fredag, juni 21, 2019

Orsakajt’n idag



Bilden är från förra årets Orsakajt’n. Någon kilometer kvar, med Pontus Nordström i rygg. Till slut gick jag segrande ur den striden. Dock så har det aldrig gått riktigt bra där i Orsa för mig, men säg det lopp som har gått bra ens någon gång för mig. 

Inatt sov jag riktigt dåligt igen, fattar inte att det ska vara så svårt att somna. Två nätter i rad med typ 5-6 timmars sömn. Helt förstörd nu. Klockan 11,15 så är starten idag i alla fall, 15 kilometer. Jag åker upp ensam från familjen. Vad jag gör senare är högst oklart. 

Hoppas ni får en bättre midsommar!

torsdag, juni 20, 2019

Ett litet stakpass



Till slut så kom jag  iväg på mina rullskidor och kunde beta av dagens träning. Var rätt seg och trött mer eller mindre hela passet faktiskt. Eller det kanske släppte en aning mot slutet, vad vet jag. Tröttheten var väl en mix från gårdagens intervaller och nattens bedrövliga sömn. 

Det blev en liten nätt vända på 1,45 timmar och 28,6 kilometer på mina nya Elpexfyror. Jag började med en sväng i Skräddarbacken för att få lite höjdmeter, sedan åkte jag ett varv runt: Lindan - Trollebo - Spraxkya - Alderbäcken. Stundtals stormvindar motvind, men på något ställe hade jag faktiskt medvind också i några sekunder. Jag tog det rätt lugnt hela tiden, hade som fokus att få igång kroppen och låta blodcirkulationen få jobba lite bara. 

Till morgondagen verkar det ha blivit en del ändringar, så jag set ut att åka själv upp till Orsakajt’n. Därefter får vi se var jag tar vägen. Efter loppet får jag antingen springa tillbaka till starten för att hämta bilen, eller så får jag lägga ut min rullskidsutrustning nere i Orsa innan start, så jag kan åka tillbaka på det sättet. Inte mig emot, då får jag åtminstone lite träning. En vara det råder väldig brist på för tillfället. 

Gnäll och bidrag



Hej.

Det enda jobbiga med att det blivit sommar och lite värme är när jag ska sova på kvällarna. Jag vrider och vänder på mig utan täcke, helt omöjligt att somna. Inatt var en sådan natt. Det tråkiga är att jag blir på så dåligt humör när jag inte får sova mina åtta timmar, eller helst mer. Har svårt för ljud och blir lättirriterad. Stressar också givetvis upp mig själv över att jag inte hinner träna såsom jag vill trots att jag är ledig, då jag har andra än mig själv att ta hänsyn till. Jag ”måste” köra si och så. Jag har inte alls kommit igång med tuffa rullskidspass och så vidare. Kommer knappt kunna ta mig i mål på tävlingarna i vinter om det ska fortsätta såhär. Förhoppningsvis får jag tid till någon form av träning i sommar och har jag tur så håller jag nig frisk också. Men det är stressigt att ständigt tänka på det och när jag är ute på träning så blir jag stressad över att jag måste hem så fort som möjligt för att inte få dåligt samvete över att vara borta hela tiden. Detta kan jag tänka mig är saker som hänger över alla tränande småbarnsföräldrar. Nog om gnäll. 

Jag vaknade upp till en krypande känsla i benen sedan gårdagens löpintervaller. Hoppas det släpper till imorgon, om inte så är jag ändå nöjd att jag kan få springa. Planen med dagens träning är ett lugnare stakpass senare. Förutom det så ska vi på middag till Alfons morfar och vi ska även försöka packa inför midsommar. Efter tävlingen så åker vi till mina föräldrars stuga. Ska bli mysigt att komma iväg lite. Har jag tur så kanske jag kan få åka rullskidor hem på lördag sen, men Amanda ska på någon form av kalas på kvällen där, så det är inte helt säkert. Jag får uppfinna någon form av fäste i min vätskeryggsäck som Alfons får sitta i, så att jag kan åka rullskidor med honom på ryggen (det var ett skämt).
_____

Idag trillade barnbidraget in. Det brände jag direkt. Halva bidraget går till Alfons, där sparar vi i en ”kapitalförsäkring barn”, det för att vi själva kan avgöra när kapitalet tillfaller honom. Jag brukar mestadels köpa investmentbolag och indexfonder åt Alfons. Den andra halvan sparar vi i vårt ”semesterspar” i tre indexfonder från Avanza. 

När det kommer till lönen är jag lika ”hopplös” där och bränner den direkt. Först betalar jag alla räkningar. Därefter smackar jag in så mycket jag kan på börsen. Försöker även att sätta in lite på mitt sparkonto hos Nordax och på Visakortet. 

Försöker hålla mig ifrån onödiga utgifter och se till att ha så låga fasta kostnader som jag bara kan. 

Börsen har ju gått oroväckande bra på slutet. Men det finns inte så mycket alternativ till aktiemarknaden nu när räntorna är låga och ser man till ett års tid tillbaka så har inte börsen rört sig värst mycket med tanke på raset under Q4 förra året. På sikt stiger ”alltid” börsen. 


onsdag, juni 19, 2019

20 högintensiva minuter


God eftermiddag.

Idag har jag testat kroppen med lite högre fart på löpbandet. Ville få ett intervallpass innan fredagens Orsakajt'n, men jag körde endast 20 minuter högintensivt, istället för de 35-50 jag annars brukar köra. Jag spände bågen genom att chansa på en högre fart än vanligt, förhoppningen var att jag skulle ta mig igenom det utan att slita alltför mycket. 

Jag sprang först till gymet: 11,28 minuter, 2,64 kilometer, 4,20 min/km

På bandet körde jag sedan följande upplägg:

10 minuter @ 19,0 km/h, 1% lutning: 176 snittpuls, 189 maxpuls

5 minuter vila (i vilan brukar jag stå still till en början för att hämta andan, sedan går jag omkring i gymet)

4 minuter @ 19,3 km/h (maxfart på bandet), 1% lutning: 176 snittpuls, 187 maxpuls

2 minuter vila

3 minuter @ 19,3 km/h, 1% lutning: 176 snittpuls, 188 maxpuls

1,30 minuter vila

2 minuter @ 19,3 km/h, 1% lutning: 172 snittpuls, 186 maxpuls

1 minut vila

1 minut @ 19,3 km/h, 1% lutning: 168 snittpuls, 178 maxpuls

Vilan blev som ni kanske märker hälften av intervallen innan i tid. Något längre vila än vanligt, men jag ville inte slita alltför mycket och samtidigt ville jag få till lite tid i högre farter. Det kändes helt okej måste jag säga, fick slita lite på slutet av tiominutersintervallen och även mot slutet av den fyra minuter långa intervallen. I övrigt tycker jag att jag ändå fick de svaren jag ville ha. Kanske inte optimalt att springa löpintervaller två dagar innan en tävling, men efter rådande förutsättningar så fick det bli så och dessutom så är det ju inte VM på fredag. 

Efter löpbandet så sprang jag hem också: 12,20 minuter, 2,90 kilometer, 4,14 min/km. Direkt hemma så betade jag av 300 tåhävningar också. 

Idag sprang jag hela passet i mina Hoka Napali 2, inga snabbskor till intervallerna alltså. Men en fullt duglig sko till att springa både asfalt med och intervaller. Den största skillnaden jag märker när jag snörar på mig mina Carbon rocket eller Tracer 2 är att dom svarar lite bättre, i övrigt tycker jag Napali 2 funkar klockrent till att springa intervaller i.


Såhär går dagarna





Ja, det blir en del bilder på Alfons och även Boris. Det får ni leva med. Det är ju mina favoriter, men jag vet ju att jag är er favorit. 

Dagarna rullar på trots att jag varken har kunnat eller haft tid att träna som jag vill så finns det ju alltid saker att göra. Både att fixa med saker i hemmet eller trädgården, men också lek med Alfons och promenader med Boris. Så tiden springer ändå iväg i rasande takt. 

Idag så jobbar Amanda lite på förmiddagen och sedan lite mot kvällen. Någonstans däremellan så tänkte jag försöka få till ett kort och effektivt löpintervallpass på bandet. Det är för att bara få igång kroppen lite inför fredagens Orsakajt’n, tanken är att få in 15-20 minuter effektiv tid ungefär. Vill inte bli sliten, men måste ändå aktivera mig igen. 

Förutom träningen så lär det inte bli så mycket mer. Kanske en tur till affären bara. Skönt med ledighet och att slippa en massa måsten emellanåt. 

Här är lite ytterligare bilder från dagarna i veckan:









Jag och Alfons cyklade till den nya lekplatsen i Tjärna Ängar(!!) häromdagen, fint där än så länge och Alfons tyckte det var väldigt skoj!

tisdag, juni 18, 2019

Och så en ny träningscomeback + en fundering kring lön





Tjenare kamrater!

I förmiddags klockan 09,00 drog jag iväg på rullskidorna för att möta upp Elis Weslien. Med mig till en början var även Amanda och Alfons på cykel, men dom vände efter en halvtimme. Just efter att Amanda och Alfons vänt så mötte vi Adam Larsson på skaterullskidor. Då Adam skulle möta Måns Sunesson och Oskar Lundqvist så valde även jag och Elis att vända. Så den tänkta turen blev istället en bakvänd variant av samma rutt, det funkade bra det också. Trevligt med sällskap. 

Vi bjöds på dödens motvind första halva rundan och överraskande nog så fick vi medvind på hemvägen. Trots att jag varit lite småkrasslig fram och tillbaka så tyckte jag kroppen kändes helt okej, vilket var glädjande. Planen var 1,30 timmar stakning, men det blev 1,53 och 29,1 kilometer. Jag körde på mina nya Elpex Team 610 med fyror idag och dom levererade som alltid! 

_____

Efter träningen så gick jag och Alfons till Willys en sväng för att handla. Därefter så kom Elis till oss med sin son. Vi var ute och lekte med killarna en lång stund. Kul att låta Alfons få träffa barn och nya personer. 

_____

Som avslutning har jag en liten fråga eller fundering. Det är ju så att jag ska följa med min elev till en ny skola till hösten, jag ska även hålla i idrottsundervisning för en klass och faktiskt ska jag ha kvar ansvaret på skidprofilen på den gamla skolan. Så långt allt väl. Jag ser fram emot det och det ska bli spännande. Dock så frågade jag om lönen och jade förväntningar om en betydligt högre sådan. Det visade sig att jag blev erbjuden en lön på 700 kronor mer i månaden. Ett erbjudande som jag tycker är alldeles för lågt, dock skulle jag få ferietjänst och lediga lov, men ändå. 21 900 per månad på heltid före skatt blev jag erbjuden och jag vet inte en enda person som har lägre av de jag känner som jobbar. Jag frågade rektorn på nya skolan, varav denne svarade att lönen är som den är, att det inte går att konkurrera med den gamla skolan, samt att det styrs centralt. Jag svarade då att jag skulle fundera ett varv till och har till midsommar på mig att svara. 

Borde det inte gå att ha någon form av förhandling? Jag tycker att jag ska kunna få högre lön än så. Finns det någon som kan komma med lite tips och råd här? Som det känns nu så skulle jag lika gärna kunna vara hemma och försöka hitta något annat som ger lite mer, eller lika mycket till mindre tid. Alternativt skippa idrottsläraruppdraget kanske? Tidigare har jag aldrig sagt någonting om lönen, men jag kände att det var dags att ifrågasätta den en gång och då verkade det ju inte alls som att det fanns minsta möjliga utrymme till förhandling. Men att vara kommunalt anställd är väl en riktigt sossegrej och det kommer jag ju aldrig förstå mig på. 

måndag, juni 17, 2019

Fet, ful och fattig




Pillar lite på robotgräsklipparen

Goddag kära vänner.

Som ni kanske förstår är det väl inte några glada miner här. Eller egentligen är jag inte alltför deppig heller om jag ska vara ärlig. Det finns alltid folk som har det värre. Ska jag börja med en uppdatering kring den fysiska statusen så är den ganska oförändrad, eller något bättre. Kände ytterst lite i halsen vid 1-2 tillfällen i morse när jag gäspade och dessutom så har jag en snorig näsa. Tror dock att näsan blivit lite bättre faktiskt. Jag kämpar på med nässköljning och nasonex nässpray. Hoppas på snar bättring. Det hade ju varit trevligt om jag kunde få träna nu när vädret visar upp sig från sin bästa sida och jag är ledig. Men man kan inte få allt här i världen, snart släpper det och då är jag nog snabbt åter på banan! Ikväll måste jag bestämma mig om jag ska springa Orsakajt’n på fredag, för anmälningstiden går ut. Men det lutar åt att jag kör! Tanken är att försöka träna lätt imorgon, få till ett lätt intervallpass löpning på onsdag och sedan ett lätt pass på torsdag igen. Tävlingen får gå som den går, bara jag fåt springa är jag nöjd. 

Igår så var Amanda borta nästan hela dagen. Så jag, Alfons och Boris hade grabbgäng. Vi lekte ute i trädgården. Alfons var med mig när jag bland annat tog bort en massa bruna löv på tujahäcken. Vi cyklade till OKQ8 för att handla för mina checkar jag fått. Jag har nämnt det förut, men jag sade upp mitt Visa-kort från Nordea förut, för att spara in 24 kronor i månaden på den onödiga utgiften. Trots att jag är förmånskund så fick jag betala en avgift för att bara ha mitt kort där. Istället hittade jag ett på OKQ8 som var gratis och dessutom får jag både bonus på alla mina köp och även en liten ränta på de pengar som jag har där. Ganska mycket trevligare kan jag tycka. Så igår inhandlade jag lite tvättprodukter att ha till bilen, istället för närmare 400 kronor så betalade jag endast 50 kronor! 

På eftermiddagen så tog vi en promenad till Willys och sen när Amanda kom hem så passade jag på att tvätta Benzen. En bra dag och det enda som fattades var träningen.. 

Idag så har jag ingenting alls planerat. Jag försöker vara så aktiv jag kan med promenader och liknande, känner ju mig pigg i kroppen. Så det kanske blir en cykeltur med Alfons i barnstolen, eller i cykelvagnen. Försöker röra på mig så att jag inte blir alltför bastant, då min fettprocent närmar sig tresiffrigt med stormsteg. Jag fastade hela dagen igår och åt endast middag. Blir samma idag tänkte jag. Många kommer då dilla om att det är dåligt för kroppen och att den inte kommer få chans att bli frisk. Jag tror precis tvärtom. För det första har jag inga problem alls att fasta, jag känner mig pigg, inga dippar och blir inte hungrig. Det gäller att dricka mycket bara. Kroppen får chans att själv fokusera på att bli av med viruset, istället för att försöka smälta all mat man äter. 



Det blev dock inte helfasta idag, utan jag tog en smoothie på förmiddagen bestående av: selleri, avokado, citron och ingefära. Inte direkt god, men helt okej och förhoppningsvis nyttig. 

Stopp i avloppet


Hej kära bloggvänner.

Har ni någonsin lyckats få stopp i ert avlopp? Det har hänt mig vid ett flertal bilder. Som ni ser på bilden ovan exempelvis. Vid det tillfället så hade jag tävlat i ett tufft hinderlopp och var totalt lerig från topp till tå. Det smartaste hade kanske varit att spolat av sig själv med vattenslangen utomhus, innan jag gick in i badrummet. Men jag vill minnas att jag frös så fasligt, så det fick bli duschen direkt. Det hela resulterade i att det blev stopp i avloppet. Jag blev tvungen att ta fram en sån där stor sugkopp för att bli kvitt problemet och efter lite "juckande" så släppte det och jag kunde återigen duscha. 

Flera gånger så har det även blivit totalstopp i handfatet när jag rakat mig exempelvis. Ibland funkar det med sugkoppen och ibland måste jag skruva loss koppen under handfatet för att få bukt med problemet. Som tur är så har aldrig upplevt stopp i toaletten, det hade ju varit en mardröm. Tänk att spola i toaletten och vattnet bara stiger och stiger. Usch. Det finns dock personer som inte kan, vill, eller har andra förhinder att fixa sina stopp i avloppet och då kan man behöva ringa en låg spolbil för det problemet. Tur att det då finns hjälp att få!



söndag, juni 16, 2019

Det finns ju annat i livet än träning också



Hej där. 

Då jag är förkyld och inte kunde springa Ludvika stadslopp igår så uppstod ju såklart en enorm tomhet och besvikelse. Jag vill ju hålla mig igång, träna, tävla och det gör ju att jag oftast mår bra. När det uppstår situationer såsom förkylning, skador eller annat som föhhindrar mitt idrottande på ett eller annat sätt så får jag ju svårt att känna glädje på samma sätt. Nu försöker jag intala mig själv att det kanske bara är bra att jag är lite sjuk nu och sen kan få till bra träning senare in mot skidsäsongen. Men det är väldigt tufft att tänka så, jag vill ju ständigt känna att jag är i bra form och på gång liksom. Nu får jag ändå vara tacksam att jag inte mår dåligt, eller är sådär galet trött som jag var under förra veckan. Jag har ”bara” en förkylning med ganska rejäl snuva och lätt kli i halsen ibland. För övrigt mår jag ju bra och det får jag vara glad över. Även idag så känner jag mig pigg, förutom just den där snuvan och lite i halsen vid vissa stunder. Hoppas på snabb bättring! Nu när jag är sjuk så har jag tillåtit mig själv att frångå sockerförbudet och har ätit en del godis och andra onyttigheter. Det ger en kort njutning åtminstone och jag tänker ändå att jag kan få tillåta mig själv det. För att kompensera den rejäla övervikten så blir det fasta idag fram till middagen. 

