120 minuter stakning och läge att sälja allt?

Vi tar det oviktiga först:

Stakning 

2 timmar 

31,7 kilometer 

430 höjdmeter 

Swenor 4

Jag åkte till Skräddarbacken, snurrade där i så mycket backar jag kunde och tog mig hem igen. Griskallt med 2-3 plusgrader och lite snö i luften. Stavarna slant i snitt vartannat stavtag. Lite låg sedan gårdagens tuffa pass, men ingen helt bedrövlig känsla i alla fall, skönt var väl det. Åkte runt mest med mörka tankar, som vanligt, men stötte på två olika rullskidåkare som jag fick sällskap med, så humöret blev en aning bättre av det. Skönt! 

_____

Nu till det viktigare. Jag äger i princip bara tillväxt just nu i mina aktieportföljer:

- En liten slatt i alla FAANG-bolag i utlandsportföljen

- Några fonder som jag använder mig av en momentumstrategi i två portföljer: en istället för sparkonto och en för pengarna jag sparar istället för att amortera på bolånet

- Svenska portföljen med: Embracer, Evo, Sinch, Kambi, Kindred och Avanza

Detta är det jag äger just nu. Jag har valt att gå på tillväxt då jag tror på den branschen och på de bolag jag äger. Men jag har börjat vackla nu. Jag följer ”Ten_Bagger” på twitter sen en lång tid tillbaka och han har ofta träffsäkra analyser av marknaden. Han har även en ny pod (Bagge & Brobacke Podcast), den kan jag verkligen rekommendera. I det senaste avsnittet så var det ganska baissiga tankar kring tillväxt framöver, som jag tolkade det så kan det hålla i sig länge också. 

Jag gillar ju Embracer, tror det kommer fina förvärv framöver och även en bra rapport. Jag gillar Evo än mer. Men det finns lite indikatorer på att det kommer bli en turbulent tid nu framöver. Denna galna volla brukar ju inträda just innan ett större ras också. Så frågan är om jag ska sälja av det mesta och invänta bättre tider. Samtidigt vet jag att agera i panik är sällan något bra, oavsett vad det gäller i livet. Dessutom att försöka tajma marknaden är oftast också betydligt svårare och/eller sämre än att ligga lång. Det jag vet är att hur jag än agerar så kommer det bli fel. Ligger jag kvar så kommer det fortsätta rasa, säljer jag så kommer det istället gå rakt upp. Det lutar dock åt att ha is i magen till över rapporten i Embracer den 20:e maj. 

43 kilometer stakning i konstant motvind

Ute och vinglar i min nya Craftjacka, samt ett par nya 2XU-tights

Hej på er. 

Idag var allt sig likt igen med motvind hela vägen. Skönt ändå, då jag ogillar förändringar nästan lika mycket som jag skyr motvind. Så det blir väl ett nollsummespel där. Här är rundan jag åkte idag:

Okej, jag ljög lite när jag sa att jag bara hade motvind. Ser ni den gröna cirkeln? Där hade jag faktiskt medvind i säkert 300 meter. Blev så till mig att jag nästan körde ner i diket under den minuten jag fick njuta av vinden i ryggen. 

Det kändes helt okej i kroppen idag, så jag borde vara på väg tillbaka till okej form igen efter min sköna viloperiod. Åkte och försökte tänka på tekniken mest hela tiden. Framförallt att komma upp med höften i början av varje stavtag, att böja i höften och att ha handtagen nära ansiktet vid nedsättningen av staven. 

Stakning för hela slanten gällde idag, på mina Swenor 4. 2,30 h och 43 kilometer. En fin tur. 

Stakintervaller i block

Tja! 

Träningsårets första stakintervaller är avklarade! 

Idag så var jag på gamla jaktmarker och gnetade, nämligen ute på de flacka, samt ständigt blåsiga fälten omkring byn Lindan. Allt var nästan sig likt med blåsten, enda skillnaden var att jag idag hade medvind stundtals, till skillnad mot de senaste årens ständiga motvind. Kanske detta är en förvarning på att min livsmotvind har börjat vända?! Vi kan ju alltid hoppas. 

Jag tänker försöka köra lite mer stakintervaller på flacken i år och några fler pass på lite lättare rull, som idag på Elpex 3. Dom går galet lätt och det gäller att vara på sin vakt på cykelbanor, övergångsställen och så vidare. För man måste ju ständigt tänka åt alla också, man kan ju inte begära att någon har koll. 

