onsdag, augusti 14, 2019

Fotbollsfebern tar aldrig slut

Ingen rast och ingen ro. Den som trodde att fotbollsfebern var över efter att herrlandslaget tog sig till kvartfinalen i VM i Ryssland 2018, och att damerna tog VM-brons i Frankrike tidigare i sommar, trodde fel. Vi skiftar bara fokus från världen till Europa. Fotboll och Sverige går hand i hand och det är inte mer än rätt att ta en titt på vilka matcher vi ska boka biljetter till eller bänka oss framför i höst. 

Herrlandslaget

Herrlandslaget med Andreas ”Granen” Granqvist som lagkapten har verkligen imponerat sedan VM. Kritikstormen som mötte dem innan de åkte till Ryssland var enorm och ingen trodde att de skulle gå så långt som de gjorde. Tyvärr kom England och satte käppar i hjulen för en semifinalplats, men Sverige har fått sin revansch.

Just nu är landslaget mitt uppe i ett viktigt EM-kval och de ligger tvåa i gruppen efter Spanien. Nästa match är mot Norge på Friends Arena den 8 september. Det blir andra gången som vi möter grannationen. Förra gången slutade mötet 3-3. Däremot måste laget verkligen tänka över sin strategi. Sverige förlorade med 3-0 i mötet mot Spanien den 10 juni. Det stod 0-0 efter 60 minuter men därefter föll det svenska försvaret. En hands på Sebastian Larsson gjorde att Spanien fick straff och efter det kom målen efter varandra. 



Förbundskaptenen Janne Andersson har fått kritik för att vara för defensiv i sin taktik och spelarna måste börja göra mål. Herrlandslaget har tyvärr också tappatpå FIFA:s ranking och ligger på en 17:e plats. Statistiskt sett bör Sverige ta sig till EM. Enligt bet365 är oddsen för att Sverige vinner gruppen 11.00, även om de som gillar att spela på fotboll ska veta att Spanien har lägst odds på 6.00.


Damlandslaget

Damlandslaget hade ett fantastiskt VM och kom hem med en välförtjänt bronsmedalj. De fick också ge England en knäpp eftersom det var de engelska damerna de mötte i matchen om bronset. Resultatet blev 2-1. Förhoppningsvis kan de göra om bedriften när EM spelas i England 2021.



EM-kvalspelet börjar i september och Sverige har hamnat i grupp F tillsammans med Island, Lettland, Slovakien och Ungern. Damlandslaget spelar sin första match mot Lettland på bortaplan den 3 september. Den första hemmamatchen är mot Slovakien den 8 oktober på Gamla Ullevi i Göteborg. Sverige är förhandsfavoriter i gruppen och den högst rankade nationen enligt FIFA. Sverige ligger på en sjätteplats medan det bäst rankade motståndet är Island, som ligger på en 17:e plats. 

Bortsett från prestationerna från de båda landslagen kokar det runt det Svenska fotbollsförbundet. Trots damlandslaget fantastiska prestationer i sina senaste EM- och VM-spel är löneskillnaden mellan de båda landslagen enorma. Det har nu lett titt att SvFF har anmälts till diskrimineringsombudsmannen. 50 före detta landslagsspelare och fotbollsprofiler har även skrivit ett öppet brev som kritiserar SvFF och lyfter fram att de ska representera all fotboll i Sverige, och inte bara herrarna.

Det är ibland svårt att tro att det är 2019. Förhoppningsvis nås en rättvis lösning inom kort så att landslagen kan fortsätta att göra det de gör bäst – spela riktigt bra fotboll! 



tisdag, augusti 13, 2019

Dyr dag igår och läskig bilfärd



Här är vår favorit. Han var tröttare än oss i morse för en gångs skull. Det hör inte till vanligheterna. Idag så börjar han på dagiset lite mer på riktigt. Nu blir det tre dagar i veckan där för honom, tisdag till torsdag. 

Igår så blev det en ny dag. Bilen hade fastnat när jag skulle köra ut den från garaget. Det var handbromsen som satt fast efter att jag tvättat den under förra veckan. Den har gjort så förr också, men nu var det värre än någonsin. Det rasslade och lät i den hela vägen till mina föräldrar. När pappa tog av hjulen och bromsskivorna så var det som att en hel tillbehörssats, eller ett reservdelslager ramlade ur där bak. Kul. Blev en beställning på prylar för närmare 1500 kronor och då hittade vi inte allt som behövdes. På hemvägen tankade jag bilen för närmare 1000 kronor också, inte det roligaste. Dock så har jag inte tankat sedan vi var på Gotland, så jag åker ju inte alltför mycket med den. Väl hemma så hade jag en saftig räkning på drygt 1600 kronor för skatten också. Billigt och roligt med bil! Skönt att jag numer oftast går eller cyklar i alla fall, det är än så länge kostnadsfritt! Den som vill swish-bombnings-sponsra en fattig man gör det på: 076-1664997, pengarna går till välgörande ändamål. 

