Skidtest - 45 min stak - 3’ + 4x20”

Hej där ute i stugorna. 

Det vi har gjort idag var att testa våra tänkta skidor inför imorgon. Vi kommer valla upp två olika alternativ, alla paren är stakskidor. Idag var det hårt, soligt och riktigt fint. Dock så ska det komma in ett snöväder satan inatt, det blir spännande. För mig spelar det ingen roll vad det blir för väder. Enda lilla tråkiga med ett snöfall är att det kan bli en rejäl klunga med massa slashasar som hänger med, kanske även jag själv?! Som längst har jag hängt med förstaklungan till Lundbäcks-backarna med lite drygt 30 kilometer kvar,  där väggade jag rejält, det var 2014 och jag kom 92:a, typ 7-8 minuter efter segraren. 

Efter skidtestet mellan Evertsberg och Oxberg så åkte vi upp till kontrollen i Mångsbodarna, där vi åkte ett skidpass. Från kontrollen i Mångsbodarna så åkte vi baklänges i 25 minuter, sedan vände vi och åkte tillbaka mot Mångsbodarna. På hemvägen så körde vi ett 3 minuter långt tröskeldrag och därefter 4 stycken 20 sekunder långa intervaller på cirka 95-98% av max, med 40 sekunder vila emellan. 

Totalt fick vi ihop 43 minuter, 13,6 kilometer och 70 höjdmeter. Lättfört och fint!

Inför Vasaloppet +ANNAT

Att bära isklumpar är något Alfons gillar

Tjenare kamrater.

Vi har kommit så långt in i veckan som till torsdag nu. Det börjar brännas. Det börjar kännas. Det börjar bli lite nervigt. Inatt så sov jag lite oroligt faktiskt. Några dagar kvar nu bara till säsongens höjdpunkt: Vasaloppet. Det är mycket nerver och tankar kring det där hela tiden. Men jag ska försöka hålla det i schack. Jag vet inte om jag nämnde det i samband med Lidingöloppet, men inför det loppet så var min nervositet helt annorlunda än vad den brukar vara inför Vasaloppet. Då var jag uppåt, sprallig och pratig. Men det kanske inte är så konstigt då jag inte hade någon speciell press på mig eftersom att löpning är min andraidrott och dessutom så var ju planen att gå ut i tröskeltempo. Inför Vasaloppet så brukar jag istället bli låg, småsur och kraftlös. Skidor är ju i min huvudidrott så det blir ju lite mer press bara där, det går max från start och dessutom är det mycket kring materialet som kan spela in. Men som sagt så ska jag försöka njuta av loppet i den mån det går, för det är ju trots allt en rejäl folkfest. 

Igår drämde jag ju till med ett rätt hårt intervallpass på Skiergen, jag känner inte av något från det idag, vilket är skönt. Förhoppningsvis så blir det formdrivande inför söndag. Idag så väntar det en skön vilodag och enda fysiska aktivitet blir sedvanligt en promenad med familjen, skönt. Förutom det så ska jag väl kanske planera, packa och fixa inför resan norrut imorgon. Planen är att jag imorgon tränar ett ganska kort skidpass här i Borlänge och sedan åker jag upp till Oxberg där jag ska stanna till söndag. Det är lite att fixa med såsom mat och hela den biten, men det ska nog gå bra. På lördag är tanken att jag och pappa ska testa lite skidor för att få fram bästa möjliga skidor till tävlingen. Jag tror och hoppas det lyckas denna gången. Våra skidpar är nog rätt så konkurrenskraftiga, så även vallan som är Maplus, enda som jag tidigare varit lite orolig över är strukturen och slipen som jag tror har varit lite för fin vid ett antal tillfällen. Men nu tror jag vi har hittat rätt även där. 

På loppet så kommer jag åka med egen dricka med ett vätskebälte från Salomon, det brukar funkla väldigt bra. Är det runt åtta minusgrader eller kallare så brukar jag ha slangen innanför dräkten och då fryser den inte i munstycket. Dock så är det lite krångligare att få fram den då. Men är det någon minusgrad så sätter jag den utanpå nummerlappen eller dräkten med hjälp av självhäftande kardborre. Drickan blir starkt blandad +Watt, i den så brukar jag hälla i en gel och även krossa någon koffeintablett. Därutöver så får pappa langa dricka på diverse ställen, dessutom så brukar det alltid vara någon som erbjuder dricka längs vägen. Tidigare så brukade alltid vi göra ganska varm dricka, numer så dricker jag mycket hellre en ganska kall variant, det tycker jag smakar bäst, även om vissa säger att kroppen tar upp det bättre om den är ljummen. 

Jag får ju vara tacksam över att min förkylning blev så pass kort den blev ändå. Vanligen brukar jag ju ha väldigt korta förkylningar de få gånger jag drabbas, men denna gång var den faktiskt lite värre och jag var rejält orolig för att inte kunna starta ens. Men jag sprayade som tusan med Coldzyme och sög på Medistus-tabletter. En annan viktig sak tror jag är att jag sköljde näsan 2-3 gånger per dag med cirka en liter per näsborre. Jag blandade i salt utan jod och bikarbonat. Först så körde jag med en form av spruta, men jag tror inte det är så bra då det är lätt att man sprutar upp det så at det fastnar. Det som jag tror fungerar bäst är att man bara låter det rinna igenom näsan.

