torsdag, februari 28, 2019

Inför Vasaloppet +ANNAT


Att bära isklumpar är något Alfons gillar


Tjenare kamrater.

Vi har kommit så långt in i veckan som till torsdag nu. Det börjar brännas. Det börjar kännas. Det börjar bli lite nervigt. Inatt så sov jag lite oroligt faktiskt. Några dagar kvar nu bara till säsongens höjdpunkt: Vasaloppet. Det är mycket nerver och tankar kring det där hela tiden. Men jag ska försöka hålla det i schack. Jag vet inte om jag nämnde det i samband med Lidingöloppet, men inför det loppet så var min nervositet helt annorlunda än vad den brukar vara inför Vasaloppet. Då var jag uppåt, sprallig och pratig. Men det kanske inte är så konstigt då jag inte hade någon speciell press på mig eftersom att löpning är min andraidrott och dessutom så var ju planen att gå ut i tröskeltempo. Inför Vasaloppet så brukar jag istället bli låg, småsur och kraftlös. Skidor är ju i min huvudidrott så det blir ju lite mer press bara där, det går max från start och dessutom är det mycket kring materialet som kan spela in. Men som sagt så ska jag försöka njuta av loppet i den mån det går, för det är ju trots allt en rejäl folkfest. 

Igår drämde jag ju till med ett rätt hårt intervallpass på Skiergen, jag känner inte av något från det idag, vilket är skönt. Förhoppningsvis så blir det formdrivande inför söndag. Idag så väntar det en skön vilodag och enda fysiska aktivitet blir sedvanligt en promenad med familjen, skönt. Förutom det så ska jag väl kanske planera, packa och fixa inför resan norrut imorgon. Planen är att jag imorgon tränar ett ganska kort skidpass här i Borlänge och sedan åker jag upp till Oxberg där jag ska stanna till söndag. Det är lite att fixa med såsom mat och hela den biten, men det ska nog gå bra. På lördag är tanken att jag och pappa ska testa lite skidor för att få fram bästa möjliga skidor till tävlingen. Jag tror och hoppas det lyckas denna gången. Våra skidpar är nog rätt så konkurrenskraftiga, så även vallan som är Maplus, enda som jag tidigare varit lite orolig över är strukturen och slipen som jag tror har varit lite för fin vid ett antal tillfällen. Men nu tror jag vi har hittat rätt även där. 

På loppet så kommer jag åka med egen dricka med ett vätskebälte från Salomon, det brukar funkla väldigt bra. Är det runt åtta minusgrader eller kallare så brukar jag ha slangen innanför dräkten och då fryser den inte i munstycket. Dock så är det lite krångligare att få fram den då. Men är det någon minusgrad så sätter jag den utanpå nummerlappen eller dräkten med hjälp av självhäftande kardborre. Drickan blir starkt blandad +Watt, i den så brukar jag hälla i en gel och även krossa någon koffeintablett. Därutöver så får pappa langa dricka på diverse ställen, dessutom så brukar det alltid vara någon som erbjuder dricka längs vägen. Tidigare så brukade alltid vi göra ganska varm dricka, numer så dricker jag mycket hellre en ganska kall variant, det tycker jag smakar bäst, även om vissa säger att kroppen tar upp det bättre om den är ljummen. 

Jag får ju vara tacksam över att min förkylning blev så pass kort den blev ändå. Vanligen brukar jag ju ha väldigt korta förkylningar de få gånger jag drabbas, men denna gång var den faktiskt lite värre och jag var rejält orolig för att inte kunna starta ens. Men jag sprayade som tusan med Coldzyme och sög på Medistus-tabletter. En annan viktig sak tror jag är att jag sköljde näsan 2-3 gånger per dag med cirka en liter per näsborre. Jag blandade i salt utan jod och bikarbonat. Först så körde jag med en form av spruta, men jag tror inte det är så bra då det är lätt att man sprutar upp det så at det fastnar. Det som jag tror fungerar bäst är att man bara låter det rinna igenom näsan.

Nu ska jag försöka koppla bort tankar på Vasaloppet, träning och skidåkning så gott det går. Ska försöka njuta av ledigheten med familjen!

