lördag, mars 05, 2016

Dan före helvetet


Konkurrenterna testar skidor nu, här ligger jag. King det! Undrar hur många i elitledet som var i öltältet igår? 40-50% ändå? 

Idag är planen ett lätt träningspass tillsammans med min kompanjon. Vi åker nog uppåt en bit, kanske till Mångsbodarna och tränar en sväng där. Sedan ska vi väl försöka få fram något par som glider bra också. Just nu är det uppehåll i Oxberg och en minusgrad. Det sägs dock att det ska börja snöa igen. Hoppas. Jag är sjukt taggad på att åka nio mil i dödssnö och motvind. Speciellt med en rygg som hatar mig mer än vad jag hatar folk. 

Nej, dags att ta tag i denna dagen då kanske!

fredag, mars 04, 2016

Skidor på Vasaloppsspåret


Woho. Hej hej. 

Då har vi kört en sväng skidor igen. Avsläppta i Evertsberg, åkte en kvart mot Risberg och vände sedan hemåt igen. Totalt åkte vi i 90 minuter. Lade in sex stycken fartökningar uppför. Stakning på allt, förutom fartökningarna där det skejtades. Måste ju träna på att skejta lite inför söndagen. 

Det var inget roligt pass idag, motvind hela vägen från Evertsberg. Blöt nysnö och obefintliga spår. Saken var ju inte bättre av att pulsen var brutallåg och att ryggen värkte. Jag brukar kunna märka ett samband mellan ryggvärk och låg puls. Vad tror ni om det? Som att jag omedvetet håller igen och på så sätt får låg puls? Äh, jag vet inte. Tror dock att ryggvärken kommer från onsdagens stakintervaller och att den kommer släppa när som helst. 

Nu ska vi på öltältet nere i Mora och ladda lite. 

Mot Oxberg (igen)


Den här killen har dom alltså släppt in i elitledet på söndagens Vasalopp. Det finns ingen gräns på hur sjuk värld vi lever i ibland. 

God förmiddag sjörövare. 

Vaknade tidigt imorse av att det dunkade i ryggen av värk. En punkt på höger sida i ländryggen smärtade satan och strålade ut åt alla håll. En smärta jag inte känt innan, men tror att denna går att stretcha bort. Hoppas det i alla fall. 

Nu ska jag dra upp till Oxberg, där jag ska stanna fram till söndagens ångestfyllda morgon. Usch, mår illa. Fattar inte varför man utsätter sig för detta ens? Men jag antar att det är kul någonstans. Jag lägger ju ner en del tid och (tro det eller ej) pengar på att åka så fort som möjligt. Nåja. Fortare i alla fall. 

Idag ska vi testa lite skidor och vallor, samt åka en sväng. 

Vi hörs senare!

torsdag, mars 03, 2016

Nya Salomon s-lab x-series


Nej nu får det väl vara nog, återigen ett par nya Salomon-skor. Sponsorerna kastar ju grejer efter mig. Detta ska dock bli sjukligt spännande att testa. Ett par skor för asfalt. Rätta mig om jag har fel, men jag tror att det är deras första par för just det ändamålet. Modellen heter: Salomon s-lab x-series. Det skadar inte att dom är sjukligt snygga dessutom! 

Sömn och vila


Sov inte ihjäl mig inatt. Så jag ska väl hem och vila lite tänkte jag. För jag har faktiskt vilodag idag. Riktigt skönt. Är så jävla stel och öm i ryggen på morgnarna, speciellt efter att ha kört ett hårt pass som igår. Så dagens aktiviteter får innehålla lite rörelse- och stretchövningar. Eventuellt också en promenad. 

Det var ett jobbigt pass igår. Och inte nog med att jag har ångest inför varje intervall över hur jobbigt det kommer bli, så har jag även ångest inför den smärta jag har i ryggen, åtminstone i början av varje intervall. Den smärtan har jag inte riktigt vid intervaller i tävlingsfart. Det är också en anledning till att jag slutat (tror jag?) med sprint. 

Nej, nu ska jag äta frukost och sedan vila lite!

onsdag, mars 02, 2016

4x4 min mellan Evertsberg och Oxberg


Är det så kul med idrott då?

Hallå fullblodspsykopater!

Har väl kört ett riktigt mördarpass längs vasaloppsspåret idag. Blev avsläppt vid kontrollen i Evertsberg, åkte några minuter baklänges, innan det vändes tillbaka mot Mora igen. Efter cirka 20 minuter lugn åkning så lade jag in tio fartökningar á 20 stavtag, med lika många lugna stavtag emellan. 

Nere vid vägundergången så var det dags för de riktiga intervallerna för dagen: 4 x 4 minuter, fyra minuter vila. Det var ett rent helvete idag alltså, lätt ryggont, dödens mjölksyra och högt flås + puls. Körde med högfluorsvallade Madshus-skidor idag. Vet inte om jag var ensam eller inte under passet idag. Kanske. Körde i alla fall enbart stakning och totalt tog passet 1,30 h. 

Intervallerna såg ut som följer:

Första: 1,54 kilometer, 172 snittpuls, 179 maxpuls, 23,1 km/h snittfart

Andra: 1,70 kilometer, 174 snittpuls, 184 maxpuls, 25,5 km/h snittfart 

Tredje (startade i botten av Lundbäcks-backarna): 1,09 kilometer, 178 snittpuls, 185 maxpuls, 16,4 km/h snittfart

Fjärde: 1,31 kilometer, 178 snittpuls, 185 maxpuls, 19,6 km/h snittfart

Nu ska jag hem och kramas med min nya bekantskap och släppa allt som har med Vasaloppet att göra i drygt ett dygn. 

Mot Vasaloppsspåret


Tjo. 

Bängen ringde precis och ställde massa frågor. Det är tufft att ha span på sig alltså. Får flyga under radarn ett tag. 

Tänkte bege mig uppåt Vasaloppsspåret idag för att köra det sista intervallpasset innan söndagens kraftprov. Börjar få lite fjärilar i magen nu alltså. Åker sedan tillbaka igen ikväll, måste ju träffa min nya tjej en gång till innan helgen. Det blir i alla fall king det!

tisdag, mars 01, 2016

90 min klassiskt


Fick åka med min barndomsidol Maja Dahlqvist idag. Stort!

Det blev ett förmiddagspass idag också. Men vart var solen? Inte här i alla fall. Temperaturen låg på minus åtminstone, så det gick att åka på burkvalla. Det blev ett varv runt femtonkilometern och sedan ett var runt elljusspåret, längre hann vi inte. Drönare. Hade träningsvärk idag också och kommer väl att få det imorgon igen, var ju år och dagar sedan jag körde klassiskt. Det är mest jobbigt och svårt att åka med fäste, så jävla glad att jag slutat tävla med det. 

Efter träningen blev det en långlunch på Dala Wärdshus med mina kamrater Kurt, "Ribba", "Hälla", "Findus" och gänget. Legendariska gubbar. Därefter så åkte jag hem och sov i 35 minuter på min soffa. Efter sömnen så kände jag mig som en drönare, men vaknade till efter några minuter. Åkte iväg på en massagebehandling, min kropp är ett sänke alltså. Men den har varit sämre, känns ändå okej för att vara mig. 


Viktor Axelsson (steekigare än Daniel "Laddarn" Abrahamsson?), Lukas Lennartsson, jag och Maja. Bästa vännerna?

Brännö serenad

Följande textrad är från Håkan Hellströms  "Brännö serenad", bland det vackraste och mest träffande jag någonsin hört:

"Och vad vet du om kärleken
Förrän du förgäves hatat den
Och vad vet du om när hjärtat kan bränna

För kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva

Hon kommer aldrig tillbaka
Hon kommer aldrig tillbaka

Det är mitt eget fel
Vad som än hände med mitt hjärta
[Hjärta]

För jag har alltid vetat att du inte skulle stanna
Stanna

Jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan"

Stockholm Mini Marathon 1998, plus lite annat från min löpkarriär


Hyfsat nöjd kille efter andraplatsen på Stockholm Mini Marathon 1998. 

