60 minuter tröskel, med impulser

Bra bilder nu.. Men vi har väl inte tid att hålla på fotografera, träningen är ju viktigare...

Veckans fjärde stakpass är ett faktum. Med mig idag hade jag Anton Enberg och Adam Larsson. Anton trodde han hade Marwe 7:or, Adam hade Marwe 6:or och jag Elpex med 4:or fram och 3:or bak. 

Efter en något längre uppvärmning så startade vi det 60 minuter långa tröskeldraget i Bomsarvet, åkte ut till cykelbanan längs riksväg 293, tog vägen över Vallmora och ut i Smedsbo, sedan vände vi i Morbygden efter 40 minuter och blåste raka vägen tillbaka till Brusala. Vi körde en impuls var sjätte minut, 12 maximala stavtag, annars höll vi oss omkring tröskel, jag gjorde det i alla fall. 

Adam drog de första sju minuterna, sedan gick jag upp och drog fram till minut 25 ungefär då jag släppte upp Anton i drygt fem minuter, sedan drog jag resten. Kanske hade jag lite lättare rull, men inte så mycket skulle jag tro. På sådana här längre drag så har det visat sig att vi kunnat köra ihop rätt bra, trots skilda tekniker. Perfekt ju!

Jag hade en rätt bra dag idag igen, mot slutet blev jag dock riktigt trött muskulärt, i triceps och skuldrorna framförallt. Nu är det bara att sy ihop säcken med två ytterligare stakpass denna veckan, ett av dessa blir intervaller! 

Siffrorna från tröskeldraget blev: 22,51 kilometer, 162 snittpuls och 175 maxpuls. Inte alltför hög puls, men ändå helt okej! Under uppvärmning och nedvarvning drack jag sportdryck  på tröskeldraget drack jag ingenting. Bra pass!

Nu ska jag ut och samla gångkilometrar!

En hel natts sömn

Denna natt hade Amanda förmånen att sova med Alfons, vilket leder till att hon fick lite sömn inatt, Alfons är fortsatt gnällig och sover inte speciellt bra på just nätterna. På dagarna går det bra och han är som vanligt, kämpigt. För min del blev det en bättre natt, slog igen mina blå kring klockan 23 (vet, det är för sent, måste skärpa mig) och vaknade strax före 07,30. Nästan åtta timmars sömn, utan ett enda uppvaknande. Så. Jävla. Skönt. 

Idag står det åter stakning på programmet, det fjärde passet i ordningen för denna vecka. Det blir ett längre drag tröskel, med lite lättare rull än igår. Kommer nog kännas vill jag lova, men jag kämpar på! Får med mig folk även idag, så det känns väldigt skönt i alla fall. 

Har skrapat ihop 38 kilometers promenad denna veckan också och när jag kollar på pulsen från min Apple Watch lite då och då under promenaderna så ligger jag ofta på en puls av 90-100 ungefär, det gör jag ju många gånger också på rullskidor under lugna pass. Så någon form av väldigt lugn träning blir det ju i alla fall. 

Ja ja, hörs senare!

Tre timmar på fyror

Som så många gånger förr (de senaste dagarna) så bestod crewet idag av mig, Simon Andersson och Adam Larsson. Simon verkar ha fått smak av att träna med oss ambitionsfyllda killar! 

Tre timmar på fyror borde ju motsvara fyra timmar på treor? Med tanke på det jag nämnt några gånger om fjolårets ständiga fyratimmarspass. Idag tog jag äntligen mod till mig och körde med mina fyror runt om, det var inte så farligt faktiskt! Kände mig rätt pigg idag förvisso. Varannandagsformen fortsätter. 

Jag mötte upp grabbarna på vägen mellan mig och Domnarvet, sedan åkte vi närmare 1,30 upp och ner i Skräddarbacken, innan vi avslutade med att åka tillbaka till Domnarvet där jag släppte av dom och fortsatte ensam hemöver. Idag var det inga problem när klockan började närma sig tre timmar och inga tendenser till att känna mig sliten, lär väl få äta upp det imorgon är jag rädd.. 

Tre timmar totalt , 43 kilometer och 385 höjdmeter, det var ett fint pass! Drack sportdryck också dagen till ära, välbehövligt i det varma vädret. 

Rullskid- och grillevent

Igår eftermiddag, efter träning och en nio kilometer lång promenad så kom Simon och hans tjej Amanda till oss. Tjejerna hade bestämt att dom skulle åka rullskidor tillsammans och att vi två skulle sköta grillningen. Nya tider och könsroller nu ni vet. Det mest roliga med hela spektaklet var när dom två rullskidåkarna började snacka ner sina egna förmågor, exakt såsom vi tävlingsåkare brukar göra inför intervallpass och tävlingar. Undrar om dom blivit påverkade av oss att göra så, eller om man helt enkelt bara fungerar så?!

Inatt var det en jobbig natt med Alfons, fem timmars sömn och ett nästan ständigt gnäll från hans sida. Gick upp kring klockan sju och först nu efter nio har jag börjat vakna till liv. Kämpa. 