Under gårdagen så grejade vi lite i trädgården. Jag klippte med vår gräsklippare utan motor på ställen där inte robotgräsklipparen kommer åt. Sedan så hämtade vi automovern hos Amandas morfar (vi delar på samma och har den några dagar var). Vi satte igång den på gräsmattan och begav oss sedan av till mina föräldrars stuga i Dala-Floda för en trevlig dag där. Skönt att vara ledig och skönt att kunna åka iväg sår över dagen. Det är vid sådana där tillfällen som jag tycker det är jobbigast att jag har min träning, nu gick det ju bra då jag ändå inte kunde träna. Men annars så är det ju lite jobbigt att ständigt behöva anpassa sig till just träningen och att jag först måste beta av den innan jag kan ge mig ut på en utflykt med familjen. Jag försöker ständigt hitta en balans i livspusslet och jag inser ju att jag successivt måste minska ner mängden i träningen för att allt ska gå ihop på ett bra sätt. Jag är dock inte orolig över att mina prestationer blir sämre, så länge jag får till de bra passen och viktigast av allt: att jag får vara frisk! 

Passa på att kolla in casino recensioner också, om du vill få tips på bra casinosidor och liknande. Perfekt på vilodagar, mellan träningspass, eller som för mig när jag inte kan träna. 

I stugan så hade vi en trevlig dag i det fantastiska vädret. Vi hjälpte till med att lägga i deras brygga och flotte. Jag hade simskola med Boris, där jag tog ut honom en bit i vattnet och försökte få honom att simma. Jag tror det blev ganska lyckat ändå. Alfons lekte omkring och hade det också väldigt trevligt. Mot kvällen så åt vi middag där, tog en tur med flotten och sedan drog vi oss hemåt något för sent för Alfons egentligen. Men det är sommar och sol, då får man ha lite sena kvällar ibland. 

Idag så har vi tagit en promenad på fem kilometer nu på förmiddagen. Jag gick endast i ett par sandaler  vilket kanske är en av de allra bästa sakerna med sommaren! Amanda och hennes mamma har nu åkt iväg en sväng på något event, så vi grabbar är ensamma här hemma. Jag ska försöka få Alfons att sova en sväng, sen ska vi leka ute i trädgården! 

Några bilder från gårdagen: 













lördag, juni 15, 2019

Ny kostym och inget Ludvika stadslopp







Jag vet att slipsen är för kort. Det visste jag dock inte då jag knöt den. Till mitt försvar kan jag säga att jag aldrig tidigare knutit en slips och gjorde detta med hjälp av youtube på 4-5 försök. Det är inte många gånger alls som jag ens burit slips i livet. Nu har jag i alla fall införskaffat mig en kostym med de flesta tillbehör, inklusive skor och även en väst att ha under till vissa tillfällen. Bra att ha! Solbrillorna hade jag dock sedan tidigare. 

Under gårdagen så pendlade känslan mellan helt frisk och förkyld ett antal gånger. Så har det varit för Amanda en tid också. Jag tror även Alfons har haft något liknande. När jag gick till sängs igår så hade jag en ganska god förhoppning på att vara frisk när jag vaknade idag. Klockan 03 så vaknade jag, kände mig helt okej och gick upp för att kissa. När jag sedan vaknade några timmar senare så kände jag mig inte pigg. Inte sådär trött som tidigare, men en vanlig förkylning med halsont och snuva. Så nu har jag givetvis bestämt mig till 100% att det inte blir något Ludvika Stadslopp idag. Jävligt trist såklart. Tråkigt när jag för någon vecka var så pass bra igång med träningen och allra helst löpningen. Sedan dess har det bara varit segt och en jäkla berg & dalbana. Givetvis är det tråkigt att inte kunna få träna på som jag vill, speciellt när det varit en massa röda dagar, klämdagar och nu sommarlov. Men jag får dra mig själv till minnes att jag i princip kunnat träna hela försäsongen de senaste åren, utan uppehåll från sjukdomar och ändå inte riktigt presterat som jag vill, samt som jag tycker jag borde gjort med tanke på hur kroppen känts. Så nu kanske det är bra om jag är lite sjuk och har problem såhär i början av sommaren. För att sedan kunna få till en bättre träning senare. Det kanske gör att jag blir mer hungrig och att jag inte bränner ut mig mentalt inför säsongen. Vi får hoppas på det!

Istället så får jag försöka njuta av ledigheten, det bra vädret och att umgås med familjen. Det är ju faktiskt viktigare än den här leken som skidåkningen innebär. Dessutom så kan det ju vara ganska dumt att riskera någonting genom att träna när man är sjuk, det vill jag inte. Så det går inte att göra annat än att acceptera läget och försöka göra det bästa av den rådande situationen.