Stockholm Mini Marathon tillsammans med Rösjöloppet var de största terrängloppen för barn och ungdomar näst efter lilla Lidingöloppet. Samma år så blev jag faktiskt tvåa på Rösjöloppet och sjua på lilla Lidingöloppet. Man hade ju lite talang och kapacitet på den tiden. Löpningen var det som gick bäst fram tills jag fick löparknä två år i rad 1999-2000. 

1998 så sprang jag mina första 800-meterslopp. Personliga rekordet låg då på 2.12.05 (fyra på svealandsmästerskapen i Eskilstuna). Därefter fick jag ju som sagt löparknä i ena knäet första året och i det andra året efter. Gick då istället framåt mer i skidspåren, samt cyklade en del MTB. Lyckades bli topp-tio på långa lugnet i P 15-16 år 2000. Hängde med täten i halva loppet, därefter kom den första stigen och jag sjönk som en sten genom startfältet. Har aldrig varit någon stigcyklist, alltid varit bättre att cykla på slätt underlag. 

När jag blev bra i löparknäet i början av 2001 så körde jag mycket friidrottsträning inomhus i samband/kombination med skidsäsongen. Sprang då två lopp med kort mellanrum, det första så sprang jag på 2,05 och det andra så sprang jag på 1,59,51. Första gången under två minuter och inte ens 17 år fyllda. Då var jag nöjd och glad i hågen.

Kommande år så kombinerade jag skidor och löpning. Främst 400 - 1500 meter. Tyckte verkligen om löpningen. Gick ju på friidrottsgymnasiet här i Falun. Tävlade och tränade i princip bara löpning och korta intervaller under sommarhalvåret, så de första tävlingarna på skidsäsongen orkade jag inte ens åka 10 kilometer i tävlingsfart. Minns en gång i Bruksvallarna då jag fick lov att stanna och gå i den längsta backen. Det var säsongen 2002 - 2003. Drygt tre månader efter det så tog jag silver på JSM, 10 kilometer klassiskt i Huskvarna. 

Fick under min löpkarriär med mig tre medaljer från Skol-SM: 800 meter tvåa 2002 + trea 2003 och 1500 meter trea 2002. Blev även en silvermedalj på JSM 2003, 1500 meter, 25 hundradelar efter Albert Mollén som vann guldet. 

Efter 2003 så började jag få en del problem med småskador i fötter och knän framförallt. Samt att skidåkningen var det som jag tyckte var roligast och kände att jag skulle kunna bli bäst i. 2004 var det sista året jag tävlade i friidrott. Minns att jag vid flertalet träningar hade så ont i en fot och i ryggen (redan då!) att jag knappt kunde gå, men när vi väl startat intervallerna så var det nästan aldrig några bekymmer. Då och då längtar jag tillbaka till löparbanorna faktiskt. Vi var en jävligt härlig löpargrupp på upp emot tio killar här i Falun. En del av dom har jag kontakt med än idag och träffar!

Jag vägde cirka 65 kilo när jag sprang (2002-2003), nu när jag blivit en blötfet skidåkare så väger jag cirka 75 kilo. Vill ner till 70, men det verkar mer eller mindre vara omöjligt. 

Dom personliga rekorden ligger på:

400 meter: 51,98
800 meter: 1,56,22
1 500 meter: 4,01,02 
3 000 meter: 9,01,20
2 000 meter hinder: 6,16,84
5 000 meter: 16,19

Ni hittar en del statistik från årsbästalistorna på friidrott.se här. Kul läsning för en siffer- och resultatnörd som mig. 


Resultatet på Stockholm mini marathon. De flesta resultaten från mina gamla lopp går att googla fram. Sådant är kul!