Avslutar med några bilder:



Alfons skulle till varje pris stå uppe i diskhon häromdagen



Alfons fick testa mina sköna Hoka-tofflor, som ni ser var han mäkta imponerad. Jag går ständigt runt med dessa inomhus och de är väldigt sköna. Även min pappa använder dessa och de har hjälpt honom mot hans hälproblem. Ett litet tips bara



Jag tycker han ser så söt ut när han sitter på en "vuxenstol" Alfons



Inte så konstigt att man känner sig lite fet emellanåt när man han en sådan duktig sambo i Amanda som bakar oerhört goda bakelser. Här ovan är det ett gäng väldigt goda hemmagjorda semlor. Nåja, jag är i alla fall mycket mer restriktiv kring sådant nu än för något år sedan, då åt jag godis och skit i princip varje dag. Man får vara glad för det lilla. Förresten, jag vägde mig igår eftermiddag också: 73,9, ingen jättekatastrof ändå



Lite reklam för Gorilla Sports: Jag går ständigt runt i shorts inomhus, så dessa nya kommer väl till pass, sköna som tusan. Ni hittar dom här! Yogamattan under är perfekt att ha hemma för diverse bål- eller TRX-övingar. Planen är ju till slut att få till ett okej gym i hemmet. Vi har ju en Skierg, TRX-band och några kettlebells. Skulle vara grymt med en skivstång, lite vikter och ett löpband också. Önska går ju! 

onsdag, februari 27, 2019

Tredje gången med en fail på Skiergen, men väl ett bra och tufft pass! + mål för Vasaloppet


Det är fan typiskt, så fort det blir vinter så lyckad jag bli fetare och fetare. Nu är jag inte ironisk, utan jag tycker mig verkligen se att jag är betydligt mindre fit nu än under sommaren. Kollade igår under min "gym-tagg" här på bloggen och såg hur mycket mer deff jag såg ut i somras. Jag tycker helt ärligt inte att det ens sett ut om om jag tränar alls på bilden ovan.. Visst, att man är mer brun på sommaren gör ju att man ser lite smalare ut, men samtidigt så ljuger inte vågen. Har dock inte vågat ställa mig på den under en tid nu igen. Egentligen så är det ju bara onödigt att ödsla energi och må dåligt över att jag tycker jag är tjock, tror inte något kilo hit eller dit spelar någon roll för längdskidor och just stakning långlopp. Men det är ändå svårt att koppla bort det. Troligen är viktuppgången på grund av att jag tränar lite mindre och äter lika mycket. Det är lätt att fokusera på negativa saker. Jag ska försöka bli bättre att fokusera på positiva saker, som att jag bland annat mår mycket bättre idag än för något år sedan, jag har en fin familj, jag har lyckats sluta snusa efter tio år, jag tränar ganska bra och jag sköter mig bra överlag i livet. Att jag väger 2-4 kilo mer under vinterhalvåret är väl kanske inte hela livet ändå?! 

Nåja. Nu sitter jag här vid köksbordet, dricker en återhämtningsdryck från +Watt och försöker delge er mitt nyliga försök på skiergen. Jag körde ett liknande pass som den 30:e januari och hade tänkt att jag skulle klara en höjning och hastighet precis som då, alltså: 

10 min @ 1,50
8 min @ 1,48
6 min @ 1,46 
4 min @ 1,44
2 min @ 1,42
1 min @ 1,40

Men jag "dog" på 6:an idag och lyckades inte hålla den farten. Pissliv tänkte jag där ett tag, men bestämde mig ganska snabbt för att jag istället skulle försöka med att hålla en högre snittfart mot den intervallen innan och det lyckades, så hela passet gick snabbare & snabbare, det kändes OK och jag hade en bra/hög puls. Så med tanke på sjukdomen så var det ett väl godkänt pass och en bra genomkörare inför Vasaloppet. Det var inte några pisstider heller, så jag får vara nöjd. Såhär körde jag:

5 min uppvärmning på motstånd 7

10 min @ 1,50,8 min/500m, 165 snittpuls, 172 maxpuls
2 min vila
8 min @ 1,48,7 min/500m, 174 snittpuls, 179 maxpuls
2 min vila
6 min @ 1,47,7 min/500m, 178 snittpuls, 185 maxpuls 
2 min vila
4 min @ 1,47,4 min/500 m, 177 snittpuls, 185 maxpuls
2 min vila
2 min @ 1,44,7 min/500 m, 172 snittpuls, 186 maxpuls
2 min vila
1 min @ 1,42,0 min/500m, 168 snittpuls, 181 maxpuls 
2 min vila
4 x 30"-30" @ 1,38,3 min/500m snitt (1,36,7 på sista), 161 snittpuls, 187 maxpuls (på sista)

7,45 min nedvarvning på motstånd 1

Totalt blev det en timmes träning, varav 25,55 minuter i min högsta pulszon. Blev inte heller för stum, utan när jag märkte att syran började komma så släppte jag någon procent, för att ha lite kvar till söndag. 

