Skidtester och lätt åkning

Från gårdagens intervaller. 

Foto: Adam Johansson 

Skidtester. Det blir två par DP Sprint vardera, som det ser ut nu. 

Lätt skidåkning efter skidtester. 

Hej på er. 

Idag har vi varit borta vid kilometerskylt 41 och testat igenom en massa olika skidpar. Det hela slutade med att vi kommer köra på DP sprint, med högsta sannolikhet. Testningen där blev cirka 11 kilometer och 45 minuter i ren åkning. 

När vi var klara med testerna så blev det sedan lugn åkning en bit emot Risberg och tillbaka, 35 minuter och 10 kilometer. Fortsatt lättfört och fint. 

Inte så mycket mer att delge er just nu. Lagom lugn inför söndag, mer orolig över den bedrövliga utveckligen på mina värdepapper, rakt ner i källaren snart för tillväxt. Kul, hej!

Sista intervallpasset innan Vasaloppet

Hallå ja!

Så var då det sista intervallpasset innan Vasaloppet ett minne blott. Pontus hade en väl utstakad plan i förväg. Jag var lite osäker på om jag skulle köra lika mycket och lika hårt. Men det hela slutade ändå med att jag i rygg på Pontus körde det samma som honom. Nöjd med känslan och genomförandet. Fick flåsa ur mig en aning, utan att gå mig helt förstörd, så perfekt pass! 

Vi började passet med att åka baklänges förbi Risberg och till toppen av Risbergsbacken där vi var klara med uppvärmningen. Intervallerna åkte vi sedan hemåt i rätt åkriktning, med följande upplägg:

- 7 min tröskel (26,6 km/h snittfart!)

- 5 x 2 min AIII+ 

- 7 min tröskel

2 min vila mellan allt. 

Vi åkte på Pontus skidor. Ett par DP sprint och ett par äldre vanliga DP. Vi bytte mellan intervallerna också. Båda skidorna var snarlika, men DP sprint var marginellt bättre. 

Hela passet landade på 26,5 kilometer och 90 minuter. Fina lättåkta spår, en del sidvind som upplevdes som motvind åt båda håll (självklart när jag är ute och åker) och kanonväder. Kroppen kändes rätt bra och pigg faktiskt!

Fint vårföre i Vasaloppsspåret

Två gurkor på tur i Vasaloppsspåret. Fantastiskt härligt vårväder med solsken och fasta spår. Njutbart att bara åka i tights utan långkalsonger.  

Solskensåkare. 

Hallå där!

Igår kväll så anlände jag till Evertsberg och Pontus Nordström. Fint och lugnande för nerverna att få vara här uppe i Vasaloppsarenan. Betydligt bättre än att gå runt hemma och nerva. 

Vi har i förmiddags varit ute på ett lättare stakpass här i omgivningarna. För er med lokalkännedom så bor vi mellan kilometerskylt 46 och 47. Vi åkte baklänges till Risberg och en liten bit till, innan vi vände på toppen av Risbergsbackarna. Vi avslutade med en liten vända mot Evertsbergskontrollen också. 

Det var lättåkt och fint idag. Några minusgrader inatt, 4-5 när vi drog ut, strålande solsken och hårda spår till en början. Fint vårföre med andra ord. Hoppas på att vi får sådana här förhållanden på söndag, men det vågar jag inte hoppas på. Det brukar ju alltid komma in något snöoväder när det väl är dags. 

På slutet av passet körde vi fem impulser, annars var det bara lugn åkning. Jag körde även skate i de värsta backarna, för att inte bli för sliten. Kändes sådär idag, seg i början, troligen från gårdagens vilodag, mot slutet kändes det bättre dock. Vi fick ihop 27,5 kilometer på 1,32h, lättåkt som sagt!

Skate på riksskidstadion

När man åker skidor i Oakley Frogskins, då vet man!

Hej på er. 

Den här dagen har jag först lämnat Alfons hos farmor och farfar. Därefter har jag tränat på Lugnet, handlat mat på Willys, tankat bilen och tvättat densamma. Nu är jag hemma och försöker samla mental kraft för att packa ner saker inför morgondagens tripp uppåt i länet. 