Nu ska jag försöka koppla bort tankar på Vasaloppet, träning och skidåkning så gott det går. Ska försöka njuta av ledigheten med familjen!

Avslutar med några bilder:

Alfons skulle till varje pris stå uppe i diskhon häromdagen

Alfons fick testa mina sköna Hoka-tofflor, som ni ser var han mäkta imponerad. Jag går ständigt runt med dessa inomhus och de är väldigt sköna. Även min pappa använder dessa och de har hjälpt honom mot hans hälproblem. Ett litet tips bara

Jag tycker han ser så söt ut när han sitter på en "vuxenstol" Alfons

Inte så konstigt att man känner sig lite fet emellanåt när man han en sådan duktig sambo i Amanda som bakar oerhört goda bakelser. Här ovan är det ett gäng väldigt goda hemmagjorda semlor. Nåja, jag är i alla fall mycket mer restriktiv kring sådant nu än för något år sedan, då åt jag godis och skit i princip varje dag. Man får vara glad för det lilla. Förresten, jag vägde mig igår eftermiddag också: 73,9, ingen jättekatastrof ändå

Lite reklam för Gorilla Sports: Jag går ständigt runt i shorts inomhus, så dessa nya kommer väl till pass, sköna som tusan. Ni hittar dom här! Yogamattan under är perfekt att ha hemma för diverse bål- eller TRX-övingar. Planen är ju till slut att få till ett okej gym i hemmet. Vi har ju en Skierg, TRX-band och några kettlebells. Skulle vara grymt med en skivstång, lite vikter och ett löpband också. Önska går ju! 

Tredje gången med en fail på Skiergen, men väl ett bra och tufft pass! + mål för Vasaloppet

Det är fan typiskt, så fort det blir vinter så lyckad jag bli fetare och fetare. Nu är jag inte ironisk, utan jag tycker mig verkligen se att jag är betydligt mindre fit nu än under sommaren. Kollade igår under min "gym-tagg" här på bloggen och såg hur mycket mer deff jag såg ut i somras. Jag tycker helt ärligt inte att det ens sett ut om om jag tränar alls på bilden ovan.. Visst, att man är mer brun på sommaren gör ju att man ser lite smalare ut, men samtidigt så ljuger inte vågen. Har dock inte vågat ställa mig på den under en tid nu igen. Egentligen så är det ju bara onödigt att ödsla energi och må dåligt över att jag tycker jag är tjock, tror inte något kilo hit eller dit spelar någon roll för längdskidor och just stakning långlopp. Men det är ändå svårt att koppla bort det. Troligen är viktuppgången på grund av att jag tränar lite mindre och äter lika mycket. Det är lätt att fokusera på negativa saker. Jag ska försöka bli bättre att fokusera på positiva saker, som att jag bland annat mår mycket bättre idag än för något år sedan, jag har en fin familj, jag har lyckats sluta snusa efter tio år, jag tränar ganska bra och jag sköter mig bra överlag i livet. Att jag väger 2-4 kilo mer under vinterhalvåret är väl kanske inte hela livet ändå?! 

Nåja. Nu sitter jag här vid köksbordet, dricker en återhämtningsdryck från +Watt och försöker delge er mitt nyliga försök på skiergen. Jag körde ett liknande pass som den 30:e januari och hade tänkt att jag skulle klara en höjning och hastighet precis som då, alltså: 

10 min @ 1,50

8 min @ 1,48

6 min @ 1,46 

4 min @ 1,44

2 min @ 1,42

1 min @ 1,40

Men jag "dog" på 6:an idag och lyckades inte hålla den farten. Pissliv tänkte jag där ett tag, men bestämde mig ganska snabbt för att jag istället skulle försöka med att hålla en högre snittfart mot den intervallen innan och det lyckades, så hela passet gick snabbare & snabbare, det kändes OK och jag hade en bra/hög puls. Så med tanke på sjukdomen så var det ett väl godkänt pass och en bra genomkörare inför Vasaloppet. Det var inte några pisstider heller, så jag får vara nöjd. Såhär körde jag:

5 min uppvärmning på motstånd 7

10 min @ 1,50,8 min/500m, 165 snittpuls, 172 maxpuls

2 min vila

8 min @ 1,48,7 min/500m, 174 snittpuls, 179 maxpuls

2 min vila

6 min @ 1,47,7 min/500m, 178 snittpuls, 185 maxpuls 

2 min vila

4 min @ 1,47,4 min/500 m, 177 snittpuls, 185 maxpuls

2 min vila

2 min @ 1,44,7 min/500 m, 172 snittpuls, 186 maxpuls

2 min vila

1 min @ 1,42,0 min/500m, 168 snittpuls, 181 maxpuls 

2 min vila

4 x 30"-30" @ 1,38,3 min/500m snitt (1,36,7 på sista), 161 snittpuls, 187 maxpuls (på sista)

7,45 min nedvarvning på motstånd 1

Totalt blev det en timmes träning, varav 25,55 minuter i min högsta pulszon. Blev inte heller för stum, utan när jag märkte att syran började komma så släppte jag någon procent, för att ha lite kvar till söndag. 

Det är ju inte direkt några världsmästartider, men jag får kämpa efter mina förutsättningar. Jaghar funderat lite kring Vasaloppet och hur jag ska känna mig nöjd. Tidigare år så har jag ju bara kastat ur mig att jag vill bli topp-50 för att vara nöjd och jag har varit missnöjd samt arg under och efter alla Vasalopp förutom 2015 när jag kom 48:a. Egentligen säger ju inte dessa placeringsmål speciellt mycket och jag har tänkt om lite nu. Dels har det ju inte känts speciellt bra alls i vinter, men det kan ju vara mentala saker som spökar. Men jag tänker såhär nu kring målsättningen, mitt mål för Vasaloppet 2019:

- Jag ska kriga hela loppet, oavsett känsla. 

- Jag ska ge fan i att bli sur om vissa folk som ej ska komma ikapp mig gör det, jag kan ju bara påverka min prestation.

- Jag ska hoppas på att min kropp svarar så pass bra att jag känner att jag kan tävla hela loppet och att jag kan gå i mål med känslan att jag gett allt

Om dessa mål uppnås så måste jag tillåta mig själv att bli nöjd, oavsett om jag kommer 30 eller 150. Jag ska försöka ha roligt i år!

Imorgon väntar en vilodag.

Avslutningsvis så vill jag tipsa er om en sida där ni hittar smslån, perfekt om ni behöver snabba cash nu inför helgens Vasalopp! 

Kampen mot klockan och identiteten

Igår fick jag hem ett gäng med coldzyme, hoppas dom kan hjälpa mig i jakten att bli frisk! Just nu känns det dock inte bra med halsont och rejält med snor, samt lätt smärta i bihålorna. Piss också. Vanligen brukar jag inte vara förkyld och de senaste årens förkylningar har varit på 1-3 dagar väldigt lätt. Detta är något annat.. Det är typiskt att det alltid ska vara något skit och att man aldrig får vara nöjd. Men samtidigt så är det väl bäst att bara acceptera och försöka göra det bästa av situationen. 

Trist ändå att inte kunna få göra sig själv rättvis på Vasaloppet, jag vet ju inte hur många mer lopp jag har framför mig. Men samtidigt är mitt idrottande så mycket mer än det där dyngloppet egentligen. Det är ju bara för att alla andra är så galet hysteriska kring det. Jag tror nog jag kan få till några mer säsongen på skidorna, jag tycker ju om det på något konstigt sätt ändå. Dessutom så tror jag inte att jag klarar av att lägga av, hela min identitet hänger på detta idrottande. Många andra har ju sitt arbete som sin identitet, och jag som ”bara” är elevassistent utan något ”riktigt” jobb har ju liksom bara detta. Givetvis har jag ju min familj, men det är ju inte på samma sätt kopplat till min identitet. Jag tror just den där identitetsbiten är den största anledningen till att inte kunna lägga av. Sen gillar jag ju också givetvis att träna, känna mig i form och så vidare. Men ni fattar kanske?

Inatt så lyckades jag få in åtta timmars sömn, men inte blev jag frisk för det. Jag tog cykeln till jobbet, eftersom att jag är för snål för att starta Benzen. Även om jag skiter i miljön så blir det ju ändå ganska bra då jag är så pass ekonomiskt lagd som jag är. Dock så var det nog inte ett så smart val att varken cykla, eller ens gå till jobbet idag. Hade egentligen behövt vara hemma och kurera mig. Men har man arbetsmoral så har man... 

Ingen har skickat någon krya på dig-Swish heller (0761664997), det är tacken det till er favoritbloggare..

Förresten: Passa på att klicka hem ett Salomon vätskebälte inför Vasaloppsveckan hos Skistart, jag använder detta och det fungerar grymt!

Under gårdagens eftermiddag så hade jag och mini-mannen en liten frukstund

Vasaloppet i (stor?) fara...!

Fasaloppet
2015, 48:a på Vasaloppet, min hitttils bästa placering

2016 73:a och 67:a Birken

2017 vann långloppscupen, fick ett bedrövligt Vasalopp, blev 104:a

2018 seg inledning av säsongen som sedan blev sakta bättre. Två veckor innan Vasaloppet åker jag på en hjärtmuskelinflammation och säsongen avbryts

2019 mer eller mindre en berg- och dalbana till säsong. Just nu med halsont och förkylning. 

Jag drog en rejäl chansning igår, en chansning som jag inte skulle ha gjort om inte Vasaloppet varit nära. Kände nämligen lätt i halsen och hade en förhoppning om att det skulle släppa efter natten. Det gjorde det inte, det blev värre.. 

Förra året hade jag följt ett program nästan hela vintern som jag fått av en tränare. Jag hoppade ju av två veckor innan Vasaloppet på grund av hjärtat, ni kanske minns. I år var tanken att jag skulle köra de sista två veckorna på programmet inför Vasan, en formtoppning som jag trodde på och då ville jag gärna genomföra den till punkt & pricka. Gick ju åt fanders även i år, då träning idag är otänkbart.

Tänk att det ska skita sig så fort det börjar närma sig Vasaloppet. Jag är väldigt sällan förkyld annars och nu har jag både haft magproblem och förkylning under den senaste tiden. Det måste ju vara till stor del mentala saker som spelar in tänker jag. 

Trist att Vasaloppet är så stort och att det i allas ögon är det som identifierar en som skidåkare. Åtminstone om man inte är en världscupåkare. Varför måste man ens åka det där loppet egentligen? Det är ju inte ens roligt och bara en stor hysteri kring allting. Varenda jävel, elitåkare som ultramotionär som ledare som vallare blir ju helt till sig så fort Vasaloppet är i görningen. Visst, jag vill ju få till ett bra lopp där, men nu känns det oerhört långt borta tyvärr. Dels vill jag ju bli frisk innan, men jag vill ju även få till bra träningar inför också och det känns nästan omöjligt.. Pissliv. Täppt i näsan och halsont är dagens symptom. Jag får väl bara hem och foamrolla helt enkelt, enda jag kan göra i detta tillstånd. 

Vasapodden

För att få något positivt i detta inlägg så kan jag faktiskt varmt rekommendera Vasapodden av Lager 157 Ski team. Det är Anton Järnberg och Lars Ljung som håller i den. Dom gör det verkligen bra. Relevant och intressant snack kring långloppsskidåkning! Ni hittar den där poddar finns, sök bara på ”Vasapodden”.

Ska jag vara helt ärlig så är det mer intressant än den traditionella skidåkningen. Jag tycker världscupen varit sjukt ointressant denna säsongen och mycket är såklart för att Petter Northug lagt av.. 

Annat

Idag så är det jobb som gäller. Cyklade hit då Amanda behövde bilen för att åka med Alfons på inskolningen till dagis. En inskolning som haft ett långt uppehåll på grund av våra problem med magarna. På vägen hit bjöds det på några centimeter nysnö och fullt snöfall. Jag var riktigt trött och slut av att bara cykla lugnt, känns kul.. 

Prata pengar 

Igår så rasade Swedbank-aktien också på grund av någon pengatvättshärva. Typiskt. Jag tror dock den repar sig igen ganska snabbt och ligger lugnt kvar i den. Den aktien ligger på cirka 5% av portföljen. Så det blir inte så kännbart om en aktie sjunker som en sten när man har ett gäng andra. 

Sossarna har än inte svarat på vilken skatt man ska höja, mer än att det har med kapital att göra. Men hade inte ISK-kontot legat i fara så hade dom ju bara kunnat gå ut och dementera det. Men icke. Typiskt sosse- och vänstertänk är ju att om man kan spara så har man för mycket. 

För att muntra upp mig i detta nattsvarta helvete så får ni gärna stödja mig med en Swishning+fin hälsning till: 0761664997 tack på förhand!

Att träna, eller inte träna?!

Alfons blev ganska förvånad till en början när jag satte pannlampan på hans huvud igår. Men sedan var det mest roligt

Det har blivit två nätter med ganska dålig sömn nu och det märks direkt på mitt humör att jag blir lite mer irriterad och får sämre tålamod. Jag behöver mina åtta timmar för att fungera, nu har det blivit typ 6 + 5,5 timmar. Visst, lätt att gnälla och bli irriterad, men det är något jag är ganska duktig på.. 

Jag vet inte om det är för att jag varit lite småirriterad, om jag börjar bli nervös inför Vasaloppet, eller något annat, men igår så tyckte jag verkligen att hela världen skrev till mig för diverse frågor. Just inför Vasaloppet så känns det som om alla ska skriva, fråga, fundera, höra, och så vidare. Det blir väl kanske så när jag är lite av en "offentlig person" på grund av bloggen. Men just igår var det lite jobbigt där ett tag faktiskt, kan dock vara på grund av den nyss nämnda dåliga sömnen. 

Förutom frågor om Vasaloppet så ska det ju analyseras, funderas, frågas, etcetera huruvida jag kunde få stryk av min bror. Har man åkt skidor hela livet, tränar skapligt och har bra material på fötterna så är det väl inte så konstigt. Det är ju ändå roligt att han kunde slå mig tycker jag, då kanske vi kan hjälpa varandra på någon träning och tävling framöver. Jag kan dock tycka det är lite drygt med folk som helt plötsligt ska uppmärksamma hur bra han blivit, men alla hundratals tävlingar jag gjort eller allting jag offrar i form av tid, pengar, med mera är det kanske ingen som riktigt tänker på. Såhär i säsong och såklart även under träningsperioden så är det jävligt mycket att tänka på och som måste pusslas, vändas på, funderas kring och försöka få till. Allt för att kanske bli någon liten procent, eller promille bättre. 

Kanske är det just det här som gör att jag inte blir bättre, att jag kanske blir för seriös och tänker för mycket?! Det är det ju många som säger om min bror också, att han är en sådan talang och så vidare. Visst kan det stämma. Men jag tror att jag skulle kunna prestera ganska bra med mycket mindre träning också. Här tror jag vi kommer in på lite mentala bitar, nu när jag tränar bra och tycker mycket fungerar bra kring det, jag känner mig stark och så vidare. Allt detta gör att jag sätter en medveten och även omedveten press på mig själv om att jag "måste" prestera bra. Hade jag tränat mindre så skulle det främst få två följder (tror jag): jag skulle bli lite fräschare på passen och jag skulle troligen ha en något mer avslappnad inställning till tävling och prestationen. Ja, men varför gör jag inte så då?! Tro mig, det är inte så lätt att ändra på sin plan och träning bara sådär. Att komma med tips till andra är mycket lättare, då tyckte jag att man direkt ser om den personen gör något tokigt, men kommer det till en själv så är då åtminstone jag väldigt rädd och orolig direkt om jag "tappar" träning. 

Men som jag varit inne på tidigare så är planen att jag successivt ska träna mindre och mindre, samt få till en mer optimerad träning med mer korta/hårdas pass. Jag har ju minskat ner träningen en aning till detta året och mer ska det bli framöver. Jag tycke inte jag har blivit sämre, snarare tvärtom, men det är mycket som ska klaffa på en skidtävling för att det ska fungera optimalt. 

Observera att jag inte skriver i affekt, är grinig, bitter, eller sur. Jag bara skriver av lite tankar och funderingar som dykt upp. 

I eftermiddag så ska jag köra ett lättare styrkepass!

Anmäld till Vasaloppet och skate-morgon

God förmiddag och trevlig fredag på er!

Igår så anmälde jag mig till mitt nionde Vasalopp, jag var redan ifjol anmäld till mitt nionde lopp, då i följd, men jag blev ju som bekant tvungen att avstå då jag fått en förmodad hjärtmuskelinflammation. Så det här med Vasalopp i följd är ju tyvärr förstört och även att klara topp-100 på alla lopp är också förstört i och med att jag blev 104:a senast, år 2017, bedrövligt dåligt. Så mitt senaste och enda Lidingölopps-resultat från nu i höstas med en 91:a plats är bättre än mitt senaste Vasalopp, mäktigt! Hoppas jag får till ett bra lopp i år, jag ska göra mitt bästa åtminstone!! 

Under morgonen idag så har jag tränat ihop med gänget på skid- och orienteringsprofilen uppe i Bergebo. Jag körde skate, totalt 1,15 timmar. Kroppen kändes precis som igår rätt så seg och trött.. Bara att gilla läget och försöka inte lägga för mycket vikt vid det!

I eftermiddag så tänkte jag bränna av ett kort intervallpass på skiergen. 

Ett steg åt rätt håll

Efter mycket om och men så stod jag på startlinjen i Oxberg klockan 11,00 idag. Var osäker både fysiskt och psykiskt på allting. Starten gick och jag låg på repet direkt. Lyckades hamna i någon form av grupp i svansen på de första och inne på Vasaloppsspåret så kom jag till slut ikapp andragruppen i alla fall. Låg igruppen  stundtals med nöd och näppe och ibland så kändes det ändå okej. Tyckte att jag jobbade mig in i loppet och det var väl en okej insats, men inte mer. 

I andragruppen så slogs vi om platserna 4-12, jag hade inte så mycket att slåss om på slutet så jag fick stryk av de flesta motionärerna i gruppen och blev nia, men jag är väl den största motionären själv, så jag får väl vara glad att jag ens klarade att gå med dom.. 

Får se om det blir bättre framöver, eller om jag är så här jävla dålig. Troligen är jag väl en riktig sopa bara, så det är väl bara att vänja sig vid det. Får försöka skärpa till mig med det psykiska och även med kosten nu, då jag är riktigt fet igen. 

Jag tycker inte att det svarar i kroppen riktigt, men jag har ju varit sjuk, jag har varit jävligt osäker på start till och med idag och dessutom så är jag sjukt täpt i näsan. Får se hur allt känns framöver nu med motivation, träning, psyke och hälsan.

Sponsra Adam Steens skidsatsning

Tjenare.

Jag startade en insamling på Paypal just, ni hittar den här. Tanken är att jag kan få lite ekonomisk hjälp av er läsare till att bättre kunna bedriva min skid- och idrottssatsning. Jag vänder mig inte enbart till privatpersoner, utan även företag. 

Jag inser ju dock att det inte bara är att få saker utan motkrav, så den som är intresserad kan ju få hjälp i form av skidskolor, träningsupplägg, vallahjälp och annat som har med skidor och träning att göra. Dessutom så finns det möjlighet att köpa reklamplatser samt inlägg på bloggen, samt på tävlings- och träningskläder. 

Är du intresserad av att sponsra mig, eller inleda ett samarbete så kontakta mig gärna via:

Mail: adam@adamsteen.se

Telefon: 076 - 166 49 97

Det går givetvis också att sponsra mig via:

Swish: 076 - 166 49 97

Bankgiro: 401-2035

Plusgiro: 508893-5

Jag syns mycket på mina sociala kanaler såsom:

Instagram (@AddeSteek)

Twitter (@AddeSteek) 

Facebook (AdamSteensBlogg)

Bloggen (www.adamsteen.se)

Dessutom så är jag ute på mycket tävlingar runt om i framförallt dalarna och är ett välkänt ansikte där (på både gott och ont kanske..). 

Träningen i år har flutit på väldigt bra och mitt mål med säsongen är att komma topp-3 i de långloppen jag ställer upp i här i närheten, samt topp-50 i Vasaloppet (bästa placering hittills i Vasaloppet är 48:a år 2015). 

Hjälp mig gärna att sprida detta inlägg!

Vi hörs!  

Ömma ben!

Lilla vännen Alfons 

Tjenare!