På tal om pengar så ska jag väl egentligen inte ens nämna aktieportföljen som sjunkit som en Sten den senaste tiden. Kul det med. Eller inte. Funderar på att avinstallera Avanza-appen och bara låta det hela ticka på. Det kommer garanterat vända på lång sikt!

Det läskigaste som jag varit med om på länge hände igår på hemvägen. Mitt på motorvägen så öppnade Alfons bildörren(!), eller den var inte vidöppen, dock så lyste lampan i instrumentpanelen om en öppen dörr, plus att jag hörde vinddraget. Kastade bak armen och höll fast honom, för att sedan så sakta jag kunde svänga av på första avfart vid Falukrossen. När jag då svängde av så öppnades dörren på vid gavel. Efter att jag tagit mig ur så ser jag även att Alfons hade knäppt upp sitt bälte i stolen,  något han emellanåt har börjat göra. Det var ganska läskiga bilder som spelades upp i mitt huvud.. Men allt gick bra och nu har jag tryckt ner barnspärren på hans dörr åtminstone!

Nu ska jag strax ta mig till mig nya jobb, hörs!

måndag, augusti 12, 2019

30 kilometer finlöpning i gamla hemmatrakter



Godkväll.

Nu har jag kollat av de gamla löpstigarna här i det som nu för mig blivit grannkommunen, nämligen Falun. Jag stack ut i hopp om att bränna av 30 kilometer och få så mycket höjdmeter som möjligt. Jag tycker jag lyckades bra med båda uppdragen, det blev exakt 30 kilometer och så 825 höjdmeter, det på 2,48 timmar. Ett fint pass som tog där det skulle! Nu har jag tränat åtta dagar i rad och på dessa dagar har jag fått in 18,15 timmar. Det är fina siffror det i mitt liv! Så nu kan jag med gott samvete vila två dagar. Har även bombat in 83 kilometer löpning under den senaste veckan, så det var inte alltför konstigt att benen var lite småtrötta redan efter 15-20 kilometer idag. 

Idag fick jag springa i mina Hoka Eva Jaws, skön löpkänsla i dessa skor utan dämpning och med grymt grepp! Perfekt att variera sig med sådana typer av skor, med mer dämpade. 

Jag sprang upp på sju toppar och så här såg det ut: 



Första toppen, Lostenen på Hornberget i Skuggarvet, 1,5 kilometer från föräldrahemmet




Andra toppen, Urfjäll, eller Jungfruberget




Tredje toppen, hoppbackarna, efter att ha besegrat mördarbacken





Fjärde toppen, Lugnets högsta punkt, 305,9




Femte toppen, Björnmyrberget, på det gamla militärområdet




Sjätte toppen glömde jag fotografera, men den är där någonstans, där jag pekar, Lövängesberget




Sjunde toppen, återigen Hornberget och masten där, 330 meter över havet. Rundans högsta punkt. 

Såhär såg rutten ut på kartan:



De små strecken ni ser i närheten av Skuggarvet är skarvar, jag sprang lite extra åt fel håll för att få känna kilometrar, innan jag vek av åt rätt håll, för att få ihop 30 kilometer. Jag är sjuk, jag vet..


Och så lite mer siffror för den nördige:


Snabbaste kilometern gick idag på 4,00. Fint det!

Tack för idag!

Sista dagen i frihet..



Idag laddar vi upp för den sista dagen i frihet och utanför murarna. Nu är det ju dock inte något fängelsestraff jag ska beta av, även om det känns som det just nu. Imorgon börjar jag jobba igen, efter cirka åtta veckor på fri fot, eller ledighet om man så vill. 

Idag så väntar det lite allt möjligt faktiskt. Först så ska vi gå ner till Willys för att inhandla varor till kvällens taco-middag. Därefter ska jag packa ihop hela gänget och dra till Falun. Medan Alfons får umgås med farmor och farfar så ska jag passa på att beta av ett fint löppass i terrängen där. Planen är väl att trycka in ett nytt pass på cirka 30 kilometer. Denna gång är tanken att bara springa i skogen och nästan uteslutande på mjukt underlag. Känner mig nästan som ett barn på julafton, nu när jag ska få återuppleva de fina stigarna i grannkommunen. 