Träningen blev ett lugnt skatepass på 60 minuter (15,6 km). Jag körde på världscup-banorna och elljusspåret. Inte så mycket mer att skriva hem om där. Lättåkt till en början, tyngre mot slutet. 

Vad gäller morgondagen så ska jag ha vilodag och resdag upp till Pontus Nordström i Evertsberg. Blir skönt att få komma iväg i tid till helgens epicentrum. Planen för veckan är mest lugn träning och skidtester. 

Vi hörs!

8 - 6 - 4 - 2’

- Gilla senaste vloggen

- Prenumerera på min YouTube-kanal

På tal om YouTube och vloggar. Av någon anledning så har jag i veckan ramlat in på ”Jocke & Jonnas” gamla youtube kanal: ”Lundell pranks”. Tidigare har jag aldrig sett ett enda rörligt klipp från någon av dessa, men nu har jag ägnat åtskilliga timmar i veckan åt att kolla på deras kanal. Har skrattat mig harmynt åt deras och framförallt Jockes sjuka prank. 

Så, nu kan vi gå vidare. 

Idag har jag avverkat veckans tredje intervallpass. Återigen 90 minuter totaltid och 20 minuter effektiv intervalltid. Platsen jag körde på var också densamma som tidigare: Bergebo och mestadels Igeltjärnsvägen. 

30 minuter lugn uppvärmning började passet med. Sedan följande intervaller:

- 8 min tröskel 

- 6 x 40”-20”

- 4 x 40”-20”

- 2 min tröskel 

2 min vila mellan alla. 

Passet avslutades sedan med 30 minuter lugn åkning igen. Hela passet var stakning, förutom i uppförsbackarna på nedvarvningen, där skejtade jag för att spara musklerna. Annars kör jag alltid stakning hela passet igenom när det är stakpass. Enligt pulsklockan blev dagens pass 25,4 kilometer. 

Veckan landade på 7,45 timmar och 123 kilometer. Förra veckan blev 14,45 timmar och 247 kilometer. Veckan dessförinnan slutade på 18,45 timmar och 310 kilometer. 

Sk8 och hemmagym

Idag var det inte fel med mössa, mer om det här under. Ni kan även skymta Benzen i bakgrunden. En bil som jag hade planer att byta ut i år. Men som börsen har gått för mig de senaste två veckorna så får jag vara glad om jag har råd att ha kvar den ens, en och en halv årslön har portföljen backat bara denna vecka. Så min Swish står öppen återigen för allmosor: 0761664997, tack på förhand! Har ju knappt råd att ladda mobilen längre, nu när jag varit hemma från jobbet så har alla mina tekniska prylar slut på batteri. Får gå ut i trapphuset och ladda dom, där finns det uttag som inte är kopplat till min lägenhet.

Jag fortsätter att följa min plan. Idag blev det 90 minuter lugn skate. Temperaturen låg på 2-3 plusgrader, så jag blev väldigt glatt förvånad när det var nydragna och väldigt snabba spår i Bergebo. Igeltjärnsvägen och konstsnöspåret (drygt 1 km) är helt klart åkbara. Men trots temperaturen på några plusgrader så upplevdes det sjukt kallt, frös om nästan hela kroppen, men främst händerna. Kanske var blåsten som gjorde det. Tur att jag inte tog pannband som igår i alla fall. 

I det snabba föret så hann jag hela 26 kilometer. Det var skönt, sliter lite mindre på musklerna då. 

Hemma igen så körde jag mitt andra TRX-pass (ni får se mer på vloggen imorgon) och kettlebell. Precis som tidigare i veckan blev det två set, istället för tre. 

Vi hörs!

Nu kommer ni bli förvånade!

Tjena! 

Jag är nöjd med dagen. Nionde plats blev det till slut. Kom iväg okej i starten, trots min mediokra startposition. Får väl be om ursäkt för lite väl hårda ord, även om jag fortsatt är oense. Men nu släpper vi det. 

Ganska lugn och avvaktande körning de första 7-8 kilometerna. Sen blev det några ryck här och där. Kände direkt när det gick lite fortare att jag fick slita räv. Banan är 3 x 17 kilometer, där sista fyra kilometrarna innehåller en rad korta branta backar (dessa backar tycks bli allt fler ju senare in i loppet jag kommer), medan första delen av banan nästan är helt platt. 