Amanda har träning nu först och sedan är det dags för mig. Simon och Adam ska möta upp mig, så även idag får jag sällskap, drömmen!

3,30 stakning

Andra av sex stakpass avklarade för veckan och jag var redan märkbart sliten, troligen sedan gårdagens intervaller. Känslan igår var bra och idag var den ändå okej, trött i musklerna, men absolut inte som förra veckans debacel. Idag blev det ett väldigt lugnt pass runt om i Borlänge, jag stakade på mina nya Elpex med fyror bak och treor fram, med mig hade jag Adam Larsson som skejtade på Marwe 6:or. Jag var ute i 3,30 och kom 53 kilometer. Sjukt ändå att jag tycker det är jobbigt, förra året slog ju fyratimmarspassen som spön i backen och dom kändes som tvåtimmarspass känns nu. Tur att jag har lite tid på mig att träna till vintern. 

Planen för resten av veckan är två ytterligare lugna pass och två intervallpass. Ett av dessa blir ett längre tröskeldrag på 3:or och det andra blir nog i en backe i Skräddarbacken på förhoppningsvis tyngre rull. 

Spännande att se hur kroppen reagerar på endast stakpass! Tidigare somrar så har jag ju kört stakning varannan dag ungefär. Så detta kommer nog kännas på!! 

Nu har jag just ätit en omelett till lunch, ska strax bege mig ut på en promenad med barnvagnen och Alfons. Härliga tider! Jag brukar lyssna på ljudbok när jag är ute på mina promenader, ibland har jag svårt att fokusera på historien, det blir lätt att jag börjar fundera på saker och glömmer bort att lysssna. Jag är på en spännande serie av Jussi Adler Olsen om Avdelning Q, den kan jag rekommendera! Stefan Sauk som är uppläsare är riktigt bra!

Än är det inte över!

Dagens crew

Det enda negativa med dagens träningspass var att jag fick ta ut den nytvättade Benzen för att åka till residensstaden Falun. Förutom det så var det bara positivt. Jag ska inte sticka under stol med att jag var nervös inför passet, nervös att behöva släppa killarna på intervallerna. Såsom känslan varit de senaste dagarna så hade jag inte kunnat hänga med speciellt bra, men den känslan var som bortblåst och tillbaka var den jag saknat så: ”normaldåligt”! Sjukt skönt. Tänk vad lite sömn kan göra!!

Jag och Adam mötte Simon i Falun och värmde upp bort till Källviken där vi startade dagens jobbigheter. Som vanligt var tanken innan att ”det nog inte blir så jobbigt”, men det blev det och det var sjukt skönt att kunna köra mig trött utan något riktigt stopp i musklerna! Jag kanske inte är slut som idrottare än alltså. 

Såhär var dagens upplägg:

- 8 minuter A3, 155 snittpuls, 24,4 km/h snittfart

- 8 minuter 30”-30”, 169 snittpuls, 18,3 km/h snittfart

- 8 minuter A3, 169 snittpuls, 24,2 km/h snittfart

- 8 minuter 20”-20”, 170 snittpuls, 17,5 km/h snittfart

- 8 minuter A3, 176 snittpuls, 19,8 km/h snittfart, 50 höjdmeter, 0 fallmeter

- 8 minuter 15”-15”, 174 snittpuls, 20,3 km/h snittfart

Snittfarten på de kortare intervallerna är med vilan (där vi nästan stod still) inräknad. Fina tider, fin puls och bra hastighet (för att inte vara stockholmare eller skåning). Jag åkte på mina Elpex med 4:or fram och 3:or bak  Simon hade 4:or bak och 3:or fram och Adam hade 3:or runt om. Mina och Adams gick hyfsat lika och Simons gick tyngre. Vi hängde ihop hela tiden, Adam och jag stod för det mesta av dragjobbet. Simon menade att han fick gå på rött, men det kan han bara säga också, den luringen... 

Fem stakpass kvar denna vecka! 

Nu ska vi hålla på Sverige, hela lande

Ska till Falun

Alfons gillade verkligen blodpudding, han åt cirka två skivor till middag igår! Han gillar även att äta med hela ansiktet och överkroppen. Efter att vi lagt honom igår så kollade vi på TV, när han sovit i cirka en halvtimme så hör vi hur det smäller i sovrummet och springer in dit för att se Alfons liggande på golvet. Stackaren hade krupit över kanten, kanske i sömnen. Han verkar inte ha gjort illa sig som tur är, han blev mest rädd. 

Denna natten var min tur att sova med Alfons, det blev några uppvaknanden, men jag fick ihop drygt sju timmars sömn åtminstone och det är fullt dugligt!

Idag så börjar Amanda först på eftermiddagen, så jag fick grönt ljus att dra till Falun för att köra stakintervaller med Simon Andersson och Adam Larsson. Det kan ju bli spännande! Bra för min stakplan denna vecka är det dock. 

Hörs senare!

Träningstankar och annat

Mysigt med lera! 

Foto: Kent Olsson Foto

Ny vecka kära vänner. 