Det är ju inte direkt några världsmästartider, men jag får kämpa efter mina förutsättningar. Jaghar funderat lite kring Vasaloppet och hur jag ska känna mig nöjd. Tidigare år så har jag ju bara kastat ur mig att jag vill bli topp-50 för att vara nöjd och jag har varit missnöjd samt arg under och efter alla Vasalopp förutom 2015 när jag kom 48:a. Egentligen säger ju inte dessa placeringsmål speciellt mycket och jag har tänkt om lite nu. Dels har det ju inte känts speciellt bra alls i vinter, men det kan ju vara mentala saker som spökar. Men jag tänker såhär nu kring målsättningen, mitt mål för Vasaloppet 2019:

- Jag ska kriga hela loppet, oavsett känsla. 
- Jag ska ge fan i att bli sur om vissa folk som ej ska komma ikapp mig gör det, jag kan ju bara påverka min prestation.
- Jag ska hoppas på att min kropp svarar så pass bra att jag känner att jag kan tävla hela loppet och att jag kan gå i mål med känslan att jag gett allt

Om dessa mål uppnås så måste jag tillåta mig själv att bli nöjd, oavsett om jag kommer 30 eller 150. Jag ska försöka ha roligt i år!

Imorgon väntar en vilodag.

Avslutningsvis så vill jag tipsa er om en sida där ni hittar smslån, perfekt om ni behöver snabba cash nu inför helgens Vasalopp! 



tisdag, februari 26, 2019

90 minuter skate


Vet ni någon som får träningsvärk i benen av att jogga 10 kilometer på asfalt? Inte? En ledtråd är att personen gjorde denna jogg igår.. Ni förstår ju hur dåligt tränad jag är. Lägg där till en närmast sjuklig övervikt på grund av mitt enorma matintag. Nu när jag varit sjuk så har jag haft så tråkigt att ätande är en av de få glädjeämnen jag har, plussa det med en begynnande nervositet inför Vasaloppet. Ja, ni hör ju. Jag försöker att få till en del promenad på dagarna, för att hålla övervikten något på stången i alla fall, men det är nog svårt med mina sjuka portioner.

Jag hade en plan om att skejta idag. Ändå så bestämde jag mig när jag kom upp till Bergebo att jag skulle testa åka klassiskt på mina Fischer Twin Skin, det är lustigt att jag alltid verkar glömma hur mycket jag hatar mina twin skins, åtminstone om det är isiga spår, vilket det var idag, (jag tror min fäll är för sliten och att skidorna är lite för hårda för mig, så en ”rätt” skinsskida är ej dålig). Trots att det var hela 6-7 plusgrader så var det stenhårt och isigt. Det blev 15 minuter med konstant svärande på skins-skidorna innan jag tog mitt förnuft till fånga och bytte till skate-utrustning. Hade nämligen ett par gamla skiathlon-pjäxor på mig idag då mina andra träningspjäxorni det närmsta är helt slut och jag får ju inga nya... 

På de 75 minuter som var kvar så hann jag med att åka hela Igeltjärnsvägen två gånger och två varv på elljusfemman. Det var bra förhållanden, förutom att det var lite väl isigt och svåråkt. Men tanken var att köra helkropp för att aktivera så mycket muskler som möjligt. Imorgon tänker jag mig att jag kör ett lite hårdare pass på skiergen, vilar torsdag och därefter två väldigt korta och lätta pass inför söndagens Vasaloppet. 

Idag blev det 90 minuter, 24 kilometer och 445 höjdmeter. 

Arenahotellet i Uppsala


Hej hej mina kära bloggläsare.

Jag tänkte att jag skulle tipsa er om arenahotellet som är ett hotell i Uppsala. Detta hotell har hela 200 rum och 620 bäddar. I varje korridor så blir man påmind om något som förknippas med idrott och dessutom så är vissa av dessa korridorer anpassade, exempelvis:

- En korridor är anpassad för personer i rullstol, (totalt 19 rum)
- En korridor är anpassad med längre sängar för långa personer, exempelvis basketspelare eller volleybollspelare. Alltså för folk som är över två meter långa 
- En korridor har större rum för familjer med upp till åtta sängplatser, perfekt om hela familjen är med på cupen

Man har valt att ha ett stort sportfokus på detta hotell, byggnaden ligger nära E4:an, har gratis WiFi , air condition och ligger på ett lugnt läge med närhet till alla evenemang på arenorna i närheten. Bland annat för följande idrotter: Bandy, innebandy, Friidrott, ishockey, badminton, tennis. Det finns också ett stort kanalutbud, ett gameroom med TV-spel (både X-box och Playstation) och en relaxavdelning. Hotellet ligger också ganska nära skidspåren i Storvreta, vilket kanske är intressant för mina läsare?!

Det finns också en möjlighet för idrottsföreningar att få återbäring/cashback. Det gör man genom att hänvisa gäster till hotellet. Gör man det så får man 8% i cashback för hotellbokningar och konferenser som hänvisas genom din förenings unika föreningskod. Ganska smidigt ändå att man kan rekommendera hotellboenden till företag, privatpersoner, släktingar, bortalag eller varför inte andra lag till en cup och på vis tjäna pengar till klubben. Känns enklare än att sälja exempelvis lotter, korvar eller annat. Det är bara att fylla i ett formulär för klubben och sedan kan man börja rekommendera hotellet. 

Grymt koncept och ett kanonbra hotell, passa på att boka in dig eller ditt lag redan idag!

måndag, februari 25, 2019

Kan det gå? Milen sub 48 min




Snörade på mig mina Icebug och vältrade mig ut på en tjockisjogg runt Borlänge. Jag fick med mig Amanda på cykel och Alfons i cykelvagnen

Efter fyra dagar med sjukdom och utan träning så fick det idag räcka. Jag har lite lätt snuva kvar och fick ur lite löst slem ur bröstet, men i övrigt är jag kry. Jag har inte känt mig hängig eller dålig under sjukdomen, har jag tur så borde jag inte tappat för mycket. Men vem vet. Det gäller nu också att jag inte får något bakslag, då är det ju kört. Vi håller tummar och tår för att det ska gå vägen. 

Löpningen blev exakt tio kilometer på precis under 48 minuter. Snittade 132 i puls. Lagomt ansträngd. Kändes ganska okej i musklerna större delen av passet, mot slutet blev jag lite trött. Andningen kändes okej, lite rosslig ibland, men det släppte så fort jag harklade mig. Imorgon hoppas jag på att kunna åka ett skidpass!

söndag, februari 24, 2019

En vecka kvar...





Vi var på restaurang Basta i Borlänge igår. En italiensk restaurang. Vi båda åt pizza till huvudrätt och sedan en nutella-pizza till efterrätt. Vi var väl inte helt imponerande av det, inga större fel alls, men inte heller något speciellt. Det var okej. Sen tyckte vi båda ljudnivån var ganska hög och skränig. Nåväl, det blev en trevlig kväll i alla fall och vi gick både dit & hem. Skramlade ihop 13 kilometers gång igår, men vad hjälper det när man ätit för en hel småstad. Vi passade även på att köpa godis nere på stan, lika bra att dega ner sig rejält när man ändå inte kan träna tänker jag.. Jag får ta tag i vikten nästa år.. Vi var hemma redan klockan 22, så det var inte någon sen tillställning. Tur var väl det då jag inatt sov med Alfons som hade en gnällfest vid flertalet tillfällen under natten. Något jag märkt är att så fort man bara druckit lite vin så är pulsen väldigt hög på natten, lägg där till godis/socker så har man en rejält förhöjd puls på cirka 10-20 slag. Det hade jag inatt. Kanske inte den bästa uppladdningen till ett eventuellt Vasalopp. Men vad fan, man måste ju få leva lite också.. 

Idag så tror jag att jag är lite friskare i alla fall. Mitt halsont har nog faktiskt släppt vilket känns skönt. Jag är snuvig, men har inte ont i bihålorna. Har lite löst slem i bröstet också. Jag vilar på och försöker se till att bli frisk inför nästa söndag. Helst vill jag få till några lugna och ett lite hårdare pass också. Men först och främst måste jag ju bli frisk för att kunna åka skidor igen!

Avslutar med tre bilder på Alfons från gårdagen:







lördag, februari 23, 2019

Jag blir då aldrig frisk.


Såhär ser vi ut idag, jag och Alfons. 

Amanda var så snäll igår och lät mig sova i eget rum inatt igen, stort tack för det. Jag lyckades sova ända till strax efter klockan 08,30 och fick således ihop 9,30 nyttiga timmar i sömnboken. Men inte fan är jag frisk för det. Jag trodde halsen blivit mycket bättre, och det har den kanske också, men inte helt bra.. Jag fortsätter spraya med Coldzyme som en dåre. Igår hade jag väldigt ont i bihålorna när jag lutade mig framåt, men efter litervis sköljning av näsan med salt och bikarbonat så verkar det ha blivit bättre. Jag fick även ut några gula klumpar ur näsan just. Jag har även ätit rinexin och sprutat i nässpray med kortison. Hoppas det släpper nu!! Det sista symptomen på förkylningen är att jag fått löst slem i bröstet. Åtta dagar kvar och tiden går... Kämpa Adam och dö Adams förkylning. Går det så går det. Inte hela världen om det inte går heller. Jag kommer fortsätta åka skidor kommande år också. 

Under gårdagen så försökte jag vara skapligt aktiv, genom att röra mig väldigt lugnt med promenader  (6+4 km) och cykling (7+5 km, till och från jobb). Tänkte att det skulle vara bra att få lite luft och ja, såklart. Jag vill inte bli fet(are). Tanken är väl något liknande idag också, minus cyklingen. Ska ge mig ut i solskenet med Alfons snart, vi passar på medan Amanda är på gymet och tränar. 

Jag gjorde sista dagen på jobbet innan sportlovet igår och fram tills hemgången ungefär så var jag lycklig i tron om att jag nästa arbetsdag (onsdag efter sportlovet) skulle få följa med min elev på vinterfriluftsdagen i Romme alpin för att åka slalom med dom, något jag inte gjort på många år och som jag tycker är kul. Men just när jag ska gå hem så får jag informationen om att jag skulle bli satt på längdskidåkning med en annan klass uppe i Gyllbergen, ridå. Något jag kan bli irriterad på är att personer som kanske inte är så insatta verkar tro att jag tycker det är roligt med längdskidåkning och det kan jag säga på rak arm att jag verkligen inte tycker. Visst, det är kul de få gånger det känns bra och de få gånger vädret är bra, annars är det mest ett nödvändigt ont för att åtminstone kunna hålla mig kvar på samma (låga) nivå som jag ligger på. Jag brukar inte vara gnällig där på jobbet, men nu blev jag så pass irriterad att dom gått över huvudet på mig och bestämt något som jag inte ville så jag mailade rektorn och sa att jag helst ville åka slalom i Romme med min elev, får se ur det artar sig. 

Nu ska vi ut och gå en sväng, sedan ska vi kolla huvudklassen tävla 30 km i VM och ikväll så ska vi på restaurang! 

fredag, februari 22, 2019

Kampen mot klockan och identiteten



Igår fick jag hem ett gäng med coldzyme, hoppas dom kan hjälpa mig i jakten att bli frisk! Just nu känns det dock inte bra med halsont och rejält med snor, samt lätt smärta i bihålorna. Piss också. Vanligen brukar jag inte vara förkyld och de senaste årens förkylningar har varit på 1-3 dagar väldigt lätt. Detta är något annat.. Det är typiskt att det alltid ska vara något skit och att man aldrig får vara nöjd. Men samtidigt så är det väl bäst att bara acceptera och försöka göra det bästa av situationen. 

Trist ändå att inte kunna få göra sig själv rättvis på Vasaloppet, jag vet ju inte hur många mer lopp jag har framför mig. Men samtidigt är mitt idrottande så mycket mer än det där dyngloppet egentligen. Det är ju bara för att alla andra är så galet hysteriska kring det. Jag tror nog jag kan få till några mer säsongen på skidorna, jag tycker ju om det på något konstigt sätt ändå. Dessutom så tror jag inte att jag klarar av att lägga av, hela min identitet hänger på detta idrottande. Många andra har ju sitt arbete som sin identitet, och jag som ”bara” är elevassistent utan något ”riktigt” jobb har ju liksom bara detta. Givetvis har jag ju min familj, men det är ju inte på samma sätt kopplat till min identitet. Jag tror just den där identitetsbiten är den största anledningen till att inte kunna lägga av. Sen gillar jag ju också givetvis att träna, känna mig i form och så vidare. Men ni fattar kanske?