Jag hängde först med täten fram till backarna på första varvet. Där fick jag släppa och hamnade i en andragrupp med Mikael Boberg bland annat. Då det var ruskigt löst före idag så valde jag att saxa i alla springbackar för att inte gräva ner mig fullständigt. Det kändes som en bra taktik. 

Ut på andra varvet så drog Boberg i en jävla fart, till slut fick jag släppa honom, han anslöt till tätklungan igen, medan jag hamnade i ingenmansland. Halvvägs in i varvet så hann jag dock komma ikapp klungan, men just som jag anslöt så fick jag släppa igen för sista gången. Jag hade dock ändå en helt okej känsla och tyckte jag kunde hålla bra fart. Det var helt enkelt så att de före mig var bättre. 

Från kilometer 26, alltså halvvägs in i loppet så åkte jag själv. In mot varvningen ut på sista varvet så såg jag att det var en klunga inte alltför långt bakom mig, jag satte då upp målet att hålla dessa bakom mig. Det positiva här är att jag inte var stressad, inte hade några negativa tankar och att kroppen tycktes fortsätta leverera bra hela vägen. Mot slutet av tävlingen så var jag nära att komma ikapp en stark junior vid namn Måns Skoglund. Såg även att det var en del andra starka namn alldeles framför. Så detta är jag nöjd med som sagt. Jag är tyvärr inte bättre än så, jag gjorde exakt allt jag kunde och jag hade en positiv trend i loppet. 

Nu efteråt så har ryggen krampat ihop totalt och jag kan knappt röra mig. Jag har lite problem med såna här lösa fören, jag får inte riktigt till tekniken, utan jag hamnar nere vid snokarna på skidorna som en dödgrävare. 

Riktigt bra genomkörare! Nu ska jag verkligen släppa upp träningen och försöka hitta formen till Vasaloppet. Inga långa pass och inga syrapass. Hitta överskottet! 

Körde på ett par klassiska 902:or idag, hade lite sämre skidor där det var blött. Men på sista varvet tyckte jag att dom gick bättre igen. 

Här är resultatet:

Gabriel Höjlind är inte med. Han kom tvåa. 

Tänk att jag ska behöva bli vansinnig nästan varje jävla dag!

Det här dåliga humöret börjar komma krypandes tillbaka igen. Dels är jag väl lite trött och sliten. Men jag blir ju ständigt uppretad av idioter var jag än vänder mig. 

Idag på träningen så mötte jag någon som skejtade utför, nästan vid Vargliden. Han vinglade och fort över hela bädden. Jag höll nästan på att krocka med honom. När jag sedan kom hem och uppdaterade alla träningsappar så ser jag att denna super-gurka har tagit ett KOM av mig från Vargliden och upp! Blir tokig! Detta segment tog jag under Bergebo Ski Marathon 2018, sen ska någon nobody ta mitt KOM. Oacceptabelt. Vet folk inte sin plats i livet?! 

Fick lov att markera och visa mitt missnöje. 

 Men, det slutar inte där. Nej då. Folk fortsätter att reta upp mig till vansinne. Denna gång är det söndagens arrangörsklubb som pissar mig i ansiktet. Kolla här:

Jag är alltså seedad som nummer 21!!!! Vad i hela jävla helvete är det frågan om? Nio stycken av dessa har jag ALDRIG någonsin fått stryk av i ett långlopp. Men nej, seeda mig som nummer 21 ni. Jävla dårar, dra dit pepparn växer! 

Här tränar man och lägger ner all jävla tid och energi man har. För att bli nedplockad av super-gurkor på Strava och nedseedad till sistaplatsen på tävlingar. Ja, det är väl där jag hör hemma då tydligen. Fittliv. 

Klev av Evolution häromdagen i en förhoppning om att den skulle gå ner en aning, då den har gått så jävla bra på slutet. Hur det har gått? Jo, den har rallat uppåt något jävulskt. Så nu sitter jag på Embracer som största innehav. Den har ju varit börsens sämsta aktie den senaste veckan ungefär. Trots grym rapport och uppreviderade riktkurser. Så snart är jag fattig och utblottad också. Note to self: Köp Evo, sälj aldrig Evo. Fan. Fittliv igen. 

Ni hör ju. Det är muntra toner nu.

Just ja, jag har tränat också. Blev inte mer upphetsande än att jag stakade två timmar och 30,5 kilometer. Gick rätt lätt första halvan, trots nollgradigt och nysnö. Men sen jävlar gick det tungt, framförallt den sista halvtimmen när snön lagt sig lite. Kroppen kändes väl inte helt värdelös i alla fall, bara nästan. En positiv grej är att det var ljust hela passet och jag slapp faktiskt ha med mig pannlampa.

Nu får jag väl smaka på elaka anonyma kommentarer, men hit me bara, jag äter upp er allihop!

Återigen en stakvända längs Falun Borlänge-spåret

Försöker flyga till månen i denna hausse. Mina Leki-stavar får agera raket nu när Embracer var ett bojsänke idag! 

Godkväll. 

Småtrött idag alltså. Gnetade på bort till Stångtjärn, ett tunt nysnölager låg i spåret, vilket gjorde föret sjukt tungt. Undra om de träningsskidorna jag åker på är sämre i just nysnö, för känslan var att jag stod still. Inbillade mig att jag hade motvind bortåt också, så jag längtade efter vändningen och medvind. Den längtan försvann när jag vände hemåt i Stångtjärn och fick den verkliga motvinden på näsan. Då var jag inte så nöjd. Men fördelen med att åka långt och vända är att jag ju måste ta mig hem igen. Till slut kom jag tillbaka hem på 3,02 h och med 47,8 kilometer i bagaget. Att jämföras mot måndagens 52,6 kilometer på 3,00. Båda passen i samma intensitet. Så mycket gör föret alltså. Jag håller mina tummar för ett hårt och snabbt före i Vasaloppet, jag gillar det allra bäst, så det svarar när jag stakar. 

Nu var det nog det sista tretimmarspasset innan Vasaloppet. Ska så sakta dra ner mängden nu, men hålla i med lika många pass och såklart också köra intervaller. Det blir ju även Bessemmerloppet på söndag. Hoppas jag är piggare än idag. Denna dag har jag varit lite sliten från gårdagens träning, sovit cirka sju timmar per natt denna vecka på grund av sen läggning (skärpning, jag behöver åtta minst) och jag har varit allmänt irriterad. 

Var sjukt nära på att säga upp mig idag från jobbet också. Har fått ett nytt uppdrag med en ny elev och det är allt annat än lugn & ro. Utan att avslöja för mycket så reagerade jag kraftigt på ett övertramp från eleven, så jag bara gick därifrån och tog en långpromenad istället. 

Nåväl, med mindre träning framåt, precis enligt plan så ska nog kroppen bli piggare och humöret bättre. 

Vi hörs!

Veckans första femmil

Ny vecka nu, alltså är man nollställd igen vad gäller tid och kilometrar. Bara att börja om igen då. Sedan den 7:e februari så har jag på dessa nio dagar tränat åtta och fått ihop 23,45 timmar, samt 394 kilometer, bara stakning! 

Idag blev det en ny vända längs Falun Borlänge-spåret. Det är ju rolig och gammaldags skidåkning. Genom skogen, småkuperat och allmänt fint. Jag åkte till Stångtjärn, ett varv runt tjärnen och tillbaka hemåt igen. Tog en avstickare ner till Aspeboda och även Stugutjärnen. Jag börjar kunna detta spår nu! 

Det blev bara lugn åkning idag, kände mig stark hela vägen, det var liksom bara att mata på. Mycket träning tycker jag faktiskt ger en stabil form, men man saknar kanske det sista lilla. 

Fick ihop tre timmar, 52,6 kilometer och 800 höjdmeter idag. Det var ganska lättfört idag, så mina gamla skateskidor gick nästan av sig självt. 

Imorgon ska jag äntligen få vila, det ska bli skönt. Jag känner mig stark som sagt, men lite sliten i stakmusklerna är jag ju såklart. Körde kettlebell och TRX igår efter skidpasset också, så det gör ju musklerna än mer trötta. 

Tack för idag!

En ny femmil och livets längsta/mesta stakvecka!

Att jag lider av någon psykisk åkomma och att jag inte är riktigt riktig, det kommer ju inte som någon nyhet för er direkt. Men nu spär vi på det ytterligare: 

Efter veckans tre första stakpass i ganska segt före så hade jag 147 kilometer avklarade och tanken om 300 kilometer började så sakta vakna till liv. En vecka på sommaren på över 300 kilometer med bara löpning och rullskidor händer väldigt sällan, men det smakar alltid lika gott de få gånger jag lyckas uppnå det. Denna vecka så skickade jag in hela 310,84 kilometer med bara stakning. 18,40 timmar, då var 25 minuter av dessa TRX- och kettlebell-styrka. Inte fy skam det! Sjukt nöjd med genomförandet. Idag kände jag mig dessutom ganska så pigg, skönt! Har aldrig förut stakat så här mycket på en vecka, mäktigt!

Det passet jag körde idag var återigen längs Falun Borlänge-spåret, från Bergebo, till Stångtjärn och sedan hem igen. Idag fick jag ihop 50,2 kilometer, 3,00  timmar och 760 höjdmeter. Snyggt jobbat Adam! 

Endast 1-2 minusgrader under turen och ganska lättåkta spår. Dessutom solsken! Som jag njöt! Obs, ej ironi! 

Jag svettades till och med om händerna idag, även om jag hade varma handskar, det hör inte till vanligheterna!

Sälen - Hökberg, 73 kilometer stakning

Hej!

Det har tagit en hel dag detta. Ta sig till Sälen, testa skidor och åka skidor till strax efter Hökberg. En fin dag blev det hur som helst! 

Vi fick testa den nya startbacken från Tjärnhedens IP, jag tror den blir bra och jag tycker inte det är speciellt smalt heller. Vi slipper den värsta branten i början och enligt klockan så var vi uppe på toppen efter ganska exakt 2,5 kilometer. 

Till en början så gick det ganska tungt och kärvt. Men från Mångsbodarna så började det gå lättare, både skidorna och kroppen började då vakna till. Småseg till en början, men efter någon timme så vaknade jag så sakta till. Den sista timmen kändes faktiskt väldigt bra! 

Det blev lite väl sent, så vi gav oss efter utförskörningarna efter Hökberg. Hade annars varit ganska trevligt att åka hela vägen, men det får vi ta den första söndagen i mars! 

Känner mig lite trött och sliten i kroppen nu, men det har ju blivit en del stakning och träning denna veckan också. Halvt långpass imorgon igen, hej och hå!

48 km stak med ett ursinnes-skrik på mitten

Jaha. Två steg fram och ett bak då. Eller kanske. Jag var småseg i början idag, lite sega muskler, låg puls, tungfört som satan (skyller ej på spårdragare, utan på nysnön), småont och kramp i ryggen. Men det som fick mig ur balans idag var kylan, det var endast 10 minusgrader, men trots dubbla strumpor, pjäxöverdrag och dubbla handskar (bland annat mina tjockaste) så frös jag något fruktansvärt om fingrar och tår. En timme in i passet så stannade jag för tredje gången för att försöka veva igång armarna, samtidig som jag sprang på stället. Det hela slutade med att jag i ren ilska skrek ut mitt hat över denna kyla och längdåkningen. Därefter blev det faktiskt lite bättre skönt nog. Är så otroligt frusen om fötter och händer alltså. Måste nog fan sluta röka alltså! 

Jag körde Falun Borlänge-spåret tur och retur för tredje gången nu på kort tid. I Stångtjärn så blev det ett varv runt tjärnen också. Fick ihop 3,05 timmar, 48,3 kilometer och 720 höjdmeter. Enbart stakning så klart. Den sista halvtimmen så började det ändå kännas lite bättre, så det var skönt. Är nog inte alltför hälsosamt för ryggen framförallt att endast staka. Men jag vill göra en rejäl stak- och träningsperiod nu inför Vasaloppet. 

Höll ändå hyfsat gott mod efter mitt lilla ”vårskrik” i skogen. Skrev med en kompis i samma bransch som även han hade delat ut ett vårskrik under förra veckan. Så jag är faktiskt inte den enda idioten som håller på med detta. Sjukt ändå att jag utsätter mig för detta, dag efter dag. Ungefär som att gå till jobbet utan att tjäna något. Dagar som idag när Evo rusar så funderar jag ju också över varför jag går dit... Men, att klaga och gnälla är ju också en stor del av mitt liv, hur hade det sett ut annars liksom?!

Ha en fortsatt fin kväll så hörs vi imorgon!

30 - 20 - 15 - 10 min stakintervaller och puls-snack

Tja tja!

Jag var väl inte supersugen att bege mig ut på stakintervaller idag, speciellt med tanke på nysnön. Det här med nysnö är ju ett jävla gissel alltså, det går tungt så inåt och det blir bara löst. Lägg där till rejäl motvind åt ena hållet längs Igeltjärnsvägen så förstår ni att den gamle Adam hade varit vansinnig. Men inte den nya. Nej, för idag gick det bra att hålla mig lugn. 

Grejen är den att jag ofta har svårt att få upp hög puls på träning och intervaller. Det är någonting som jag hakar upp mig på och kan nästan dra mig för att köra intervaller för att jag redan vet att pulsen inte kommer komma upp. Jag har ju (iaf haft) någon dum idé om att jag måste över 170 i puls för att det ska bli träning på intervaller. Men grejen är den att jag nästan aldrig är över säg 182-186 i skidor stakning. Så det är ju över 90% dessa 170 jag försöker hetsa mig att hålla över. Det kan ju vara bra ibland. Men inte på alla intervallpass och inte på trösklar. Inte undra på att jag är sliten så klockorna stannar emellanåt. Sen ute på balkongen och på de maskinerna så brukar jag ofta ha lite högre puls än ”i verkligheten” så att säga. 

Så igår bestämde jag mig för att ställa ner min maxpuls på klockan från 193 (från något löplopp eller pass i somras när jag var fullt utvilad) till 185. Jag ändrade sedan min A3-puls till 157-170. Det känns mer rimligt, jag slipper stressa ihjäl mig under intervallpass och tänka att pass under 170 inte ger någonting. 

På dagens pass så var målet och tanken att köra flack stakning i typ tröskel-vasaloppsintensitet med god kontroll, utan att pressa mig. Flack stakning brukar ju inte direkt vara någon super-pulshöjare för mig heller. Men väl värt att träna på! Likaså tungfört eller löst före brukar också ta ner min puls, det blir mer muskelär belastning istället. Samma på rullskidor i motvind eller med våt vägbana. 

Efter en uppvärmning på 40 minuter, så startade jag min pannlampa och gav mig iväg på följande intervaller: 

30 - 20 - 15 - 10 minuter. Alltså 75 minuter totalt. Vilan blev: 5 - 4 - 3 minuter. Jag höll mig på Igeltjärnsvägen, konstnöspåret och stadion. Ganska flackt med andra ord. På de tre långa intervallerna så höll jag mig på: 19,4, 20,2 och 21,6 km/h i snittfart. Den sista var mestadels uppför och slutade på 18,1. Snittpulsen blev: 148, 145, 144 och 141. Sjukt lågt jag vet, men jag tog i vill jag lova! 

Så nu ska jag lova mig att tro på detta och inte hetsa satan över utebliven puls! Det är ju trots allt viktigast att åka så fort som möjligt på tävling, hur snabbt hjärtat slår ska ju faktiskt inte spela någon roll. Tänker man på det så ju mer vältränad man är, desto mer blod slår hjärtat per slag och behöver således slå färre slag per minut. Sjukt att jag ska bli stressad och dra mig för pass på grund av pulsen. Kan även bli psykad på distanspass när pulsen i vissa utförsbackar går ner lågt, i vissa extrema fall under 70. 

Fick in 2,30 timmar, 44 kilometer och 700 höjdmeter. Endast stakning. Efteråt blev det också TRX-styrka. Ganska mör i överkroppen nu! 

53 kilometer stakning, till Stångtjärn och tillbaka

Godkväll! 

Den positiva andan från tidigare under dagen höll i sig under hela träningspasset också. Var ska detta sluta?! 

Jag hade tänkt mig att köra tre timmar stakning längs Falun Borlänge-spåret, då skulle jag hinna tillbaka innan det blev mörkt, så ingen pannlampa behövdes idag. Skönt att våren är i antågande! 

Det blev ett trevligt pass där skidorna gled helt okej, spåren var bra(!), slapp träffa folk, kroppen kändes betydligt bättre än igår och humöret var även det gott. Kul. 

Jag kom till Stångtjärn efter cirka 1,20 h, så jag fortsatte turen nedåt längs elljusspåret och vände längst ner vid Stångtjärns-rondellen, där spåren börjar. Kom dit på 1,30 h. Hemvägen är sedan lite längre än ditvägen (3 km) då man måste ta sig runt lite över halva dagspårets 6 km för att komma tillbaka på Falun Borlänge-spåret. På ditvägen kommer man tillbaka precis på slutet av 6:an och det är enkelriktat. Perfekt för en kilometerjagare som mig! 

Fick ihop 3,10 timmar, 53 kilometer och 805 höjdmeter. Fint pass i fina omgivningar. Jag gillar verkligen detta spåret. Gammaldags åkning, inte så mycket folk, lagom kupering och kul även kunna åka hela vägen till Falun. Spåret är i ganska bra skick, även om du inte bör ta tävlingsskidorna. 

90 minuter klassiskt med Adde

Adam och Adam. Den sistnämnda skämdes över sina pjäxöverdrag  jag tyckte inte det var några fel på dessa, men så är jag inte någon modeguru heller. 

God kväll. 

Passet idag var i gott sällskap av Adam Larsson. Det blev 1,30 timmar lugn klassisk åkning. Vi tog oss via Igeltjärnsvägen, Vargliden och Falun Borlänge-spåret till Aspebodavägen, där vi vände och åkte tillbaka samma väg. Finns inte så mycket mer att orda om passet. 

Tack för idag!

10 x 4’ skateintervaller (!!?)

Jag kör ju en del distanspass skate, det vet ni ju. Men ibland händer det även att jag slår till med intervaller i den åkstilen jag under hela min karriär haft problem med, alltså skate. Eller problem och problem. Jag har kört en del bra sprintar i skate (ur mina mått mätt), tror faktiskt att jag var lika bra på skate som klassiskt där. Även någon femmil har gått helt okej. Det har varit värre med 10-15 kilometer. Men som träningsform har jag alltid gillat skate. Idag exempelvis så körde jag det för att spara stakmusklerna inför helgens tävling i Skövde. Tycker det är ett bra sätt för att få ventilera andningen, utan att gå mig för stum. 

På dagens pass så höll jag till enbart på Bergebos elljusfemman, totalt fem varv, ett varv som uppvärmning, tre var för intervallerna och ett varv som nedvarvning. På denna bana kördes en världscup i elljus den 14:e mars 2001. Jag var där och kollade. Per Elofsson vann, Pietro Piller Cottrer tvåa och den gode Johann Mühlegg trea. Jag gillar banan, tuff kupering och ganska rolig åkning. Dock så är den ganska långsam, även i snabba fören, om det nu spelar någon roll. Idag var det dock ett otrolig sugföre, 3-4 centimeter opackad nysnö gjorde det sjukt tufft, blev en del tvåans växel kan jag lova. Det drogs och packades ju ändå spår där för 10-14 dagar sedan, så man kan väl inte begära mer.. Men det är ju lite enerverande att åka i sugföre och med framplogade inlandsisar utför varenda backe. 

Huvuddelen av passet var i alla fall en gammal klassiker: 10 x 4 minuter, med 1 minut långsam åkning mellan varje intervall. Höll igen och försökte åka kring tröskel. Kändes väl okej i alla fall, även om det gick sjukt sakta. 

Idag stämde watt-siffrorna från mitt HRM Pro-bälte lite sämre. Tycker det har visat okej siffror på stakning den senaste tiden dock. Har ju knappt kört hårdare skate och det kanske är svårare att mäta med olika växlar osv, kontra att bara staka. 

Bra intervaller

Godkväll! 

Det blev intervaller idag trots allt, stakning var dagens åkstil, det under hela passet. 