Förutom att jobba på flacken så är en nyckelpunkt för träningen i år att få ett bättre aktiverat höftparti. Därav mina nya övningar för bland annat gluteus-muskulaturen. Jag tror inte bara att det hjälper mig till ett bättre löpsteg och förhoppningsvis är skadeförebyggande. Jag tror nämligen att det kan få mig att komma upp högre i början på stavtaget och på så sätt kan jag utveckla mer kraft i stakningen. Jag tyckte att jag fick till det skapligt på vissa intervaller idag, så det är nog en bra sak. Ni kan själva kolla upp artiklar om det här med inaktiva gluteus-muskler. Då vi sitter stora delar av dagen så gör det så att vi får spända höftböjare och slappa ”rövmuskler”. Detta gör så att andra muskler får ta en större belastning, vilket kan leda till skador och felbelastningar. Men jag är ingen sjukgymnast, så åter till träningen. 

Passet blev 90 minuter (28,4 km) långt och huvudfokuset var intervaller i blockform:

10 minuter 90”-30”

10 minuter 45”-15”

10 minuter 40”-20”

10 minuter 30”-15”

2,30 min lugn åkning mellan blocken. 

Det kändes även idag att jag inte är i toppform. Blev ganska trött och orkade inte riktigt hålla uppe trycket hela tiden, men det kändes ändå bättre än vad jag trodde att det skulle göra, så det var positivt. 

Det mest intressanta som hände idag var i sista blocket med fyra intervaller kvar och jag satte ner staven i en asfaltsspricka. Staven fastnade helt, men som tur är så har jag (endast på mina rullskidstavar) snabbfästen på mina stavremmar, så remmen samt knappen för att lossa remmen åkte av, något jag aldrig varit med om tidigare. Jag trodde att staven var av när jag vände tillbaka, men det var bara att plocka ihop allt igen och fortsätta köra. Dom är fan sjukt bra Leki-stavarna alltså. Detta par som jag tränar på rullskidor med har jag haft sedan sommaren 2017 och dom håller bra kvalitet fortsatt!

Ha en fin fredag kära läsare!

Stakning på rull

Äntligen fick jag ta fram mina rullskidor igen. Som jag längtat. Försöker jag mig på denna inställning tillräckligt länge så kanske det blir en sanning. Vi kan ju alltid hoppas. Så farligt var det dock inte, lite motvind och ett långt grusparti mellan Norr Amsberg och Brusala var det enda negativa. För övrigt så var det klart överkomligt. 

Dagen till ära så åkte jag på mina Swenor 4 och rundan såg ut såhär på kartbilden: 

En klassisk favoritrunda som nu delvis måste stryka på foten en tid tills dom gjort om vägen med grusavsnittet. Känner jag vägarbetare rätt så lär det nog ta några år. 

Det kändes väl inte direkt bra idag, men det kan jag inte heller begära efter min planerade vila och efter två tuffa träningsdagar som gett mig en fin träningsvärk. Fick ihop 2,05 timmar och 33,8 kilometer. Fint så!

60 min hård stakning, med oplanerad extrasväng

Här står jag i en busskur och skäms. 

Lite mer tillfreds här. Men vänta nu.. Andra kläder än på bilden ovan? Men från samma pass?! 

Hej på er. 

Näst sista planerade passet på detta träningsår, check. 

Jag skulle köra 60 minuter rakt av idag, hade inte fantasi och eller lust för den delen till något annat. Jag var lite ”wild and crazy” och tog mina Elpex 3 dagen till ära. Stack ut och började värma upp bortåt mot Brusala och cykelbanan mot Falun. Ett tag in i passet så öppnade sig himlen och bjöd på både regn och hagel. Velade flera gånger av och an om jag skulle sticka hem och byta om. Det var nämligen rejält kallt. Till slut segrade förnuftet och jag körde hemåt igen för att byta alla kläder till torrare och mer regnkompatibla diton. 

När jag kom ut igen på uppvärmning 2.0 så lyste solen och det kändes nästan lite för varmt. Lagom till intervallen skulle börja så var jag millimetrar från att ta av mig regnjackan och bara köra med underställ. Jag valde dock att låta den sitta. 

Intervallen blev längs en bana jag brukar köra på: Start vid Brusalabacken, Vallmora, Smedsbo, riksväg 293 nästan till Falun, vändning och målgång typ vid Bomsarvet. Kändes okej ändå. Åkte som vanligt längs cykelbanan åt ena hållet med lätt motvind och längtade efter vändningen då det skulle bli bättre. Givetvis var det som att åka in i en vägg när vändningen kom, fy satan vad det blåste mot på hemvägen. Men jag höll mig lugn och fokuserade på att åka bra hela vägen. Lyckades helt okej och det hela landade med 23,0 kilometer på pricken under den timmen jag körde. 

Avslutade med lätt nedåkning och kunde inkassera 2,15 timmar, mot planerade 2. Samt 44,8 kilometer. Imorgon väntar det TRX-styrka och 75 minuter löpning. Sen har vi 710 timmar i box, tjoho!

Stakintervaller på rull.

Ja, ni får väl gnälla på mig nu när jag åter syndat. Först rullskidor tidigt som fan på året och därefter intervaller. Men jag känner ändå att jag är så pass vuxen att jag får bestämma själv vad jag vill köra. Nu har jag vevat av ett av fyra pass denna vecka innan min långa vila, resten är tänkt såhär:

Torsdag: Kettlebell + TRX + 2 h löp

Fredag: Stakintervaller, 2h (balkongen om regn)

Lördag: TRX + 1,30 h löp

Söndag - måndag 26 april: Gör vad fan du vill! 

Efter att Alfons blivit hämtad så var det dags för träning för mig. Som ni redan listat ut så var det stakintervaller. Körde en beprövad vända över Norr Amsberg, Vallmora och cykelbanan ända till Falun denna gång.

 

Intervallerna jag körde var: 6 x 6 minuter med två minuter vila mellan. Jag har kört samma upplägg på samma plats flera gånger tidigare, senast i höstas. På den första intervallen var jag rejält akterseglad mot tidigare gånger, men idag var det rejält med motvind på framförallt den intervallen, dessutom tog jag det ganska så lugnt. Sedan kom jag igång en aning och det kändes helt okej. Snittfarten på alla intervaller blev i alla fall ganska respektabla 20,8 på mina swenor 4. Inga problem att orka intervallerna igenom, ingen konstig känsla med bytet till rullskidor och inga känningar i kroppen. Sådana saker får jag ju numer vara nöjd med. 

Hela passet blev 2,32 h och 44,2 kilometer. Enbart stakning hela passet. Nu återstår det sex timmar kvar till målet på 710. Det ska vi nog kunna lösa. 

Ha en fin kväll!

Stakintervaller med en touch av syra!

Inför intervallerna. Lyckligt ovetande om dagens jobbigheter, även om jag hade mina aningar..

Skidåkningen längs Igeltjärnsvägen sjunger på sista versen. Väldigt isigt nu och det är i princip stakning i rälsen till spår som fungerar. Otroligt mycket folk som flanerar i spåren både här och på stadion. Finns det inte i princip hur mycket andra ställen som helst att gå på?!

Hej på er. 

Blev en sen träning idag också. Visma Ski Classics-loppet hade en förskjuten start och jag hade inte riktigt sugen att ge mig av innan jag sett det. Så direkt efter herrarnas målgång i Vålådalen satte jag mig i bilen och åkte upp till Bergebo för ett stakinervallpass. 

Konstsnöslingan var ganska sörjig och tungförd. Vägen var som sagt isig och väldigt snabb. Körde en lång uppvärmning på 50 minuter innan jag drog av dagens intervaller:

- 6 x 3 minuter, AIII+, 1,30 min vila

- 6 x 40” - 20”

- 6 x 30” - 30”

Körde intervallerna på konstsnön, så det var inte direkt några skrämmande snittfarter, men jag kom upp bra i puls och jag fick verkligen smaka på mjölksyra. Så det blev ett rätt bra pass ändå. Kändes bättre än skate-passet igår i kroppen också. Men jäklar vilken skillnad i känsla på att nästan maxa tre minuter, mot att köra tröskel, den sista minuter går ofantligt långsamt. Skillnaden i fart mellan tröskel och max är nog inte så stor heller tror jag, speciellt inte den sista minuten. 

Passet avslutade jag sedan med 20 minuter lugnt och fick på så sätt ihop två timmar och 33,9 kilometer. Hemma så körde jag ett TRX-pass också. Denna vecka landade på 12,45 timmar och 200 kilometer enligt min Garmin Forerunner 945. Inte illa denna tiden på året, med snötillgången vi har här dessutom. 

Ha en fortsatt fin söndag!

5 x 8’

Idag var det så lättfört i Bergebo att jag nästan höll på flyga bort. Skönt när det går lätt, men idag var det fan gränsfall alltså. Kanterna på mina gamla skateskidor är riktigt dåliga, så det var inte bara en gång som spåret svängde, medan jag höll rak kurs. Såg nästan ut som en sörlänning med knytnummerlapp när jag vinglade omkring mellan spårkanterna idag. 

Jag jagar ju på med mina timmar för att nå 710 och sen kunna ta det lugnt innan nästa träningsår börjar, så idag blev det två nya och hela 37,1 kilometer. Men det var inte vara timjageri jag var ute på idag, utan huvudsyftet var intervaller. Efter en uppvärmning på cirka 40 minuter så körde jag följande:

- 8 minuter tröskel, från stadion och uppåt på Igeltjärnsvägen 

- 8 minuter 40”-20”, nedåt Igeltjärnsvägen och längs konstsnöspåret

- 8 minuter tröskel, samma som den första 

- 8 minuter 40”-20”, samma som föregående 

- 8 minuter tröskel, samma som de två andra 

Trots att de tre intervallerna med åtta minuter tröskel nästan bara innehöll uppförsbacke så lyckades jag snitta över 20 på två av tre. Det säger nog mer om föret än mig dock. Kom upp bra i puls iaf och det kändes helt okej.

Stakintervaller med impulser

Tjo!

Då var denna träningsveckan ett minne blott också. Skramlade ihop 12,5 timmar och 174 kilometer. Inte illa pinkat det! Träningsvärk har jag också, som en bonus uppe på! 

Dagens pass var då stakintervaller 10 x 4 minuter, med 1 minuts vila mellan varje. Jag startade varje intervall med en impuls på 12 stavtag. Kändes helt okej i kroppen faktiskt, dock så var det återigen ett riktigt sugföre, men det får man ta. Hade nog behövt en rejält grov rill idag alltså. Med uppvärmning och nedvarvning så fick jag ihop två timmar och 31,7 kilometer. 

Väl hemma igen så betade jag av mitt andra TRX-pass för veckan. 

Nu ska jag hämta hem Alfons, vi hörs!

2,30 h stakning

Hej på er!

Jodå, jag har tränat idag igen, oroa er inte. Gav mig ut lite senare idag då jag ville sova ut och sedan se herrarnas världscup. Det fick jag kanske sota en aning för i form av ett sörjigt och tungt före. Det betalade sig dock tillbaka då jag stötte på Håkan Tunander och fick sällskap av honom i cirka 1,30 h. Trevligt att åka och prata om skidor  träning, tävling, med mera. Tiden går betydligt snabbare då! 

I det tunga föret så hann jag bara 33,1 kilometer på 2,30 timmar. Så kan det vara ibland. Kändes ändå helt okej hela tiden. Jag har även träningsvärk i magen sedan gårdagens TRX-styrka, det gillar jag skarpt! Så efter dagens stakning blev det endast kettlebell, så sparar jag det andra TRX-passet till imorgon. Följande kettlebell-övningar kördes:

- 3 x 20 Goblet squats 

- 3 x 10 Snatch/arm

- 3 x 10 Utfallssteg/ben

- 3 x 20 Kettlebellsswing

Nu väntar en lugn och skön kväll i ensam majestät. Imorgon stänger vi träningsveckan med stakintervaller. 

Nysnö, stakning och tappad spets

Vintern är tillbaka igen med besked, nåja, men det är vitt och åkbart på Igeltjärnsvägen igen åtminstone. 

Stakade av en spets idag under en impuls, isigt underlag och en truga som varit med väldigt länge. Tur att jag hade med nya i bilen, så det var bara att byta. 

Godkväll. 

Ja, det har snöat hela dagen och temperat har legat kring nollan. Var lite nervös över hur det skulle se ut i Bergebo, men när jag kom dit så var det full aktivitet med spårdragning där, mycket bra jobbat spårgubbar! 

Blöt nysnö är väl inte direkt något supersnabbt före, så jag hann endast 25,9 kilometer på mina två timmar. Men det är ju träning det med, tur att jag räknar timmar och inte kilometer. Det enda jag gjorde förutom att åka lugnt var tio stycken impulser. Det fick räcka för idag. Känner mig mer återhämtad efter idag än igår i alla fall, så det går åt rätt håll. Jag har en dum tanke om att köra ett kort Skierg-pass innan jobbet imorgon, hoppas jag släpper de tankarna..

Vi hörs imorgon!

81:a på Vasaloppet

Adam Steen, Erik Wickström och Jonatan Steen

Siffror från klockan.

Hej på er! 

81:a i dagens Vasalopp, resultatet hittar ni här. Jag ska inte sticka under stol med att målet var topp-50, det lyckades inte. Men, jag har gjort allt i min makt idag, kroppen var helt okej och skidorna var bra. Jag gav aldrig upp och jag kämpade allt jag orkade hela vägen. 

Jag fick en bra start idag, tror jag kom i någon form av andragrupp uppe på toppen av backen. Därefter rullade det på helt okej i ett tag. Men ganska tidigt på myrarna så kände jag att jag hade problem (som så många gånger förr) att gå med grupperna jag hamnade i. Jag sjönk som en sten genom fältet och ländryggen krampade (troligen då vi stod mellan spåren och pga det snabba föret). Jag skulle dricka någonstans uppe på myrarna där, men sedvanligt hade munstycket frusit, så det kastade jag strax innan Mångsbodarna där jag drack min första gång. Men härifrån så har jag inget mer negativt att skriva. 

Någonstans där innan Mångsbodarna så hamnade jag i en grupp som jag sedan låg tillsammans med i princip resten av loppet. Jag kände mig pigg nästan hela tiden. I uppförsbackarna så var jag stark bland de jag åkte med och på slutet så var jag även stark på flacken. 

Från strax innan Gopshus, med 25 kilometer kvar så drog jag klungan nästan hela tiden. Vi plockade en del platser och det kändes rätt bra. 

Jag drack kanske 6-7 gånger och tog en gel. 

Jag är väl inte bättre än såhär. Är varken glad eller missnöjd. Men jag har som sagt gjort allt jag kan, mer än så kan jag inte begära! 

Skidorna var bra. Ett par DP Sprint med J2-struktur. Hot S pulver under och Med S över. Uppepå det hade vi en handstruktur som jag inte vet. 

Tack för i år Vasaloppet, det blir nog en ny resa nästa år igen!

Sista intervallpasset innan Vasaloppet

Hallå ja!

Så var då det sista intervallpasset innan Vasaloppet ett minne blott. Pontus hade en väl utstakad plan i förväg. Jag var lite osäker på om jag skulle köra lika mycket och lika hårt. Men det hela slutade ändå med att jag i rygg på Pontus körde det samma som honom. Nöjd med känslan och genomförandet. Fick flåsa ur mig en aning, utan att gå mig helt förstörd, så perfekt pass! 

Vi började passet med att åka baklänges förbi Risberg och till toppen av Risbergsbacken där vi var klara med uppvärmningen. Intervallerna åkte vi sedan hemåt i rätt åkriktning, med följande upplägg:

- 7 min tröskel (26,6 km/h snittfart!)

- 5 x 2 min AIII+ 

- 7 min tröskel

2 min vila mellan allt. 

Vi åkte på Pontus skidor. Ett par DP sprint och ett par äldre vanliga DP. Vi bytte mellan intervallerna också. Båda skidorna var snarlika, men DP sprint var marginellt bättre. 

Hela passet landade på 26,5 kilometer och 90 minuter. Fina lättåkta spår, en del sidvind som upplevdes som motvind åt båda håll (självklart när jag är ute och åker) och kanonväder. Kroppen kändes rätt bra och pigg faktiskt!

Fint vårföre i Vasaloppsspåret

Två gurkor på tur i Vasaloppsspåret. Fantastiskt härligt vårväder med solsken och fasta spår. Njutbart att bara åka i tights utan långkalsonger.  

Solskensåkare. 

Hallå där!

Igår kväll så anlände jag till Evertsberg och Pontus Nordström. Fint och lugnande för nerverna att få vara här uppe i Vasaloppsarenan. Betydligt bättre än att gå runt hemma och nerva. 

Vi har i förmiddags varit ute på ett lättare stakpass här i omgivningarna. För er med lokalkännedom så bor vi mellan kilometerskylt 46 och 47. Vi åkte baklänges till Risberg och en liten bit till, innan vi vände på toppen av Risbergsbackarna. Vi avslutade med en liten vända mot Evertsbergskontrollen också. 