Inatt så lyckades jag få in åtta timmars sömn, men inte blev jag frisk för det. Jag tog cykeln till jobbet, eftersom att jag är för snål för att starta Benzen. Även om jag skiter i miljön så blir det ju ändå ganska bra då jag är så pass ekonomiskt lagd som jag är. Dock så var det nog inte ett så smart val att varken cykla, eller ens gå till jobbet idag. Hade egentligen behövt vara hemma och kurera mig. Men har man arbetsmoral så har man... 

Ingen har skickat någon krya på dig-Swish heller (0761664997), det är tacken det till er favoritbloggare..

Förresten: Passa på att klicka hem ett Salomon vätskebälte inför Vasaloppsveckan hos Skistart, jag använder detta och det fungerar grymt!



Under gårdagens eftermiddag så hade jag och mini-mannen en liten frukstund

En titt på eliten

Det är alltid roligt att ta en titt på hur det går för de allra bästa längdskidåkarna. Just nu är vi mitt uppe i världscupen och alldeles strax drar världsmästerskapen i Seefeld i Österrike igång. Som vanligt finns det flera medaljhopp och de svenska damåkarna är storfavoriter i både spriten och intervallerna. Herrarna har haft en ganska tung säsong, men förhoppningsvis kan de visa musklerna i kommande tävlingar och plocka hem i alla fall en eller två medaljer. 

Damernas dominans
Hittills i världscupen har de svenska damerna presterat oerhört bra. Det finns två svenskor med på topp 3 i sprintcupen. Stina Nilsson leder med 426 poäng och Maja Dahlqvist ligger på en tredjeplats med 340 poäng. I mitten jagar norskan Maiken Caspersen Falla. I den sammanlagda världscupen ligger Stina och Ebba Anderson bäst till på en sjunde och åttonde plats, medan Charlotte Kalla kommer in först på en elfte plats. 


("Racing Rocks! 2013" (CC BY 2.0) av Christine Blok.)

Man har sett en stor dominans på damsidan de senaste åren. Hittills under säsongen har tjejerna tagit storslagna 6 guld, 11 silver och 7 brons. Kombinerar man den statistiken med alla betting tips och nyhetsrapporteringar är det de svenska damerna som har oddsen på sin sida inför kommande VM (Charlotte Kalla 9.00 i skiathlon, Ebba Andersson 9,00 i skiathlon, Maja Dahlqvist 3.50 i Sprinten och Stina Nilsson 1.50 i sprint).

Herrarnas kamp
För herrarna går det däremot trögare. De har endast lyckats ta en medalj i år och det var ett brons i 15 kilometer klassiskt i Ruka, i Finland. Det var Calle Halfvarsson som, efter en riktigt tung säsong, äntligen fick kliva upp på pallen. För honom har kroppen och huvudet inte varit på samma bana och han hade ett tufft OS förra året. Då tvingades han bryta två tävlingar, vilket är något som ingen professionell skidåkare vill göra, men kroppen sa helt enkelt ifrån. Halfvarsson ligger på en nionde plats i den sammanlagda världscupen och poängmässigt långt bakom ledande Johannes Høsflot Klæbo. I nationscupen ser det bättre ut för de svenska herrarna som ligger på en fjärdeplats. De är förhandsfavoriter i VM-stafetten samt i de sista världscupstävlingarna i Norge och Kanada i slutet av mars. 

Inspirationen 
Det råder skidfeber över hela Sverige, som i år arrangerar hela två världsmästerskap. Dels fick vi alpina VM som i skrivande stund hålls i Åre och skidskytte-VM som kommer att hållas i Östersund i mars. Bara för att man gillar att åka skidor behöver inte det betyda att man tycker om att titta på skidor, eller vice versa. Men med så många världsmästerskap på gång kan man inte låta bli att titta på i alla fall en eller två tävlingar. Att se eliten åka kan även sporra en att vilja bli ännu bättre och man kan få en bra inblick i vilka tekniker som används i olika snöförhållanden och temperaturer. 