Idag är benen väldigt ömma efter gårdagens löpning. Det är inget konstigt i det, speciellt med tanke på att jag inte sprungit så mycket i år. Det till trots så känner jag ändå och tycker att löpformen är rätt bra. Jag fick sådan mersmak igår på löpning att jag bestämt mig för att springa Vildmarksloppet 32 kilometer den 1:a september (på Alfons födelsedag), kul! Jag är också lite sugen på Lidingöloppet faktiskt. Grejen är att det var så roligt igår, jag njöt verkligen när jag sprang längs Vasaloppsspåret till stora delar med tröskelpuls. Jag tänkte verkligen på att hålla igen i början, ändå så passerade jag milen på 37 minuter blankt och i Oxberg på 57,20 cirka. Tiden till Oxberg är cirka en minut sämre än min bästa tid för två år sedan, den gången var jag helt utpumpad, igår så var jag tämligen oberörd, om än något trött i benen. 

Efter Oxberg så började jag komma ikapp horder av folk som tog upp hela spårbredden, dessutom hade många hörlurar i öronen och kunde inte höra mig när jag kom bakifrån. Det var väl det negativa med tävlingen. Jag sprang om hundratals personer, utan att överdriva. 

Den som vann min sträcka heter Japhet Kourir och har vunnit Lidingöloppet tre gånger. Han sprang på 1,22,16, lite drygt 12,5 minuter snabbare än mig alltså. Det låter mycket, men jag är nöjd med insatsen. Alla andra sprang på över 1,30 och jag var strax över minuten efter Mora trails löpare Vojtech Kettner. Det får ju anses som bra! Enda gången jag behövde gå på rött var under de sista hundratalet meter i backen upp emot Hökberg. Jag skulle vilja påstå att det är jobbigare att springa fem kilometer i sub 3,30 min/km, än gårdagens 24 kilometer i sub 4-fart. 

Sågmyra SK, 5:a i Vasakvartetten 2018 på tiden 6,17,35. Anders Berglund, Markus Westman, Adam Steen och Mattias Westman

Idag avslutar jag stakveckan med ett distanspass! 

Mot Evertsberg och Vasakvartetten

God överklassmorgon!

Sitter nu vänster bak i Sågmyraledaren Mats Hellbergs bil och destinationen är Evertsberg för att springa Vasakvartetten. Vasakvartetten är precis som Vasastafetten en stafett, skillnaden är dock att Vasaloppets 90 kilometer är fördelat på fyra sträckor istället för tio. Jag ska som bekant springa mellan Evertsberg och Hökberg, en sträcka på 24,2 kilometer enligt arrangören. Igår skrev jag att jag inte tävlat längre än 18 kilometer, det jag glömt då är att jag ju sprang Vildmarksloppet och blev tvåa år 2016  den tävlingen är ju 32 kilometer. 

Vår tävling startade klockan 07,00, Vasastafetten startar klockan 09,00 och först av alla startade Ultravasan, redan klockan 05,00. Enligt planen så ska jag starta ungefär klockan 10,00. Tanken med mitt lopp är att försöka öppna och springa kontrollerat. Målsättningen är att springa under 4,00 min/km, klarar jag det så blir jag nöjd!

Michael Olsson vinner Cykelvasan! - Resultat cykelvasan 2018 +ANNAT

Tjenare.

Här har ni resultaten från Cykelvasan 2018, fler resultat hittar ni här. Jag följde tävlingen på deras TV-sändning samtidigt som jag var ute och gick min dagliga mil. Idag hade jag lite bättre fart, måste ju bli smal, den ständiga kampen. Vägde in på strax över 72 både igår och idag, fettis. Lyckades hålla mitt snitt på 9,40 min/km, med barnvagn, hund och en Apple Watch som jag tycker visar lite för lite i längd när jag jämför med "riktiga GPS-klockor" på min strax över tio kilometer långa promenad. Nåja, jag får ju bättre träning då. 

Igår hade jag en ny lycklig utdelning på #Hundralappen och Unibet. Först tippade jag in ett resultat förra veckan på någon fotbollsmatch som jag inte ens minns, därefter tippade jag att BP skulle slå Dalkurd, sedan att Malmö FF skulle slå Dalkurd och i sista matchen tippade jag att mitt favoritlag Manchester United skulle slå Leicster. Så igår kväll hade mina noll kronor vuxit sig till 610 och givetvis tog jag ut dom pengarna så dom får jobba på börsen istället. Jag hade även tippat att United skulle vinna med 2-0 mot Leicster och det resultatet höll sig långt in i tilläggstiden, till slut lyckades dock Leicster få ett tröstmål och resultatet blev 2-1, typiskt. 

Nu ska jag ge mig iväg på rullskidorna till gymet för att få till veckans andra gympass, blir kanon det! Ikväll så ska vi cykla ner på stan för att äta middag på Black Stone, en present till Amanda, det blir trevligt.

Vasalopp, sjukhusbesök och Benz

Igår var det tre år sedan jag blev 48:a i Vasaloppet. Jag blev påminnd av Facebooks minnesfunktion, det är oftast rätt kul med dom minnena. 2015 så blev ju Vasaloppet uppskjutet en vecka på grund av skid-VM i Falun. Jag minns att jag under loppet tänkte: ”hur fan ska resten av startfältet kunna åka här?!”. Det var nämligen väldigt skralt med snö på sina ställen. Jag fick också en fin överraskning när jag kom i mål, en bot på FIS maxbelopp på cirka 10 000 SEK, på grund av för stor reklam på tävlingsdräkten. 

