökt fixa till spåren. Jag vet att vintern är oerhört dålig och det går ju inte att påverka. Men blir såklart väldigt besviken när det finns konstsnö, men ingen har ens försökt dragit, eller rivit i det. Tråkigt så klart! Nu menar man på att kommunen dragit in sitt stöd till skidspåren i Bergebo och det är ju också väldigt trist. Men denna kära kommun har ju våra viktiga pensionsräddare som sitter och fikar på Willys hela dagarna att ta hand om. Det förstår man ju att är viktigare så klart. 

Nu får jag väl fan igen för kritiken mot spåren. Men, men. Jag åkte i 2,5 minuter innan jag gav upp. Satte mig i bilen och gav mig av till min gamla hemmaarena Lugnet i Falun. Var ganska less och irriterad.

På Lugnet var det magiska förhållanden och jag blir nästan tårögd över hur bra det är där. Jag har tidigare många gånger varit kritisk även till spåren där, men det är många år sedan nu. De senaste åren har spåren oftast hållit toppklass! 

Bestämde mig i bilen på väg till Falun att ställa larm på mobilen och sedan lyssna på sprinten på SVT play via mina AirPods. Det fungerade väldigt bra och jag blev klar så att jag ändå hann se semifinaler och finalen. 

Själva åkningen gick helt okej, kroppen kändes skapligt. Jag åkte lugn skate i cirka 30 minuter, hann ett varv på nästan 2,9 kilometer och 80 höjdmeter på cirka 10 minuter. När jag gjort denna uppvärmning så betade jag av följande:

- 5 minuter tröskel, 1,90 kilometer, 161 snittpuls, 169 maxpuls, 22,8 km/h snittfart

- 5 minuter 10"-20", 1,47 kilometer, 164 snittpuls, 172 maxpuls, 17,6 km/h snittfart

Fint och snabbt före, helt perfekt! Det blåste rejält under passets gång, motvind uppför och medvind utför. Så långt allt gott. Men tro inte att jag inte irriterade mig även på Lugnet..

Det är galet mycket folk där i spåren och det kan man ju förstå. Det är ju fina spår och det finns ju uppenbarligen ingen annanstans att åka skidor på. Men jag kan inte för mitt liv förstå att vissa som knappt kan stå på ett par skidor ska vara där på spåren och åka, framförallt i utförsbackarna. Det är livsfarligt när man kommer ikapp dessa personer och ofta åker dom i klungor eller i bredd så att man själv blir tvungen att tvärbromsa. Dessutom stannar dom mitt i spåren och har noll koll på vad som händer runt omkring. Man åker i fel färdriktning och beter sig som om man är helt själv i spåren. Detta irriterar mig kraftigt mycket och det är inte bara en gång jag skakar i huvudet under dessa pass. 

Att folk inte lär sig att åka utför är också en gåta för sig. Man plogar sig utför hela backarna, det uppstår en ny inlandsis i spåren efter dom, desto fler personer plogar och så fortsätter det tills det i kurvorna är ren blankis. Istället kan man ju precis som jag göra åka i ytterkanten och trampa sig runt kurvorna i plogvallen som uppstår, hur enkelt som helst och inte det minsta isigt. 

Som ni märker så är jag lite irriterad, men det är väl som jag nämnde i början på grund av morgondagens långloppspremiär i Orsa. Hoppas på ett bättre lopp där än de två senaste årens totala katastrofer. 

Passet idag blev 1,40 timmar långt, 29,38 kilometer långt, jag klättrade 740 meter och snittpulsen blev 133.

Varsågoda att skjuta tillbaka på mig efter dagens kritik. Hej.

130 minuter och 37 kilometer kombipass

Magiskt fin solnedgång under dagens pass 

Hej hej. 

Årets första pass är nu ett minne blott. Jag körde för första gången på ett tag i Bergebo. Med tanke på denna oerhört dåliga vinter så får man vara glad för att det finns snö att åka på. Förhållandena där var dock knappt godkända, väldigt isigt och sladdriga spår. Men som sagt får vi vara glada över att det ens finns snö att åka på. För mig fungerar det ändå rätt okej att nöta varv efter varv på en kortare slinga. Dagens ”varv” mätte precis över kilometern, men då åker man och vänder. Det finns lite mer snöhögar som dom skulle kunna lägga ut, men det känns ju som en dålig idé med tanke på att vädret ser ut att vara fortsatt dåligt (=plusgrader ) framöver. 

Jag var utrustad med ett par skateskidor, mina stakstavar och ett par kombipjäxor under passet. Innan jag kom dit var planen att endast åka skate, men väl där ändrade jag mig till att kombinera det med stakning. 

Upplägget blev: 

30 minuter stakning - 7,96 kilometer 

30 minuter skate - 8,84 kilometer 

30 minuter stakning - 8,41 kilometer 

30 minuter skate - 9,00 kilometer 

10 minuter stakning - 2,88 kilometer 

Totalt 2,10 timmar och 37,1 kilometer. 

Ganska lättfört som ni kanske redan förstått. Jag åkte lugnt och fint hela passet. Snittpulsen blev 115 och jag klättrade 565 meter. 

47 kilometer stak på Lugnet

Blev ingen bild från dagens pass. Jag tränar väl och har inte tid med sådana fjantigheter som att fota min träning..

Dagen började med att få iväg hela lasset med mig och Alfons till Lugnet. Väl där så mötte min mamma upp mig för att ta hand om Alfons och samtidigt ge mig ett par skidor. Service! 

Träningen inleddes sedan med cirka en timme lugn åkning. Därefter så dök min pappa upp och vi testade igenom några par av de nya DP Sprint-skidorna. Hoppas dom går bra på tävling! Jag hade med mig Adam Larsson stora delar av passet och även på skidtesterna, det var trevligt. 

Efter skidtesterna rullade träningen på, varv efter varv, minut efter minut och kilometer efter kilometer. Bara att stänga av hjärnan och mata på. 

När jag hade åkt 2,30 timmar så lade jag in totalt 10 impulser, en varannan minut, 15 stavtag vardera. Bra att få försöka träna lite snabbhet, styrka och teknik. 

Blev ett fint pass om 3 timmar, 47,2 kilometer och 985 höjdmeter. I och med detta har jag fått 12,30 timmar denna och totalt 25,55 timmar under de sista två veckorna. Av dessa timmar var 4,45 i intervallintensitet Inte illa pinkat det. 

Efter träningen så hade jag en skidskola för två personer också. Kul att få lära ut det lilla jag kan inom skidåkningen. 

Imorgon väntar en ny dubbeltröskel, sedan ska jag försöka vila upp mig lite. 

35 nya kilometer in på kontot

Skräddarbackens spårpatrull förtjänar all credd dom kan få. Här är man verkligen på tårna och gör så gott man kan efter sina förutsättningar. Annat än vad man kan säga om andra anläggningar här i staden.. 

Jag åkte på Atomic-skidor under hela juniortiden. Hade faktiskt fria skidor då. Det var tider det. Eller egentligen inte, för jag var i princip aldrig nöjd med dom. Sista loppet som junior så testade jag ett par Fischer och sedan dess har jag med väldigt få undantag hållit mig på just Fischer. Skidorna på bilden är en bra bit över tio år gamla, vallade med blå burk idag och dom gick rätt fint!

Ny dag idag och ett nytt pass på 2,30 timmar. Inga långpass direkt, men ändå längre än vanligt under mina jobbveckor. Jag får vara glad för det jag kan få till helt enkelt. Som jag varit in på tidigare så tror jag inte det är antalet timmar som är viktigt, även om det ibland kan vara fint att få till lite mer mängd. 

Igår körde jag skate, idag blev det klassiskt. När jag började staka för några år sedan så ville jag försöka staka så mycket som möjligt, det för att jag var rädd för att inte orka staka mig igenom loppen. Nu är det inte det som är begränsningen, utan snarare fysiken. Så då kan det ju vara fint att köra annat på skidorna än enbart stakning. Dessutom så vill jag ju spara stakmusklerna till hårdare pass på Skiergen bland annat. Att köra helkropp i form av skate och klassiskt blir ju lite mer belastande på flåset (även om jag nu kör lugnt) och lite mindre tungt rent muskelärt. 

Precis som igår så sprang jag upp till spåret (8,26 min, 1,34 km) och även tillbaka hem (5,43 min). Endast uppför dit och nedför hem då såklart. Även om man inte tänker på det som löpning så blir det ändå lite drygt fem kilometer på två dagar. Helt okej för att hålla igång löpningen lite. 

I skidspåret så blev det sedan nästan uteslutande klassisk åkning och tillsammans med Elis Weslien som stakade. När jag hade kört totalt två timmar så lade vi in tio minuter enbart stakning i en hög distansfart, vi kan kalla det för AII. På dessa tio minuter hann vi lite drygt ett varv på elljusspåret: 2,96 kilometer, 17,7 km/h snittfart och med en så pass låg snittpuls som 134. Brukar ha svårt att få upp pulsen emellanåt och så var det även idag. Tänkte att det kan vara bra att få lite högre fart i spåret med just stakning, så att det inte bara blir Skierg. Kändes okej, men det var rätt tungfört och fästvallan låg i på de ganska mjuka skidorna. 

Totalt skramlade jag ihop 35,9 kilometer, 2,30 timmar och 765 höjdmeter. På gårdagens och dagens pass har jag samlat ihop totalt 25 varv på Skräddarbackens elljusspår och 69 kilometer. Det duger fint åt mig!

Jogg till spåret och därefter skate

Nöjding med byxorna tighta som korvskinn (till mitt försvar så har jag långkalsonger under).. Nu har resan börjat mot smalare tider. Lyckades hålla mig ifrån socker igår i alla fall, bara några dagar till så är suget ett minne blott 

Hej på er.

Hoppas ni har en fortsatt fin jul. Jag har då det. Njuter av de lediga dagarna och försöker träna så mycket jag kan utan att få låset i ytterdörren bytt.. Får jag till planen denna vecka så blir det ytterligare en fin vecka och således två i följd. Förhoppningsvis gör det mig inte sämre. Därefter börjar ju tävlingarna dra igång och då får jag minska ner på mängden.

Idag passade jag på att åka skidor i Skräddarbacken. Det var rätt så fint faktiskt. På sina ställen var det genomslag, men det syntes på lång väg och man kunde utan problem åka vid sidan av dessa. Fint att ha skidspår 1,3 kilometer hemifrån. 

Jag började med att jogga upp till spåret, sedan väntade 12 varv skate (2,15 timmar ungefär) och därefter jogg hem igen. Totalt 2,30 timmar, 33,1 kilometer och 720 höjdmeter. Under de första varven så hade jag trevligt sällskap i form av Elis Weslien, det var ett kärt återseende. 

Med lite mindre än timmen kvar av passet så lade jag in tio stycken stakimpulser om 15 stavtag i olika uppförsbackar. Tror det är ett nödvändigt ont att få in lite spurter. Dels för muskulaturen, men också för det tekniska. För min del som bara kört Skierg-intervaller hittills så är det nog också bra att försöka köra lite impulser. Framöver om det blir bättre skidföre så måste jag väl köra intervaller utomhus också, men jag tycker Skiergen är så jävla effektiv att det numer är svårt att låta bli den. 

Imorgon är tanken att köra klassiskt eller stakning, samma längd som idag. Antingen kör jag då i Bergebo, Gyllbergen, eller varför inte i Skräddarbacken igen. Det visar sig.

Allt för nu!

47 friska stak-kilometrar

Bloggfavoriten Simon Andersson bjuder på en briljerande diagonalåkning. Han håller ju fortsatt på med det där. 

Pisspaus

Tjena tjena. 

Jag har idag fått till ett riktigt fint stakpass på Lugnet. Förhållandena där är riktigt världsklass med tanke på vädret. Jag blir helt lyrisk när jag får åka där och tycker inte alls det blir tråkigt att nöta där varv på varv. Men då åker ju jag där cirka en gång i veckan också. Kan ju förstå Simon som snurrat 120-130 varv där sedan i onsdags, då kan man nog bli lite less.. Men är man där en gång då och då så funkar det för mig klockrent. Blir så mycket bättre åkning på dessa spår, än att harva runt på de lokala jag har här i Borlänge. 

Hade sällskap hela passet idag, förutom av Simon även av den gamle Falun-Borlänge-åkaren Daniel Olsson, Robert Eriksson och vi fick även en skymt av den alltid lika trevlige Johannes Ringsby. Luktar comeback där!

Jag testade två par nya DP Sprint och dom är riktigt sköna i åkkänslan. Hoppas dom kommer leverera på skidtävlingarna också bara. Åkte också med mina lånepjäxor från Alpina. Även dom levererar. Kul med nya prylar! 

Dagens pass avkastade följande siffror: 3,01,05 timmar, 47,18 kilometer, 975 höjdmeter, 109 i snittpuls och 130 i maxpuls. I och med detta så har denna vecka bjudit på 13,25 timmars träning. Känns lite med tanke på att jag knappt gjort annat än att träna. Men mina dubbeltröskel-dagar bjuder ju inte direkt på någon timfest.. Så det är ju ändå rätt bra. Dessutom fattades det endast fem minuter från att få tre timmar intervalltid. Bra vecka alltså! 

Nu ska vi på julfika hos Amandas släktingar. Hejdå ännu mer min deff... 

3 timmar stakning

Tjena tjena. 

Det var visst ingen skidprofil-träning idag och jag var ju ändå där så det var lika bra att köra själv. 

Innan passet var jag rätt orolig på förhållandena då det hade kommit nysnö och var kring nollan. Men otroligt nog var det nypackat. Elljusfemman, ner till Medväga och Igeltjärnsvägen var åkbar. Men det kändes som att det töade bort under tiden jag åkte och snötäcktet är väldigt tunt. Det går ju tyvärr inte att styra vädret idag heller, så förhållandena var så bra det gick att få till med förutsättningarna. Konstsnön på stadion kommer nog bli rätt bra. 

Under den första timmen så gick det ändå hyfsat lätt i den packade snön. Men därefter blev det allt blötare och tyngre. På mina tre timmar hann jag 36,8 kilometer, så ni kan nog ana att det gick rätt tungt. Typ fem kilometer längre än gårdagens två timmar skate. Sjukt hur det kan skilja från dag till dag. 

Var lite halvseg och trött idag. Men det går jag vara emellanåt. Bara att kämpa på. I eftermiddag så tänkte jag springa en kortis med stavar också. Måste bli snabb och smal igen. 

Skejta på, hej och hå

Godkväll kamrater.

Idag har jag spenderat sen eftermiddag, samt tidig kväll fram och tillbaka på ett 450 meter långt konstsnöspår i Bergebo. Visst lät det trevligt?! Det var det också. Eller i alla fall helt okej. Lyssnade på lite olika poddar och tiden sprang (nåväl) iväg. 

De goda nyheterna är att kanonerna sprutade enligt uppgift i Bergebo igår och även idag. Pratade med en av spårgubbarna (livrädd att han skulle känna igen mig och mina tidigare sågningar) och han sa att dom förhoppningsvis skulle få ihop en rundslinga någon gång kring jul. Det låter ju bra! Dessutom så ska Igeltjärnsvägen vara åkbar för klassiskt. 

Jag tog med mig pannlampa idag, men den behövdes inte då det var upplyst av elljus. Mysigt ändå. Mot slutet så bjöds det på snö också, men temperaturen gick från ett antal minus till typ nollan. Det här galna pendlandet i temperatur fortsätter. Trist. 

Hann med två timmar på sekunden, 31,73 kilometer och 625 höjdmeter. Snittpulsen landade på 116 slag/minut. Imorgon tänkte jag försöka staka och kanske även köra ett kortare löppass på eftermiddagen. 

Tillbaks på noll och ingenting

Trots nya pjäxor från Alpina och de nya Fischer DP Sprint så blev det ändå pannkaka av dagens insats. Måste ändå säga att jag är sjukt nöjd med pjäxorna och servicen från Alpina! Jag har beställt ett par som inte kommit än, så då fick jag låna två par andra så länge. Dessutom till bättre pris än det gamla märket jag använt. Så får man nöjda kunder! 

Vad ska jag säga om dagen? Jag öppnade det jag kunde och körde det jag hade loppet igenom. Men det svarade inte som jag ville. Hade inget riktigt tryck i stakningen och det mesta gick tungt. Besviken, less och uppgiven. Men vi har väl varit med om denna historia i Älvdalen förut: ”Världens sämsta skidåkare”, ”dags att lägga av” och så vidare. Jag har trott det varit kört då, men ändå kommit tillbaka. Så det borde nog gå även denna gång. Bara att bita ihop, tro på det jag gör och kämpa vidare. Hade varit värre om det känts bra idag och jag varit ljusår efter. Nu kändes det ju röv. Dessutom så har jag ju gjort ett bra lopp i Orsa för inte alltför längesedan. Så än finns det nog hopp. Dags att ta tag i sockerförbudet igen och dubbeltröskel. Start imorgon (hade dock ändå planerat in dubbeltröskel imorgon redan innan helgen).

Här är resultatet, skratta inte åt min insats tack:

Halvseg sjua

Tjena tjena. 

Ingen höjdare idag, men inte heller någon katastrof. Skateformen var som bekant inte någon höjdare och tekniken lämnar en del att önska. Men kroppen var inte heller riktigt på topp, dels hade jag inget riktigt tempo och inte heller någon bra ork. Hamnade i någon halvseg fart som jag försökte hålla så gott jag kunde. Tyckte jag hade oroväckande hög puls innan och under loppet. Plus att jag kände dubbelslag under loppet och känner nu efteråt lite smärta i bröstet när jag andas in. Förhoppningsvis är det bara mentalt och psykiskt. 

Imorgon ska jag försöka mata ikapp lite slashasar framför. Det ska förhoppningsvis gå, bara hjärtat fortsätter slå så. 

Nåväl, skönt att inte vara alltför bitter åtminstone och fint att få ett race i kroppen! 

Stak/skate/stak/skate, premiär i Bergebo

Tja tja. 

Nu har jag precis betat av ett pass uppe i Bergebo. Första för säsongen faktiskt. Jag var osäker på förhållandena och snöläget. Men det visade sig vara helt okej med tanke på omständigheterna. Jag fann snabbt en sträcka där jag åkte fram och tillbaka. Ett sådant ”varv” tog cirka 3,5 minuter och var 900 meter långt. Konstsnö på huvuddelen vid stadion och bort till under tunneln, sedan natursnö med lite is ner till Igeltjärnsvägen där jag vände. 

Jag körde ett upplägg om 30 minuter vardera i följande åksätt: stakning - skate - stakning - skate. Det fungerade väldigt bra och det var skönt att få åka lite skate också. Imorgon väntar nämligen Björnjakten i Älvdalen. 

Fick ihop 2 timmar, 29,9 kilometer och 525 höjdmeter i alla fall. Sämre start på fredagar kan man ju ha!

Som en liten fredagspresent så kan jag erbjuda er 15% rabatt på KAQ-sortimentet om ni anger koden: ”Adde15”. 

Det blev visst tre timmar

Mina Jawbreaker var i det närmsta helt igensnöade den sista halvtimmen. Envist så hade jag dom ändå på mig, då det snöade i sidled och jag ville inte få ont i ögonen. 

Med hela det här projektet att ta sig till Falun med Alfons, slita på Benzen och lägga en halv förmögenhet på bränsle så är det ju lika bra att träna när man väl gör det. Jag har ju inte varit jättesjuk, bara småkrasslig. Så jag behövde träna. Dessutom så blir det med stor sannolikhet ingen skidåkning i veckan heller. 

Tanken var först att köra skate och stakning i typ 1,30-2 timmar. Men vem försöker jag lura egentligen. Jag visste väl ändå innerst inne att det skulle landa på tre timmar innan det var över. Dessutom så lär det ju bli en del löpning i veckan, så jag bestämde mig ganska snabbt för att enbart staka. 

Till en början var det uppehåll och gick ganska lätt där i spåren. Enda lilla problemet under den första halvan av passet var att jag frös om händerna och fötterna. Annars tyckte jag det flöt på bra. Jag blev positivt överraskad att dom hade förlängt spåret till lite drygt två kilometer, så det var kul! 

Under den sista timmen så tilltog snöandet alltmer och jag började så smått ledsna ur. Men när jag kommit så långt var det bara att bita ihop och fortsätta. 

Jag åkte lugnt och fint under hela passet. Tyckte inte det kändes som om jag hade vilat i sex dagar, det var ju positivt. Till slut blev det då som sagt tre timmar, 45 kilometer exakt och 890 höjdmeter. Snittpulsen landade på 115. 

Skönt att vara igång igen, nu blickar vi framåt!

51 kilometer stakning

Hej och hå. 

Lite skillnad på väder och före idag mot förra söndagens miserabla pass. Idag bjöds det på hela nio minusgrader när jag startade passet och stenhårda spår. Spåren höll fint hela passet och det var galet härligt att få känna på fina förhållanden för en gångs skull. 

På tal om förhållanden så har jag blivit så bekväm med mina träningspass hemma i källaren. Det är ju alltid detsamma oavsett väder ute. Så som det känns nu kommer jag nog köra så mycket som möjligt av mina intervallpass där framöver och kanske även i vinter. Distanspass ska jag försöka köra oftast i Skräddarbacken. Det för att jag oftast blir besviken på spåren i Bergebo. Men också för att spara tid såklart, blir mycket enklare och smidigare att bara jogga hemifrån upp till spåren en dryg kilometer bort. 

Åter till dagens pass. 

Jag hade bestämt mig innan för att inte stanna någon gång under hela passet. Har fått för mig att det blir så jobbigt mentalt om jag stannar och ska börja åka igen. OCD-person som jag är.. Dessvärre blev jag kissnödig redan efter en halvtimme, så jag avstod dricka under hela passet och klarade mig bra. 

Idag var det aldrig kämpigt mentalt, tyckte faktiskt det var rätt okej hela tiden. Kul kanske är fel ord att använda när jag snurrade 45 varv utan stopp, men det var inte långt därifrån faktiskt. 

Åkte lugnt och avslappnat hela passet. Försökte tänka på tekniken och stressade inte. Märkte ganska tidigt att jag skulle klara av att åka 50 kilometer på mina tre timmar, det var en härlig känsla. Så jag åkte mest och räknade under passets gång. Tror jag kanske har fått en liten mer mental styrka av mina pass nere i källaren, jag går in i ett mode och bara kör. Kanske uppfattas som lite otrevlig när jag knappt pratar med någon i spåret, men jag vill bara fokusera och beta av träningen. 

Det enda lilla extra för dagen var när jag med 30 minuter kvar av passet lade in totalt tio impulser om 18 stavtag, start varannan minut. 

Passet landade på 3 timmar på sekunden (såklart), 51,22 kilometer och 1110 höjdmeter. Finemang. Denna vecka slutade då på 11,25 timmar, 1,55 av dessa var intervall och jag fick även till ett bra styrkepass. Träningsperiod nummer 8 av 13 är nu också lagd till handlingarna och de fyra senaste veckorna landade på 44,20 timmar (9,40 timmar AIII eller högre). Bra period med andra ord!

Nöjd 9:a i tufft startfält!

Premiären i box och ett riktigt fint kvitto på att jag är på rätt väg! Jag är sjukt nöjd med dagen och insatsen. 

I starten blev det lite småhets, men jag kom fram fint och hängde med täten i nästan tre av 15 varv. Att jag släppte de sex framför mig var helt enkelt att jag blev ifrånåkt. Här var jag rädd att jag skulle bli ett rundningsmärke, men kroppen var fortsatt alert och jag hamnade i en andraklunga tillsammans med Jimmie Johnsson. Vi hade ett fint samarbete och likvärdiga skidor under hela loppet. 

Kroppen min var pigg, tekniken kändes okej och jag hade aldrig några djupa svackor under loppet. Kul! Efter tio varv så började jag få lite kramp i höger triceps, men det hindrade mig inte nämnvärt. Med några varv kvar så kom Nils Persson ikapp mig och Jimmie så vi bildade en trio som hjälptes åt med dragjobbet. 

På sista varvet så försökte jag mig på ett ryck i långbacken med drygt en kilometer kvar, det resulterade tyvärr inte i annat än att jag blev trött och rökt inför spurten. Nåväl, jag var med in i rygg på herrarna framför mig och gled i mål som nöjd nia!

Ungefärlig resultatlista från mitt huvud:

1 Oskar Kardin 1,36,??

2 Max Novak

3 Øivind Moen Fjeld 

4 Andreas Holmberg

5 Emil Persson?

6 Tom Fahlén

7 Nils Persson

8 Jimmie Johnsson

9 Adam Steen 1,41,31

Kul kul, nu är det bara att blicka framåt och fortsätta jobba!

Jogg till skidspåret och sen skate+stak

Visst gick det att åka skidor även idag på elljusspåret i Skräddarbacken. På sina ställen var det lite skit och sten framme. Men som sagt full åkbart! Hoppas vädret slår om och blir kallare nu igen, samt att vi får lite snöfall. 

Jag sprang upp till spåret, åkte sedan 9,5 varv där uppe och sprang sedan hem. Vartannat varv blev skate och vartannat stakning. Lugn och fin åkning bara. Totalt var jag ute och vinglade i två timmar och på den tiden hann jag med att samla 26,7 kilometer + 590 höjdmeter. 

Jag hann även med att testa min nya pannlampa som infriade alla högt ställda förväntningar, blev så till mig att jag gjorde en film som ni kan få se här:

Längdskidspremiären avklarad!

Ja hallå ja! 

Så var då årets, eller åtminstone säsongens skidpremiär avklarad. Skönt att ha den gjord i början av november, utan att ha varit på något hetsigt konstsnöspår bland hurtbullar och vingelpellar. 

Planen för dagen var att åka längdskidor skate och sedan skarva med Skierg för att få ihop de planerade tre timmarna. Men det flöt på så fint så jag bestämde mig efter cirka en timme att fortsätta nöta runt på elljusspåret. 

Jag började med att springa upp med skidor och stavar i händerna. Det gav mig tio minuters träning. Sedan satte jag på mig min skateutrustning och började åka skidor. Trots att jag inte åkt på säkert ett halvårs tid så satt skären direkt. Det har ju blivit några timmar genom åren, så konstigt vore väl annars.

Efter att ha åkt det första varvet så tänkte jag att jag stakar det kommande bara för att få in känslan lite. Ville inte att detta pass skulle slita så mycket och jag var rädd att stakningen skulle slita. Men det kändes rätt kontrollerat och lätt, så jag bestämde mig för att köra skate vartannat varv och stak vartannat. Rolig omväxling både för kropp och knopp dessutom. 

Under passets gång så lade jag in 10 spurter om 15 stavtag vardera. Funkade okej i alla fall. 

Det var helt okej förhållanden där uppe på elljusspåret + runt fotbollsplanen vid Skräddarbacksskolan. Totalt blev ett varv cirka 2,9 kilometer och jag brände av 12,5 stycken. Fin-fint! 

Vis av erfarenhet att dessa lugna distanspass emellanåt kan göra mig sliten, speciellt efter tuffa pass dagen/dagarna innan så drack jag sportdryck idag. Tyckte det hjälpte mig från att bli trött och kroppen kändes rätt bra hela passet igenom. 

Avslutade med att springa hem. Då det är medlut så lyckades jag snitta en bit under 4,30 min/km. Fick med det ihop exakt tre timmar, 38,56 kilometer och 805 höjdmeter. Fint pass! Man märker direkt att längdskidor (oftast) går betydligt tyngre än rullskidor, speciellt på sådan här halvtung natursnö. Så jag förespråkar att man kör på så tungt rull man kan när det kommer till rullskidor. 

Denna veckas träningsmängd landade på 11,25 timmar. Av dessa så var 2,35 i intervall-intensitet. Inte illa pinkat!

Vårskidåkning i sol på fjället, ganska oslagbart

Sedan igår kväll befinner vi oss uppe i Hemfjällstangen. Alfons är inte i 100 form, han har sovit dålig i någon dag, varit lite småsnuvig och inte ätit speciellt mycket. Så nattens sömn blev rätt sönderhackad och vi är nog lite småslitna allihopa. Min rygg värker mer än de senaste veckorna också, kanske på grund av gårdagens tuffa löpbandsintervaller. Men nu var det nog med det negativa. 

På förmiddagen har vi tagit en tur uppe på fjället till Hemfjällsstugan. Amanda fick ta Alfons i pulka dit, så jag fick åka lite på egen hand. Sedan tog jag honom på hemvägen. Skramlade ihop 80 minuter och 18 kilometer stakning i alla fall. Fint väder och fina spår. Kallsnö överallt faktiskt! Lite synd att det inte var skare bara, men man kan inte få allt här i världen. 

Nu är det slut (för i år)!

Tjena!

Nu så kan vi väl lägga skidsäsongen 2018/2019 till handlingarna, min 25:e säsong i rad... 

Idag blev det parstafett tillsammans med Rasmus Andersson som bekant. Vi körde i herrar motion för Malungs IF och vi startade samtidigt som ett stort gäng juniorer. Totalt var vi 43 lag till start och vårt lag som var sent anmälda startade sist av allihopa. Rasmus körde sträcka 1,3 och 5, medan jag körde de andra. Det blev ju som det blev på den korta och ganska smala banan, jag har ingen aning om vad vi kom totalt, eller i vår klass. Men jobbigt var det och stum blev jag. Fy satan alltså! det blev mest en stressad och hetsig åkning. Enligt pulsklockan så var sträckan typ 700 meter och det gick att bli galet stum på den sträckan också! Det kändes varken bra eller dåligt.

För att få till lite mer tid i högintensiv zon så blev det 2 x 10 minuter tröskel med Måns Sunesson och Oskar Lundqvist efteråt. Det kändes okej för att vara skate! 

En fin och bra träningshelg blev det med två race, helt perfekt. Nu får vi se hur träningen ser ut framöver, men jag kan tänka mig att det blir lite variation mellan löpning, styrka och lite SkiErg. Kanske att jag försöker mig på en sväng till Gyllbergen nästa helg, kanske..