Det var lättåkt och fint idag. Några minusgrader inatt, 4-5 när vi drog ut, strålande solsken och hårda spår till en början. Fint vårföre med andra ord. Hoppas på att vi får sådana här förhållanden på söndag, men det vågar jag inte hoppas på. Det brukar ju alltid komma in något snöoväder när det väl är dags. 

På slutet av passet körde vi fem impulser, annars var det bara lugn åkning. Jag körde även skate i de värsta backarna, för att inte bli för sliten. Kändes sådär idag, seg i början, troligen från gårdagens vilodag, mot slutet kändes det bättre dock. Vi fick ihop 27,5 kilometer på 1,32h, lättåkt som sagt!

Nu kommer ni bli förvånade!

Tjena! 

Jag är nöjd med dagen. Nionde plats blev det till slut. Kom iväg okej i starten, trots min mediokra startposition. Får väl be om ursäkt för lite väl hårda ord, även om jag fortsatt är oense. Men nu släpper vi det. 

Ganska lugn och avvaktande körning de första 7-8 kilometerna. Sen blev det några ryck här och där. Kände direkt när det gick lite fortare att jag fick slita räv. Banan är 3 x 17 kilometer, där sista fyra kilometrarna innehåller en rad korta branta backar (dessa backar tycks bli allt fler ju senare in i loppet jag kommer), medan första delen av banan nästan är helt platt. 

Jag hängde först med täten fram till backarna på första varvet. Där fick jag släppa och hamnade i en andragrupp med Mikael Boberg bland annat. Då det var ruskigt löst före idag så valde jag att saxa i alla springbackar för att inte gräva ner mig fullständigt. Det kändes som en bra taktik. 

Ut på andra varvet så drog Boberg i en jävla fart, till slut fick jag släppa honom, han anslöt till tätklungan igen, medan jag hamnade i ingenmansland. Halvvägs in i varvet så hann jag dock komma ikapp klungan, men just som jag anslöt så fick jag släppa igen för sista gången. Jag hade dock ändå en helt okej känsla och tyckte jag kunde hålla bra fart. Det var helt enkelt så att de före mig var bättre. 

Från kilometer 26, alltså halvvägs in i loppet så åkte jag själv. In mot varvningen ut på sista varvet så såg jag att det var en klunga inte alltför långt bakom mig, jag satte då upp målet att hålla dessa bakom mig. Det positiva här är att jag inte var stressad, inte hade några negativa tankar och att kroppen tycktes fortsätta leverera bra hela vägen. Mot slutet av tävlingen så var jag nära att komma ikapp en stark junior vid namn Måns Skoglund. Såg även att det var en del andra starka namn alldeles framför. Så detta är jag nöjd med som sagt. Jag är tyvärr inte bättre än så, jag gjorde exakt allt jag kunde och jag hade en positiv trend i loppet. 

Nu efteråt så har ryggen krampat ihop totalt och jag kan knappt röra mig. Jag har lite problem med såna här lösa fören, jag får inte riktigt till tekniken, utan jag hamnar nere vid snokarna på skidorna som en dödgrävare. 

Riktigt bra genomkörare! Nu ska jag verkligen släppa upp träningen och försöka hitta formen till Vasaloppet. Inga långa pass och inga syrapass. Hitta överskottet! 

Körde på ett par klassiska 902:or idag, hade lite sämre skidor där det var blött. Men på sista varvet tyckte jag att dom gick bättre igen. 

Här är resultatet:

Gabriel Höjlind är inte med. Han kom tvåa. 

Skidtester med Linn, stakning och inget svar från idioterna i Högbo

Hejsan hoppsan! 

Spenderat en förmiddag på Lugnets skidstadion just. Skulle testa skidor med min bror Jonatan, men han hade tydligen ställt bak klockan två timmar när vi ställde om till normaltid, så han dök upp en halvtimme sent. Som tur är så var Linn Sömskar där och testade skidor, så jag hjälpte henne och hon oss. Tack för det! Vi betade av åtta par och jag tror vi fick fram de som gick bäst. De allra bästa paret idag var ett par vanliga stakskidor, det kunde man inte tro! Känslan är alltid klart bäst på DP Sprint, då tror man ofta att de går bäst också. Men så är alltså inte alltid fallet när man parallellglider. Värt att tänka på. 

Idag valde jag att köra med klocka under skidtesterna också, annars hade jag behövt vara där hela dagen för att få ihop mina 1,30 h stakning. Så efter skidtesterna räckte det med ett varv runt milen så var jag sedan i hamn. Skönt. Trots skidtesterna fick jag ändå ihop 21,5 kilometer. 

Har även mailat de inkompetenta dårarna på Bessemmerloppet angående seedningen, tre mail har jag nu skickat, utan svar. Jag gillade det där loppet och den arrangörsstaben förut. Nu: not so much. Fan att det ska vara sån jävla hets bland alla jävla superhurtbullar. Jag står alltså i fjärde led imorgon, helt jävla otroligt!! Som att någon av dessa ens är i närheten av att vara elit. Helt sjukt. Undra hur många av dessa som har SNI-koden 93199 (övrig sportverksamhet, där bland annat elitskidåkare ingår) i sina enskilda firmor? Inte många skulle jag tro. De sossarna lär väl inte ens ha egen firma. Men yrkesverksamma skidåkare, det är dom ändå.. Fan att mitt hat ska växa sig allt starkare var dag. 

Tänk att jag ska behöva bli vansinnig nästan varje jävla dag!

Det här dåliga humöret börjar komma krypandes tillbaka igen. Dels är jag väl lite trött och sliten. Men jag blir ju ständigt uppretad av idioter var jag än vänder mig. 

Idag på träningen så mötte jag någon som skejtade utför, nästan vid Vargliden. Han vinglade och fort över hela bädden. Jag höll nästan på att krocka med honom. När jag sedan kom hem och uppdaterade alla träningsappar så ser jag att denna super-gurka har tagit ett KOM av mig från Vargliden och upp! Blir tokig! Detta segment tog jag under Bergebo Ski Marathon 2018, sen ska någon nobody ta mitt KOM. Oacceptabelt. Vet folk inte sin plats i livet?! 

Fick lov att markera och visa mitt missnöje. 

 Men, det slutar inte där. Nej då. Folk fortsätter att reta upp mig till vansinne. Denna gång är det söndagens arrangörsklubb som pissar mig i ansiktet. Kolla här:

Jag är alltså seedad som nummer 21!!!! Vad i hela jävla helvete är det frågan om? Nio stycken av dessa har jag ALDRIG någonsin fått stryk av i ett långlopp. Men nej, seeda mig som nummer 21 ni. Jävla dårar, dra dit pepparn växer! 

Här tränar man och lägger ner all jävla tid och energi man har. För att bli nedplockad av super-gurkor på Strava och nedseedad till sistaplatsen på tävlingar. Ja, det är väl där jag hör hemma då tydligen. Fittliv. 

Klev av Evolution häromdagen i en förhoppning om att den skulle gå ner en aning, då den har gått så jävla bra på slutet. Hur det har gått? Jo, den har rallat uppåt något jävulskt. Så nu sitter jag på Embracer som största innehav. Den har ju varit börsens sämsta aktie den senaste veckan ungefär. Trots grym rapport och uppreviderade riktkurser. Så snart är jag fattig och utblottad också. Note to self: Köp Evo, sälj aldrig Evo. Fan. Fittliv igen. 

Ni hör ju. Det är muntra toner nu.

Just ja, jag har tränat också. Blev inte mer upphetsande än att jag stakade två timmar och 30,5 kilometer. Gick rätt lätt första halvan, trots nollgradigt och nysnö. Men sen jävlar gick det tungt, framförallt den sista halvtimmen när snön lagt sig lite. Kroppen kändes väl inte helt värdelös i alla fall, bara nästan. En positiv grej är att det var ljust hela passet och jag slapp faktiskt ha med mig pannlampa.

Nu får jag väl smaka på elaka anonyma kommentarer, men hit me bara, jag äter upp er allihop!

Återigen en stakvända längs Falun Borlänge-spåret

Försöker flyga till månen i denna hausse. Mina Leki-stavar får agera raket nu när Embracer var ett bojsänke idag! 

Godkväll. 

Småtrött idag alltså. Gnetade på bort till Stångtjärn, ett tunt nysnölager låg i spåret, vilket gjorde föret sjukt tungt. Undra om de träningsskidorna jag åker på är sämre i just nysnö, för känslan var att jag stod still. Inbillade mig att jag hade motvind bortåt också, så jag längtade efter vändningen och medvind. Den längtan försvann när jag vände hemåt i Stångtjärn och fick den verkliga motvinden på näsan. Då var jag inte så nöjd. Men fördelen med att åka långt och vända är att jag ju måste ta mig hem igen. Till slut kom jag tillbaka hem på 3,02 h och med 47,8 kilometer i bagaget. Att jämföras mot måndagens 52,6 kilometer på 3,00. Båda passen i samma intensitet. Så mycket gör föret alltså. Jag håller mina tummar för ett hårt och snabbt före i Vasaloppet, jag gillar det allra bäst, så det svarar när jag stakar. 

Nu var det nog det sista tretimmarspasset innan Vasaloppet. Ska så sakta dra ner mängden nu, men hålla i med lika många pass och såklart också köra intervaller. Det blir ju även Bessemmerloppet på söndag. Hoppas jag är piggare än idag. Denna dag har jag varit lite sliten från gårdagens träning, sovit cirka sju timmar per natt denna vecka på grund av sen läggning (skärpning, jag behöver åtta minst) och jag har varit allmänt irriterad. 

Var sjukt nära på att säga upp mig idag från jobbet också. Har fått ett nytt uppdrag med en ny elev och det är allt annat än lugn & ro. Utan att avslöja för mycket så reagerade jag kraftigt på ett övertramp från eleven, så jag bara gick därifrån och tog en långpromenad istället. 

Nåväl, med mindre träning framåt, precis enligt plan så ska nog kroppen bli piggare och humöret bättre. 

Vi hörs!

Veckans första femmil

Ny vecka nu, alltså är man nollställd igen vad gäller tid och kilometrar. Bara att börja om igen då. Sedan den 7:e februari så har jag på dessa nio dagar tränat åtta och fått ihop 23,45 timmar, samt 394 kilometer, bara stakning! 

Idag blev det en ny vända längs Falun Borlänge-spåret. Det är ju rolig och gammaldags skidåkning. Genom skogen, småkuperat och allmänt fint. Jag åkte till Stångtjärn, ett varv runt tjärnen och tillbaka hemåt igen. Tog en avstickare ner till Aspeboda och även Stugutjärnen. Jag börjar kunna detta spår nu! 

Det blev bara lugn åkning idag, kände mig stark hela vägen, det var liksom bara att mata på. Mycket träning tycker jag faktiskt ger en stabil form, men man saknar kanske det sista lilla. 

Fick ihop tre timmar, 52,6 kilometer och 800 höjdmeter idag. Det var ganska lättfört idag, så mina gamla skateskidor gick nästan av sig självt. 

Imorgon ska jag äntligen få vila, det ska bli skönt. Jag känner mig stark som sagt, men lite sliten i stakmusklerna är jag ju såklart. Körde kettlebell och TRX igår efter skidpasset också, så det gör ju musklerna än mer trötta. 

Tack för idag!

En ny femmil och livets längsta/mesta stakvecka!

Att jag lider av någon psykisk åkomma och att jag inte är riktigt riktig, det kommer ju inte som någon nyhet för er direkt. Men nu spär vi på det ytterligare: 

Efter veckans tre första stakpass i ganska segt före så hade jag 147 kilometer avklarade och tanken om 300 kilometer började så sakta vakna till liv. En vecka på sommaren på över 300 kilometer med bara löpning och rullskidor händer väldigt sällan, men det smakar alltid lika gott de få gånger jag lyckas uppnå det. Denna vecka så skickade jag in hela 310,84 kilometer med bara stakning. 18,40 timmar, då var 25 minuter av dessa TRX- och kettlebell-styrka. Inte fy skam det! Sjukt nöjd med genomförandet. Idag kände jag mig dessutom ganska så pigg, skönt! Har aldrig förut stakat så här mycket på en vecka, mäktigt!

Det passet jag körde idag var återigen längs Falun Borlänge-spåret, från Bergebo, till Stångtjärn och sedan hem igen. Idag fick jag ihop 50,2 kilometer, 3,00  timmar och 760 höjdmeter. Snyggt jobbat Adam! 

Endast 1-2 minusgrader under turen och ganska lättåkta spår. Dessutom solsken! Som jag njöt! Obs, ej ironi! 

Jag svettades till och med om händerna idag, även om jag hade varma handskar, det hör inte till vanligheterna!