Måndag och Amanda jobbar. Jag och Alfons ska umgås hela dagen, det blir inte en lugn stund. Inatt sov jag ensam och fick ihop 7,5 timmars sömn, börjar känna mig lite piggare. Att inte få sova är väl i det närmsta en form av tortyr. Men med detta schema om varannan natts sovande med Alfons så tror jag att det blir bättre och dessutom så tror jag att han kommer börja sova lite bättre så fort tänderna kommit ut. 

Jag ska vila idag, det behövs, måste bli pigg. Dagen till ära så fastar jag fram till middag, för er som tror att det är dåligt så får ni gärna tro på det, jag tror inte det i alla fall. Det är inte lång tid i människans historia som vi har kunnat äta under fasta tider på dygnet, vi har stora lager att ta av även under en längre tids fastande. Nog om det. 

Tanken med denna vecka och nästa är att köra det som ett 14 dagar långt träningsblock, där jag denna vecka kommer köra 5-6 träningspass, endast stakning och kanske med lite olika rull. Ska försöka bena ut planen under dagen. Planen är att få till 2-3 lite hårdare pass, kanske två intervallpass och ett med lite längre fart i långloppsintensitet. Därefter så kommer jag nästa vecka att köra ett fartpass och sedan två styrkepass. Funkar detta bra så kommer jag på vecka tre starta ett nytt sådant här block. Testa lite nya idéer och köra riktigt slut på stakmusklerna under en begränsad period. För det är ju såhär med träning att du blir bra på det du tränar och då gäller det ju att träna på det du vill bli bra på. Sen så måste du ju utmana dig själv och köra hårt ibland för att kunna utvecklas. Egentligen spelar det nog ingen roll hur intervallerna ser ut, vilan emellan och så vidare. Det viktiga är nog att man verkligen kör sig trött. Att kunna köra sig trött har ju varit svårt för mig den senaste tiden, men jag väljer fortsatt att tro att det är på grund av bristande sömn. Jag är jäkligt känslig när det kommer till bristande sömn, 1-2 nätter går väl okej, men blir det 3-4 i rad då funkar inte jag som jag ska. 

Jag har en till liten "skada" som uppkom under loppet i lördags. Det sved så jävligt på vaden när jag gick i mål, men jag fattade inte varför och såg inte heller något sår. Men senare på kvällen och under gårdagen så blev det ett rejält (nåväl) varande sår. Jag kom till slut fram till vad det berodde på. Under ett av de avslutande hindren så skulle vi ta oss över ett dike med vatten, över diket så var det tjocka "gymnastiksalsrep" uppspända, man skulle hänga med armar och ben som en liten apa och dra sig över, med ryggen nedåt. Jag korsade benen över repet så att hälsenan/vaden på högerbenet låg emot repet och drog mig sedan med armarna över, här är resultatet:

Ett rejält brännsår som svider satan. Har baddat in det med lite sårsprit nu och om några dagar känns det nog bättre igen.

Nu ska jag och Alfons ut och carpe diema!

Långjanne med grabbarna!

God söndagskväll kära läsare!

Idag blev det en invigning av min nya cykel, den var bra måste jag säga, desto mindre bra var mina ben och givetvis vindarna. Skönt då att det blev ett lugnt pass runt om nejderna här i södra Dalarna. Vi mötte upp Simon på vägen mot Falun och drog sedan av följande vända: Hosjö - Vika - Strand - Stora Skedvi - Bispberg - Säter - Gustafs - Torsång - Aspeboda. En nätt liten tur på totalt 125 kilometer och 4,30 timmar. Inga pangben och ingen hets, en skönt tur alltså. Trevligt gäng var det också. I Säter så drog vi ner till Säterdalen där vi inmundigade en fin smörgås med hästkorv. Inte nog med det så drack jag också en näst intill kalorifri sportdryck, det finns ingen hejd på galenskaperna!

Imorgon ska jag vila igen och hoppas på att kunna ladda upp batterierna till en ny träningsvecka med förhoppningsvis bättre känsla än denna. Skrapade ihop lite dryg 16 timmar åtminstone, men jag gör nog hellre 10-12 timmar med bra känsla, det kommer!

Bilder:

Dags att inviga cykeln!

Två bilder tagna av speakern och min kompis Adam Johansson, från gårdagens tävling. Den ena efter målgång och den andra strax före start.

Nu ska jag förbereda mig för att cykla med Adam och Simon. Ser ut att bli fint väder och det ska bli kul att få cykla på min nya cykel för första gången. 

Lyckades få 5,50 timmars sömn inatt, Alfons var ganska lugn faktiskt, så när jag väl lyckats somna efter klockan 00 så sov jag skapligt åtminstone. 

Jag var lite försiktig på vissa hinder igår för att jag var lite rädd att göra illa axeln igen. Även om jag inte känner det minsta i den så sitter det kvar lite spärrar i sådana situationer där kag möjligen skulle kunna få den ur led. Den värsta ”skadan” igår blev istället när jag i skogen i början av loppet råkade snärta mig själv med en grankvist så att jag fick barret rakt in i mitt öppna öga. Kändes inte så mycket då, men det har börjat göra lite ont nu: