Två timmar skate

Hej. 

Två timmar skate idag, eller två timmar skate på tvåans växel för att vara exakt. Det här eländiga snöandet och vintern verkar ju ha satt sitt järngrepp i oss nu, usch. En normal vinter med lite snö och 4-5 minusgrader är ju okej. Men som det är nu med först ofantligt snöande kring nollan och därefter 15-20 minusgrader är inte något jag gillar. Dessutom blir alla dessa väderomslag inte kul för mig som vill hålla bilen ren, saltningen på vägarna är något mer jag ogillar, eller hatar för att vara mer exakt. Nej, jag är nog mest bara på dåligt humör nu. 

Passet blev ett lugnt skatepass på Lugnet i minst en decimeter nysnö uppe på spåren. Hann två varv runt milen med sprintbanan och så ett varv runt femman. Hade pannlampa, men behövde knappt använda den. Under dessa timmar så hann jag endast 25.9 kilometer. Tungfört alltså. 

Imorgon väntar vila, skönt!  

Bilder från igår, med mera

Lite nöjdare än jag ser ut på bilden, strax efter målgång igår. Körde med mitt Coxa-bälte och det fungerade kanon! Runt slangen har jag satt den mjuka delen av ett självhäftande kardborreband och på dräkten sätter jag den andra delen. Dessa kardborreband finns att köpa på biltema. 

Adam Steen, Erik Wickström och Bob Impola. Efter målgång av Craft Ski Marathon 2021. 

Njutbar nedåkning igår. Åkte tillsammans med Ronny Wedin och Isak Maxstad. 

Mäktiga scener i Orsa Grönklitt igår morse. Loppet startade klockan 08,30, precis när det började ljusna. 

Det var ett fint lopp och ett fint arrangemang igår, tack till Martin Holmstrand och min löparklubb Sågmyra SK för det! 

Orsa Grönklitt är ju väldigt snösäkert och tillhandahåller mycket fina skidspår av varierande karaktär. Det är dessutom ganska nära dit. Jag personligen skulle dock hellre ha en stuga i Sälenfjällen, då jag tycker naturen är ännu finare där. Men för längdåkning så är ju faktiskt Grönklitt mycket bättre och mer anpassat. Sidospår. 

Idag så är jag hemma med Alfons, som vanligt på måndagar. Dagens plan är att uträtta lite ärenden och sedan åka till Falun för ett lättare skidpass. Som vanligt så har jag inte möjlighet att träna imorgon när det är tisdag, därför blir det träning idag. Men jag tycker också det kan vara skönt med ett lättare pass dagen efter tävling. Kroppen är lite lätt mörbultad kring bålen, i övrigt känns den bra. 

Det där gick ju riktigt...

Ni hade väl sett fram emot att få läsa om hur jag återigen beklagade mig över hur värdelös jag är, att skidorna var sådär, att kroppen kändes orkeslös och så vidare. Ledsen att göra er besviken, men jag var 2,8 sekunder från seger idag:

Efter att ha fått tagit idolbilder en halv dag bland ivriga fans och åkt av mig en stund med Ronny Wedin och Isak Maxstad så kan jag delge er lite från loppet idag. 

Det var cirka 50 man i startfältet och jag tror att allihopa hängde med fram till 3-4 kilometer kvar av första varvet där banans längsta stigning är. Lugn körning dit, nysnö i spåren. I backen blev det sedan körning och jag kom inte riktigt fram som jag ville, fick runda folk och det kostade lite extra energi. Tom Fahlén fick lucka inför och efter varvningen. 

Jag fick ligga på tokrött i många kilometrar när vi i klungan bakom försökte åka ikapp honom, ute på vägarna kom vi ikapp, men det kördes fortfarande väldigt hårt perioder och jag fick de bekanta flyktkänslorna. Jag tänker tankar som att jag inte vill vara här, jag kommer aldrig orka gå med och så vidare. Men på något vänster trixade jag mig med som siste man i den 7-9 man stora tätklungan kilometer efter kilometer. Bob Impola och Erik Wickström var de mest dragvilliga och starkaste på andra varvet, av det jag såg där bak i kön. Erik var faktiskt sjukt stark och oerhört jobbig att ha med i en klunga, det då han hela tiden ville köra hårt, medan jag själv låg på repet. 

På något konstigt sätt så vaknade jag till en aning i långbacken på sista varvet och kunde gå med täten, (inte lätt, men faktiskt inte på tokrött heller), hela vägen upp på toppen. Jag är rätt skaplig i backar som inte är alltför långa, dock betydligt sämre på flacken. Den sista biten var jag lite feg, men även trött såklart och låg i princip bara bakom, hade inte heller riktiga krafter för en spurt. Men jag är jävligt glad och lättad att det gick så pass bra idag! Kul att ändå visa att jag fortfarande kan. Jag hade även en liten del i segern idag då jag gav bort ett par större Leki-trugor till Bob. 

Hade riktigt bra skidor idag på DP sprint och Maplus Med S-pulver. 

Siffror från klockan:

2,00,50 timmar

42,60 kilometer

21,2 km/h snittfart

166 snittpuls 

183 maxpuls

390 höjdmeter 

Jaha, sen då? Blir det några mer lopp i år? Bjud in mig!! 

Skrämmer hundägare som går i skidspåren - Vlogg no. 6 är här!!!!!

Här har ni era jävlar. Inte nog med att ni vaknar upp med bakfylla, här kommer en till käftsmäll: Vlogg nummer sex är ute! Nu är det ni som tittar, gillar, delar, prenumererar på KANALEN, annars blir det inget mer, det ska väl inte vara så jävla svårt?!
_____

Själv ska jag till Orsa Grönklätt idag och åka Craft Ski Marathon med start klockan 08,30!

En h skate runt blå 2,5, äntligen i en blå stad!

Hej på er. 

Trots att vi gick upp i hyfsad tid idag och allt var framplockat så tar det ändå nästan en hel dag att åka en timme skidor. På grund av allt som måste göras. 

Boris skjutsade jag till sin hundvakt, där ska han vara i några dagar, skönt och tack för det. Har inte någon lösning på längre sikt med honom än dock. Vi åkte sedan till farmor, jag borstade av och tog med mig tävlingsskidorna till morgondagen. Alfons fick stanna hos farmor och jag begav mig till Lugnet för en timme lugn skate. Jäklar vilken klass det är på spåren på Lugnet alltså! Det märks att Falun är en mer ”blåinriktad” stad, till skillnad från det grådassiga sosse-Borlänge. Skönt att få åka en timme på drömspår, efter två dagar i nersotade SSAB-röktyngda skitspår. 

Idag var 2,5 kilometer uppspårat, samma bana som tidigare + sprintbanan skulle man lite förenklat kunna säga. Jag höll mig där nere och åkte helt enkelt en timme lugnt, fick ihop 15 kilometer och strax över 500 höjdmeter enligt pulsklockan. 

Jag tror att mitt dåliga humör och att jag känt mig stressad den senaste tiden helt enkelt är på grund av att det är tävling imorgon. Men nu har jag tid på mig att i lugn och ro gå igenom alla saker inför morgondagen. 

Kolla här då kära läsare:

Hur har det gått till undrar ni? Jag har fått en lite enklare drönare från E-ville som jag ska testa, den verkar funka helt okej. Spännande!

22,5 kilometer klassiskt i Gyllbergen

Hallå där! 

Jobbat hemifrån idag, så då passade jag på att nyttja dagsljuset genom att åka skidor. Passade på att ta mig till Gyllbergen idag och det var faktiskt ganska fint där uppe! Det gick att åka vägen och sen vidare upp mot Dragsjön(?), en enkel väg på strax över fem kilometer. Inte illa! Det är verkligen fin natur där uppe och betydligt mer snösäkert än längre ner här i Borlänge. 

Jag körde på ett par gamla klassiska skidor med burkvalla, inte ofta man får göra det, men jäklar vilken fin känsla alltså. 

Även idag åkte jag bara lugnt och försiktigt. Fick ihop 1,30 timmar, 22,6 kilometer och 340 höjdmeter. Fint med ”långa” spår, träning i dagsljus och lugn träning. 

Vi hörs!

90 minuter skate, dåligt humör och ska nog lämna iväg hunden.

Hejsan hoppsan. 

Sådär, då har jag tränat ett pass igen. Jag blir förvånad varje dag över hur dåligt humör jag är på. När jag har jobbat och sen ska stressa iväg på ett träningspass så blir jag på allt sämre humör ju längre in i passet jag kommer. Vet inte vad det beror på riktigt, jag är väl bara sån, en bitter gringubbe. 

Dagens pass blev 90 minuter skate i Bergebo. Åkte lite på konstnön inne på stadion, det var rätt fint. Åkte även Igeltjärnsvägen tur och retur tre gånger. Det var nog tyvärr lite för tunn snöbädd för att åka skate, högg till någon gång i skidan på första vändan. De två  resterande vändorna upp till vändningen så stakade jag i spåret till en början, lite längre upp var det aningen bättre med snötillgången. Fick in 22,75 kilometer i alla fall, lugn åkning hela passet. Kroppen kändes ändå helt okej, det är bara mitt dåliga humör som spökade en aning. 

Efter passet nu när jag kom hem så står Boris pliktskyldigt och lojalt innanför dörren. Han kollar på mig med sina snälla rådjursögon och är glad att se mig. Men inte ens det får mig på bättre humör, jag tycker bara det är jobbigt att ha honom, stackaren. Så jag tror faktiskt att jag ni bestämt mig för att inte vilja ha kvar honom. När vi skaffade Boris var det under andra premisser. Nu är allt annorlunda och jag har inte den energin eller orken till att ta hand om honom. Jag vill gärna vara ensam, samt ha lugn och ro de dagar jag i te har Alfons. Tråkigt såklart och Alfons kommer väl bli oerhört ledsen. Men jag vet inte hur jag ska göra på något annat sätt. Det är ju synd om hunden också som inte får den kärlek han behöver, då är det bättre han kommer till någon som vill ha honom. 

Tagit de första stapplande stegen in i ekorrhjulet igen

Igår ville Alfons hänga på balkongen en stund. Hoppas han bara inte får samma dumma idéer kring träning och tävling som mig. Han har inte fått se mig ”in action” ute på balkongen i alla fall, som tur är för honom, där skulle vi annars kunna snacka om men för livet...

Hej på er. 

Nu har jag tagit ett par steg och ställt mig i ekorrhjulet igen. Det känns ändå okej att komma in i rutiner igen. Det är ju främst det här med dygnsrytmen som blir bättre av mer fasta rutiner. Jag har ju som bekant en liten dragning till att vara uppe sena kvällar och sen sova till sena morgnar. Allt blir förskjutet och jag går runt och är ständigt småstressad. 

Dagens arbete håller på till klockan 16. Under dagen så drar jag hem på lunchen för att äta och rasta Boris. Efter jobbet så är planen sen att åka skidor lugnt i Bergebo, hoppas att det är okej spår där!

Har suttit en del och filat på kommande vlogg som släpps på söndag. Tycker att det är väldigt skoj och jag lär mig mer saker hela tiden. Är även rätt nöjd med resultatet, speciellt med tanke på de ringa material jag använder. Jag filmar i 4K, 30 fps med min iPhone 12 Pro och har ett litet stativ till den. Mer än så är det inte just nu. Hade varit grymt med en actionkamera och en drönare också. Även en systemkamera också, men just en sådan är jag minst sugen på, då tar jag hellre typ en GoPro och en drönare först. 

Önskar er en fin dag, vi hörs senare!

4-3-2-1-3-2-1-2-1-1 min stakint + nya idioter i spåren

Jag skrev tidigare att jag skulle träna ett lättare intervallpass, det visade sig bara stämma delvis. Det blev rätt tufft till slut, men jag tror ändå att jag sparade en växel åtminstone. 

Mina fingrar och händer är väldigt känsliga så fort det blir minusgrader. Så när termometern visade minus sex grader här hemma så satte jag på mig både ett par tunna underhandskar och ett par tjockare halvtumvantar, det fungerade bra! 

Det är fina förhållanden på Lugnet, trots väldigt liten snömängd. Jag värmde upp runt 7,5 km-spåret. På intervallerna så höll jag mig runt elljusspåret bara, körde alltså upplägget: 4 - 3 - 2 - 1 - 3 - 2 - 1 - 2 - 1 - 1 minuter, hoppas ni ser mönstret i talföljden!? Mellan alla intervaller hade jag 90 sekunder vila, under den så åkte jag sakta framåt, så intervallerna innehöll all sorts terräng idag, perfekt. Kroppen kändes väl ändå okej idag! Avslutade med en halvtimme lugn åkning, så att jag totalt fick in 90 minuter och 24,5 kilometer. 

Avslutningsvis så måste jag åter få gnälla lite på flanörer i skidspåren. I 30 års tid så har jag åkt skidor på Lugnet och det är väldigt sällan jag sett folk gå i spåren. I år har jag nästan sett mer gångare än skidåkare. Riktigt bedrövlig utveckling. 

Under uppvärmningen idag så kom jag ikapp en kärring med en lös dalmatiner. Nu ska ni få höra. Hon gick mitt i spåret, helt i sin egen värld, hörde inte mig komma bakifrån, hunden däremot började springa emot mig och uppföra sig obehagligt (jag är faktiskt hundrädd, trots att jag har en hund som jag inte vill ha). Jag lyckades åka förbi och fortsätta uppvärmningen. Men med min vanliga otur så stötte jag såklart på det där fanskapet 3-4 gånger ytterligare under passets gång, med lös hund och pratandes i telefon. Sista gången jag såg henne var i en utförsbacke på elljusspåret, jag kom bakifrån, åkte så nära jag bara kunde och skrek ”HÖÖ” precis när jag passerade. Omoget av mig, ja. Men ska man gå i skidspår (vilket jag ogillar starkt) så kan man väl åtminstone hålla sig på kanten, vara lyhörd för skidåkare och ha hunden kopplad om man inte har pli på den. Inget av detta hade denna dåren. Usch, kokar i huvudet på mig! Men det blir väl till slut jag själv som måste krypa till korset och be om ursäkt då jag faktiskt var ute och tjuvåkte i spåren mitt under brinnande VM i skidspårs-spatsering. Förlåt. Jag ska hålla mig hemma dagen då femmilen avgörs..

Tyvärr är jag lite för konflikträdd för att säga något, men fortsätter det med dårar i spåren så kommer snart bägaren rinna över och jag kommer till slut inte kunna vara tyst. 

Sista lediga dagen

Bilderna ovan är från gårdagen med Alfons och Boris. Skönt att bara vara med dom i lugn och ro utan måsten. Idag är sista dagen ledigt, innan det imorgon drar igång med jobb igen. Jag har väl vänt dygnet en aning, vilket jag har en förmåga att göra när jag är ledig. Det leder i sin tur dels till sämre sömn, men också att jag ständigt har ett stresspåslag då jag alltid känner mig lite efter under dagen. Men tillbaka i jobb igen så reder det upp sig. 

Ett annat stressmoment är Boris, tidigare under året har ju i princip alla träningspass utgått hemifrån. Nu när det börjar vankas skidåkning så blir det ju en ytterligare tidsaspekt att ta sig till och från skidspåren. Jag tycker också att det är ganska krävande att behöva ha hunden att tänka på, tycker det är fullt upp med mig själv och Alfons. Men för den senares skull så försöker jag ju ändå kämpa på och fortsätta ha kvar den stackars byrackan. 

Senare idag så ska Alfons till sin mamma. Jag ska träna ett lättare intervallpass. Egentligen hade det varit bättre med det passet imorgon, med tanke på söndagens Craft Ski Marathon. Men då jag jobbar till 16 imorgon så vet jag av erfarenhet att jag efter en lång ledig period brukar vara väldigt seg efter de första arbetsdagarna. Därför är det bättre att köra det idag. Dessutom så kommer jag köra på Lugnet, jag passar på att göra det sista lediga dagen. Sen får jag under kommande veckor svära över spåren här i Borlänge istället. 

Vi hörs senare!