Häromdagen så gjorde jag trolldeg åt Alfons som han fick leka med. Det uppskattades och var kul en stund i alla fall. 






Alfons har även fått klicka lite på min gamla dator, från tiden när jag inte var lika Apple-frälst som jag är nu. Dock har han endast fått trycka, klicka och fippla med den avstängd. Han får vänta ett tag innan han är betrodd till en påslagen dator, annars kommer han väl lyckas släcka ner hela internet. 

söndag, augusti 11, 2019

Söndagsfemmilen



Dom är inte speciellt snygga, varken mina radarlock, eller Prizm trail-linsen. Men rätt bra i vissa förhållanden. Exempelvis i det gråtrista vädret vi bjöds på idag. Herrarna på bilden är dock snygga

Hej hej.

Jag passade på att stänga denna träningsveckan med en  femmil stakning. Lika bra att bara gasa på ända in i kaklet, inför tisdagens jobbstart. Ångesten växer sig starkare för varje minut. Usch alltså, nu vill jag verkligen inte börja. Men jag tror att mycket hänger på att det blir ett nytt ställe och att jag känner lite oro inför det. Bara jag är där så blir det nog bra. Jag tänker dock belöna mig med en mjukstart och vila från träning både tisdag och onsdag. 

Tidigare så hörde Simon Andersson av sig och ville slå följe en stund på träningen. Så jag tog vägen över Kvarnsveden ut till cykelbanan mellan Falun och Borlänge. Sedan åkte vi tillsammans följande runda: Bomsarvet, Ornäs, Aspeboda och tillbaka ut till 293:an där våra vägar skiljdes åt här:



Vilken väg hade du tagit?

Jag åkte sedan raka spåret hem och klockan stod på 50,4 kilometer när jag klev av rullskidorna. Ganska bra planerat ändå, då målet var 50 kilometer. Jag körde på mina Elpextreor idag och Simon på ett par Swenortreor. Våra skidor rullade likvärdigt. Femmilen tog för mig 2,44. Ett fint pass med 115 i snittpuls. 

Då jag är rätt sliten så lyxade jag till det med sportdryck i vätskebälte idag. Det satt fint, kändes helt okej och inte så trött känsla som de senaste dagarna. Om det berodde på sportdrycken eller inte är dock oklart.   

Fick en fin träningsvecka med 15,55 timmar och 240 kilometer. Nu har även den fjärde fyraveckorsperioden för detta träningsår avslutats och jag kan notera att jag fick in 53,5 timmar, årets mesta under en period. Långt ifrån rekordet på 84, men det är andra tider nu, är mer sliten av 53 nu, än 84 förr, innan Alfons föddes. Så kan det vara.

Nu ska jag försöka njuta av kvällen med familjen!

lördag, augusti 10, 2019

Dödspass med stundtals bedRÖVlig känsla



Dödstrött efter ungefär halva passet.

Tjena.

Jag ljuger om jag säger att jag var peppad och sugen på dagens pass. Usch och fy alltså. 5,5 timmars sömn inatt, sliten sen länge och allmänt trött. Hade jag gett någon annan råd kring träning idag så hade jag sagt vila. Men det är svårt också, man vill så mycket, vill spänna bågen, vill försöka utvecklas, vill få in allting i livspusslet och så vidare. Jag försöker så gott jag kan, men den senaste tiden kanske jag har varit lite för hård mot mig själv om man räknar till allmänbelastningen. Men som jag tidigare nämnt så är planen att gå på veckan ut, sen får jag ge mig själv två dagars vila när jag börjar med jobbet på tisdag. Förhoppningsvis kommer energin tillbaka igen och jag blir åter i hyfsat slag. Ändå rätt trist att känslan är så bedrövlig nu, medan jag i våras tyckte löpningen fungerade kanon. Nåja, det kommer nog släppa och det var inte helt katastrof idag. Nog med gnäll, såhär körde jag idag på mitt "multisportpass":

- Löpning uppvärmning: 11,49 min, 2,02 km

- Löpning "tröskel" (sprang på det jag kunde, utan att helt maxa), startade nere vid oss i Nygårdarna, sprang stig upp till Bjusan, grusväg ner tillbaka till oss och sedan asfalt ner till gymet vid Maserhallen. 50,00 minuter, 12,60 kilometer, 167 snittpuls, 174 maxpuls, 150 höjdmeter, 150 fallmeter, 3,57 min/km snittfart. 

På stigdelen hade jag följande siffror: 22,10 min, 5,19 km, 130 höjdmeter, 20 fallmeter, 4,17 min/km
På grus- och asfaltsdelen: 27,50 min, 7,42 km, 15 höjdmeter, 125 fallmeter, 3,45 min/km

- Löpbandsintervaller: 2 x 5 min, 2,5 min vila. 

Första femman: 19,3 km/h, 1% lutning (sista 30 sek 2,5%), 165 snittpuls, 177 maxpuls
Andra femman: 9,5 km/h, 15% lutning (sista 30 sek 10 km/h), 169 snittpuls, 178 maxpuls 

Det blev en ganska lång vila mellan den långa tröskeln och löpbandet. Löpbandet kändes ändå rätt hyfsat bra, vilket var glädjande. Nu återstod bara styrkan och löpning hem:

- Bänkpress: (uppvärmning 10 x 55 - 6 x 65 - 4 x 75 kilo) 4 x 6 @ 75 kilo
- Lutande rodd: (uppvärmning 10 x 40 - 6 x 50 - 4 x 60 kilo) 4 x 6 @ 62,5 kilo
- TRX, 4 övningar, 3 set, 12-18 reps

- Löpning hem: 11,44 min, 3,00 km

- 300 tåhävningar

Sprang i mina Hoka Napali idag, inte det minsta optimalt på stigen, men som vanligt perfekt på grus och asfalt. Bra pass ändå till slut, skönt att jag betade mig igenom det jag skulle göra. 

Väl hemma så kunde jag se klart cykelvasa-sändningen och se Emil Lindgren äntligen få ta hem sin första seger i Cykelvasan 2019. Det blev jag glad för och tycker han är väl värd den segern. Stort grattis Emil! Resultat för cykelvasan 2019 hittar du här.

Proteinpulver, dålig sömn och Cykelvasan



Igår så fick jag hem lite nya smaker på proteinpulver från Svenskt kosttillskott. Kan kännas lite överdrivet och lite ”broileraktigt” att som konditionsidrottare hålla på med proteinpulver. Något som annars ofta förknippas med gym och personer som oftast förlägger sin träning på just gym. Men jag har faktiskt börjat med proteinpulver på morgonen. Jag blandar i det i ett stort glas, tillsammans med havregryn, havredryck, chiafrön och lite bär. Äter den röran nästan varje morgon och gillar den. Dessutom har jag börjat med att ta en proteindrink på kvällen innan läggdags, jag tycker att jag har blivit mer återhämtad av det, speciellt när jag har kört hårda pass. 

Nu har dock min återhämtning varit sisådär och jag har ändå känt mig trött i säkert tio dagars tid. Det är till stor del på grund av att min sömn varit rena röven en tid. De senaste kvällarna så har jag legat och vridit mig i timmar innan jag kan somna. Är trött när jag lägger mig, men ändå är det helt omöjligt att somna. Tråkigt. Jag vet inte riktigt vad det beror på heller, om det är för att jag tränat skapligt hårt, har ångest inför jobbet, eller om det bara helt enkelt satt sig i huvudet. Nåväl, någon gång lär det väl släppa. 

Nu sitter jag och kollar på Vasaloppets sändning från Cykelvasan. Jag lär dock inte hinna se vem som blir ”segrare Cykelvasan 2019”, plikten kallar nämligen och jag ska strax ge mig ut på ett löpintervallpass. 

fredag, augusti 09, 2019

41,5 klassiska kilometrar i Skräddarbacken



De annorlunda passen står som spön i backen. Igår var det skate och idag klassiskt. Kul med variation och skönt med några pass där jag inte behöver gå in med hela min själ och halvt plåga ihjäl mig. Två lugna pass i rad nu med hyfsat många timmar. Jag har känt mig skapligt pigg ändå idag och passet gick helt okej. Skönt! 

Dagens träning förhöll sig endast i Skräddarbacken, upp, ner, hit och dit, mestadels på cykelbanor. Fint att snurra där ändå tycker jag. Så nära Lugnet och dess omkringliggande terräng som man kan komma här i Borlänge i alla fall. Undrar om de boende tycker det är kul när jag kommer förbi där, pickandes med stavarna, med jämna mellanrum. Jag tror nästan det. Eller inte. 

Idag körde jag på mina Elpexfyror och dom funkar som vanligt galant. I mina öron på de flesta passen på slutet har jag ett par AirPods från Apple. Jäklar alltså. Vad bra dom är. Det här är ingen suspekt reklam som kanske, eventuellt kan dyka upp ibland på min sida. Jag har inget som helst samarbete med Apple, jag är bara nördigt förtjust i deras produkter och AirPods som är mitt senaste köp är en grym produkt även de! 

Dagens kalas slutade på fina 2,30 timmar, 41,5 kilometer och 580 höjdmeter. Imorgon är det slut på leken och dags för ett tuffare pass med löpintervaller och styrka. 

Bilder, raljeringar och annat



Amanda byggde en liten hylla igår mitt under dödsregnet. Alfons var med och hjälpte till även han. 





Vi brukar mysa lite i sängen på morgnarna efter att Alfons vaknat. Eller jag brukar försöka krama om honom och samtidigt blunda för att med lite tur få lite mer sömn. Medan jag låter Alfons titta på lite ”Greta Gris”. Igår så smet han ur sängen, tog av lampskärmen på lampan som han sen tände och viftade med den som en riktig ljussabel. 




Junior gömde sig i min garderob där jag har träningskläderna. Vanligen brukar han kasta ut så mycket plagg som möjligt, nu slapp jag det åtminstone. 




Han är inte bara vild och galen Alfons. Några minuter per dygn så är han faktiskt lite trött också. 




När Alfons var trött för en gångs skull igår så passade Amanda på att klippa det lille monstret. 




Morgonmys i soffan. 




Nyfriserad, glad och busig. 




Häromdagen tvättade jag min bil, vilket verkligen var välbehövligt. Under tiden så hade Boris full koll på mig från fönsterbrädan i Alfons rum. 

Ja, det blev en del bilder i detta inlägg, utan något speciellt budskap. Men så kan det vara ibland. 

Här rullar dagarna på i en rasande takt. Försöker klämma in min träning, därefter göra de vanliga måstesakerna såsom tvätt, städning, med mera och så givetvis umgås med Alfons + Boris. 

Jag är småsliten och trött ständigt. Men det har jag ju varit inne på ett otal antal gånger. Vi får helt enkelt hoppas på att det släpper. Jag tänker att jag tränat nästan på gränsen vad jag klarar i mitt livspussel just nu, att jag då när jag ligger på gränsen får svårare att sova bra och därigenom blir sliten. Det bästa nu när jag börjar jobba igen är nog att acceptera situationen som den är och anpassa det hela därefter. Försöka intala mig själv om att göra bra pass och att istället se till att vara pigg på de passen, så att dom blir gjorda efter bästa förmåga och inte bara klämma in pass + timmar bara för att. Det kan vara nog så svårt. Men jag tror att allt skulle bli bättre av det. Om jag tränar 8-10 bra timmar i veckan och håller mig pigg tror jag blir bättre än att jag försöker pressa upp det hela till 12-15 timmar och konstant vara sliten och trött. Så får det nog bli! 

Idag väntar det ett nytt lugnare distanspass på rullskidorna, hörs efter det!

torsdag, augusti 08, 2019

42 skate-kilometer



Det är inte ofta jag skejtar. Idag var andra gången denna barmarksperiod. Planen för veckan var att få in skaplig volym i träningen, ur mina mått mätt. Jag har varit lite småsliten och trött. Så istället för att endast springa och staka så ville jag försöka få lite mindre belastning på musklerna, men ändå träna. Så idag fick det bli ett lugnt pass skate. Perfekt med helkroppsarbete och lite genomblödning av muskulaturen. 

Det är lite ovant med skate nu när jag kör det så sällan. Jag har börjat bli rädd för små stenar som ligger längs vägbanan. Kommer ihåg min krasch för ett par år sedan då det tog tvärstopp. Så nu när jag åker skate har jag alltid full koll på vägen framför mig. På klassiska skidor upplever jag inte samma ”tvärstoppskänsla” när jag kör på en småsten, såsom jag gör på just skate. Kanske ovana, eller kanske på grund av att hjulen är smalare och högre på skateskidorna. 

Passet blev en lugn och fin historia. Först lite drygt en halvtimme i Skräddarbacken för att få in lite höjdmeter. Därefter runt vändan: Lindan - Trollebo - Baggbo - Spraxkya - Alderbäcken - Lindan. Sedan avslutade jag den sista halvtimmen i Skräddarbacken, för nya bestigningar av höjdmeter. 

Jag körde på mitt enda par skaterullskidor, vilket är Elpex Composite. Jag kör inte med originalhjulen, utan med en variant som rullar tyngre. Tror att det är deras 3:or. Dom rullar ungefär som mina fyror, om jag får killgissa lite. 

Kändes helt okej i kroppen ändå, så det var skönt. Skramlade ihop 2,30 timmar, 42,14 kilometer och 430 höjdmeter.