("The Nordic Skiing Battlefield" (CC BY 2.0) av 5518 Designs.)

Och det råder ingen brist på förebilder inom svensk skidsport, vare sig på herr- eller damsidan. Det finns flera hungriga juniorer, och seniorer, som väntar på chansen att visa vad de går för. 

torsdag, februari 21, 2019

Vasaloppet i (stor?) fara...!



Fasaloppet
2015, 48:a på Vasaloppet, min hitttils bästa placering

2016 73:a och 67:a Birken

2017 vann långloppscupen, fick ett bedrövligt Vasalopp, blev 104:a

2018 seg inledning av säsongen som sedan blev sakta bättre. Två veckor innan Vasaloppet åker jag på en hjärtmuskelinflammation och säsongen avbryts

2019 mer eller mindre en berg- och dalbana till säsong. Just nu med halsont och förkylning. 

Jag drog en rejäl chansning igår, en chansning som jag inte skulle ha gjort om inte Vasaloppet varit nära. Kände nämligen lätt i halsen och hade en förhoppning om att det skulle släppa efter natten. Det gjorde det inte, det blev värre.. 

Förra året hade jag följt ett program nästan hela vintern som jag fått av en tränare. Jag hoppade ju av två veckor innan Vasaloppet på grund av hjärtat, ni kanske minns. I år var tanken att jag skulle köra de sista två veckorna på programmet inför Vasan, en formtoppning som jag trodde på och då ville jag gärna genomföra den till punkt & pricka. Gick ju åt fanders även i år, då träning idag är otänkbart.

Tänk att det ska skita sig så fort det börjar närma sig Vasaloppet. Jag är väldigt sällan förkyld annars och nu har jag både haft magproblem och förkylning under den senaste tiden. Det måste ju vara till stor del mentala saker som spelar in tänker jag. 

Trist att Vasaloppet är så stort och att det i allas ögon är det som identifierar en som skidåkare. Åtminstone om man inte är en världscupåkare. Varför måste man ens åka det där loppet egentligen? Det är ju inte ens roligt och bara en stor hysteri kring allting. Varenda jävel, elitåkare som ultramotionär som ledare som vallare blir ju helt till sig så fort Vasaloppet är i görningen. Visst, jag vill ju få till ett bra lopp där, men nu känns det oerhört långt borta tyvärr. Dels vill jag ju bli frisk innan, men jag vill ju även få till bra träningar inför också och det känns nästan omöjligt.. Pissliv. Täppt i näsan och halsont är dagens symptom. Jag får väl bara hem och foamrolla helt enkelt, enda jag kan göra i detta tillstånd. 

Vasapodden
För att få något positivt i detta inlägg så kan jag faktiskt varmt rekommendera Vasapodden av Lager 157 Ski team. Det är Anton Järnberg och Lars Ljung som håller i den. Dom gör det verkligen bra. Relevant och intressant snack kring långloppsskidåkning! Ni hittar den där poddar finns, sök bara på ”Vasapodden”.

Ska jag vara helt ärlig så är det mer intressant än den traditionella skidåkningen. Jag tycker världscupen varit sjukt ointressant denna säsongen och mycket är såklart för att Petter Northug lagt av.. 

Annat
Idag så är det jobb som gäller. Cyklade hit då Amanda behövde bilen för att åka med Alfons på inskolningen till dagis. En inskolning som haft ett långt uppehåll på grund av våra problem med magarna. På vägen hit bjöds det på några centimeter nysnö och fullt snöfall. Jag var riktigt trött och slut av att bara cykla lugnt, känns kul.. 

Prata pengar 
Igår så rasade Swedbank-aktien också på grund av någon pengatvättshärva. Typiskt. Jag tror dock den repar sig igen ganska snabbt och ligger lugnt kvar i den. Den aktien ligger på cirka 5% av portföljen. Så det blir inte så kännbart om en aktie sjunker som en sten när man har ett gäng andra. 

Sossarna har än inte svarat på vilken skatt man ska höja, mer än att det har med kapital att göra. Men hade inte ISK-kontot legat i fara så hade dom ju bara kunnat gå ut och dementera det. Men icke. Typiskt sosse- och vänstertänk är ju att om man kan spara så har man för mycket. 

För att muntra upp mig i detta nattsvarta helvete så får ni gärna stödja mig med en Swishning+fin hälsning till: 0761664997 tack på förhand!