Jag svängde förbi lasarettet i Borlänge igår för att ta blodprover och se om mitt hjärta har läkt. Alltså om troponin-värdet sjunkit. Hoppas det, så jag kan få börja träna snart. Det blev i alla fall ytterligare en promenad med tio kilos viktväst i cirka två timmar igår. Det är väl dugligt i alla fall. 

Aktieköpen för gårdagen blev Johnson & Johnson och dagens köp blev Swedbank. Det rullar på där. 

När jag var klar på lasarettet igår så såg jag en Mercedes GLK, en lite mindre och kantigare jeep. Jag blev genast sugen på att köpa en sådan, så nu är jag sugen att sälja min C-klass och byta upp mig lite!

Resultat Vasaloppet 2018

Fler resultat här. 

Vasaloppsmorgon

Vasaloppet - usch. 

Jag vill vara där - jag vill inte vara där. 

Saknar nervositeten - lättad över att slippa den. 

Vasaloppsångesten tilltar

Jag ser ju för fan ut som en blandning av Marit Björgen och Heidi Weng, speciellt med min nya hårfärg och min norgemössa, kul. 

Alltså jag kommer inte ifrån den här jävla Vasaloppsångesten. Hur ska jag tackla detta alltså?! En ständig kamp och dialog mentalt. Tvivel på mig och min förmåga. Kan jag komma tillbaka. Hur ska jag kunna åka fort igen. Och så vidare. Ni känner igen mönstret va? Jag har varit i samma situation förut. Så jag borde kunna lita på att jag återigen kan prestera på min toppnivå. Jag tänker inte försöka komma tillbaka bara för att delta på lopp, utan jag vill ju tävla och veta att jag är på toppen av min förmåga. Annars kan jag lika gärna bara träna för husbehovets skull. Jag tror vi kan komma överens om att bara jag har viljan att göra jobbet så går det! Men jag vet hur tufft det är, speciellt som nu med en lång viloperiod bakom mig. Jag antar utmaningen! Det gäller att försöka jobba med mina svaga bitar och komma tillbaka än starkare. 

Mina Vasalopp hittills i karriären - kanske blir det fler?!

Minns ni denna goding som vår vän Kristoffer Lindgren fixade dagen innan Vasaloppet 2016?!

Stegar på med fäste(!) i backen innan Oxberg på mitt premiärlopp 2010. Minns att jag svor och skrek när klungan bakom mig kom ikapp lagom till kontrollen, redan då var jag less på Vasaloppet, klungor och motionärer i närheten av mig på tävlingar!

Fan vad jag ältar och tjatar om det här Vasaloppet ändå. Jag skulle ju inte bry mig om det och försöka fokusera på annat. Men det är inte så lätt att undvika det då allt och alla pratar om denna Vasaloppsvecka. Jag är dock inte alltför nere att missa det, jag kommer få fler chanser. 2010 så åkte jag mitt första lopp, då minns jag att det var oerhört långt och jobbigt. Det var min värsta upplevelse just ur den synpunkten att det aldrig tog slut, andra år har jag ju såklart också slitit och haft det jobbigt som fan, men inte på det sättet som första året. Jag visste ju vad som komma skulle om man säger så. Många år så har jag också haft en positiv trend på slutet där jag plockat folk. Dock så står jag fast vid att jag aldrig åkt ett riktigt bra lopp, vissa år har skidorna gått sådär, andra år kroppen som strejkat och alla(?) år har huvudet inte varit med mig. Jag sätter som mål nu till er mina läsare att någon gång få till ett perfekt, eller nästintill perfekt Vasalopp och då ska jag försöka styra träningen ditåt och försöka förfina det efter min bästa förmåga. Det borde väl ändå gå?! 

Mina tidigare Vasalopp, (klicka på länken för blogginlägget om loppet):

2010 - 63:a

2011 - 78:a

2012 - 86:a (enda gången under fyra timmar)

2013 - 74:a

2014 - 92:a

2015 - 48:a (enda gången under den ständiga målsättningen "topp-50")

2016 - 73:a

2017 - 104:a (förstörde sviten och målsättningen på topp-100 tio år i rad...)

2018 - DNS  

2019 - ?

Jag vill ju så gärna tro på att det kommer gå att fortsätta åka skidor fort och samtidigt leva som jag nu gör med jobb och familj. Jag tror jag har fysiken, skallen och motivationen till att fixa det. Eller är det bara jag som nu bygger upp ett luftslott i skallen som en liten airbag eller ett skydd på att allt är kört?! Vi ska ge det en chans i alla fall. Misslyckas jag så är väl inte det hela världen heller, jag har ju min kära familj i alla fall och dessutom så mår jag väldigt bra av att träna. 

"Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -

men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr."

Fördärvar vidare med hjärtrusning inatt

Vi tog ett glas champagne igår för att fira att lägenheten blivit såld och att pengarna slutligen kommit. Skönt att få ett avslut, även om det kanske är lite vemodigt att inte ha kvar boendet i Falun, men residensstaden står väl kvar antar jag och det är väl inte några större fel på grannstaden Borlänge heller. 

Idag börjar Vasaloppsveckan, typiskt..

Jag har kollat skidskytte nyss för första gången sedan Magdalena Forsberg åkte typ. Och vilken dag sen, OS-guld till de svenska herrarna, makalöst! Jag hade i princip bara hört talas om Fredrik Lindström inför detta OS, så dåligt insatt är jag i skidskytte. Det var galet spännande att kolla på idag, så det kanske blir fler tävlingar att följa framöver. Jag kollar ju i princip bara på längdskidor och herrarna annars, allt annat är för mig i princip helt ointressant. 

Jag använder ju en Apple watch nu och har den även när jag sover. Har fixat en app som mäter sömnen och pulsen under sömnen. Klockan och appen har fungerat klanderfritt. Inatt så har jag dock fått flera varningar vid ett flertal tillfällen att pulsen rusat över 120 slag i minuten, faktiskt upp till 140 och vid fyra tillfällen... Jag har svaga minnen att jag antingen drömde eller var vaken och kände att hjärtat rusade, läskigt. Undrar om det är något allvarligt, speciellt med allt kring den här hjärtmuskelinflammationen och hela den biten... Eller om klockan har ballat ur.. Kände mig lite konstig i morse också, fick tankar om att min sista stund var kommen. Usch. Jag vet inte om jag inbillar mig eller om det är något fel på mig, börjar ju onekligen bli orolig alltså... Det ska sägas att jag tycker pulsen stämt bra andra nätter och att den i Januari var något lägre, omkring 45 i snitt per natt, i februari nu innan "det här med hjärtat" var den något högre och omkring 50 i snitt per natt. De sista dagarna nu när jag har vilat så har pulsen sakta blivit lägre till under 50 igen. Förutom inatt då...

Kvar på hjärtavdelningen med misstänkt hjärtmuskelinflammation

Varit på akuten, gjort undersökningar med blodprov, EKG och så vidare. Det visade på lite förhöjda ”hjärtvärden” i blodprovet, samt ett lite avvikande EKG, Alltid ska det då vara något. Läkarna misstänker hjärtmuskelinflammation och jag ska vara kvar här över natten för nya prover och observation. Det var det Vasaloppet och den karriären, kanske? Inget skrivet i sten än. Jag är vid rätt gott mod ändå, det ska nog gå bra, och har jag återigen fått hjärtmuskelinflammation (hade ju en år 2006, men det kanske jag redan nämnt?), eller eventuellt en hjärtsäckasinflammation så är det väl så. Får vila en tid och sen på igen. För även om jag stundtals hatar den här skidåkningen så är det ju ändock bland det bästa jag vet. Eller ja, jag är ju fast i den, känner mig dessutom inte klar med den. 

Imorgon väntar lite fler tester, ultraljud på hjärtat, med mera. Kanske får lite fler svar då. 

Vi hörs! 

Fina skidspår i Skräddarbacken och anmäld till Vasaloppet

Obs, denna nedre bild föreställer inte skidspår utan cykelbanan upp till Skräddarbacken

Under gårdagens vilodag när Amanda jobbade så passade jag på att gå en jäkla vända. Inte nog med att vi gick in till stan för att låna böcker på biblioteket med skolan igår så tog jag även en lång promenad med Alfons i bärselen. Anledningen till promenaden var att kolla av kvaliten på skidspåren i Skräddarbacken och det såg bra ut. Därefter så gick vi ända upp till Hyttbro för att se om det fanns spår upp mot Bjusan. Där var det endast packat med skoter, så knappt åkbart. Kolla in skidspår.se om ni vill veta hur skidspåren ser ut på din favoritanläggning, tycker det stämmer bra. För min del så bor jag bara lite drygt en kilometer från Skräddarbacken. 

Jag passade igår på att skaffa ett abonnemang på Bookbeat. För er som inte vet vad det är så kan man väl säga att det är typ som Spotify fast för ljudböcker. Givetvis är jag inte sponsrad av någon av nämnda företag och givetvis avslutade jag prenumerationen direkt. Tänker ju inte dra på mig onödiga kostnader. Anledningen till att jag skaffade ljudbokstjänsten är att jag ville lyssna på Dan Browns nya bok ”Begynnelse”. Jag har läst alla hans tidigare böcker och är ett fan av Dan Brown och denna genre. Har redan lyssnat på drygt fyra av de 19 timmarna. 

Idag så passade jag på att anmäla mig till mitt nionde Vasalopp. Ett lopp där jag hade som mål att bli topp-100 tio år i rad, men där jag förstörde den sviten under fjolåret. Såhär är mina placeringar i Vasaloppet från år 2010:

63 - 78 - 86 - 74 - 92 - 48 - 73 -104

Känns lite jobbigt att börja om sviten nu... Men jag får väl ändra om det till att klara av ett snitt under hundra. Ja ja, inte hela världen, det är ju ett riktigt skitlopp och jag har än inte fått en riktigt fullträff med både kropp och skidor. Målet för denna vinter är som alltid lite slentrianmässigt att bli topp-50.

I eftermiddag väntar löpband- och SkiErg-intervaller. Usch.