Efter en uppvärmning på cirka 30 minuter så satte jag av med målet för dagen: 5 x 8 minuter, med 2 minuter vila (lugn åkning) emellan. Jag höll nästan uteslutande till längs Igeltjärnsvägen, förutom några små avstickare på konstnöspåret närmast stadion. Intervall 1, 3 och 5 var således mestadels uppför, medan övriga två mest nedför. Lite siffror:

1: 2,57 km, 71 höjdmeter, 12 fallmeter, 19,2 km/h, 168 snittpuls, 177 maxpuls, 257 snittwatt 

2: 3,44 km, 38 höjdmeter, 72 fallmeter, 25,8 km/h, 169 snittpuls, 176 maxpuls, 224 snittwatt

3: 2,70 km, 65 höjdmeter, 36 fallmeter; 20,2 km/h, 172 snittpuls, 176 maxpuls, 239 snittwatt 

4: 3,37 km, 42 höjdmeter, 84 fallmeter, 25,2 km/h, 168 snittpuls, 176 maxpuls, 213 snittwatt 

5: 2,71 km, 68 höjdmeter, 30 fallmeter, 20,3 km/h, 172 snittpuls, 176 maxpuls, 238 snittwatt 

Kändes ändå helt okej idag. Höll igen en aning för att inte bränna ut mig helt. Det var ganska så lättfört också, vilket är skönt att slippa slit ihjäl sig. Tror inte heller jag irriterade mig på något särskilt idag, skönt! Det gäller dock att klä sig bra i denna kyla, dubbla handskar, strumpor och pjäxöverdrag hör numer till standardutrustningen. 

Totalt fick jag in 2,05 h, 38,75 km och 675 höjdmeter. Fint pass. 

Åkt skidor till Falun och tillbaka

Hejsan!

I gott sällskap med Simon Andersson och Johan Öhrn hela passet, samt Elis Weslien och en bekant till honom lite drygt halva, så har jag haft en riktigt fin dag på skidorna. Det sjukaste av allt var att jag var den enda i sällskapet som åkte med fäste, övriga stakade. Tråkig utveckling det blivit med detta stakande alltså, själv är man bakåtsträvare och vägrar släppa diagonalåkningen! 

Klockan 09,03 så drog vi iväg från Bergebo. Vi åkte Falun-Borlänge-spåret, med en liten extraskarv över eljusfemman och anslutningsspåret till Aspeboda. Hela vägen bort till Stångtjärn. Därefter blev det raka vägen hem. 

Kanonfin dag med 12 minusgrader vid starten, strålande solsken och 8 minusgrader när vi kom tillbaka till Bergebo igen. När jag åkte delar av detta spår i torsdags så försvann all min fästvalla, dels för att min grund var obefintlig, men också för att det är en del is i spåren. Idag hade jag förberett skidorna med en tunn klistergrund invärmd och ovanpå det några lager blå burk. Funkade kanon! 

Passet blev 3,05 timmar och 48 kilometer. Fin avslutning på denna träningsvecka. Som vanligt dagen efter tävling så kändes det bra. Här i ligger det mycket mentalt (som vanligt), ju längre in i veckorna och närmare tävling jag kommer, desto tyngre känns det, för att sedan dagen efter tävling släppa och kännas bra.. 

Efter skidåkningen så blev det lite styrka hemma med kettlebell och TRX:

3 x 20 Goblet squats 

3 x 10 Snatch/arm

3 x 10 Utfallssteg/ben

3 x 20 Kettlebellswing 

Fem TRX-övningar, tre set, 10-20 repetitioner. 

Ganska nöjd sexa i Norra Garberg Classic

Bröderna på turné 

Magiskt fint i Norra Garberg 

Topp-20, komplett resultatlista här.

Varvtider. 

Hejsan!

Jag har tävlat längdskidor sedan Grönklittsjakten 1995 när jag körde i herrar 11 och åkte snabbare på den klassiska delen än skaten. På dessa 25 år så har jag aldrig någonsin varit uppe i Norra Garberg. Sjukt egentligen, för det var galet fint där uppe! När vi svängde av Vasaloppsvägen så var det -20 grader, uppe på höjden i Norr Garberg bjöds det på -8,5 och strålande solsken. Skidpropaganda och som gjort för succé. 

Vi testade skidor och sedan tog vi ett varv på banan. En fin bana med en längre utförs- samt uppförsbacke. Därefter mestadels ganska flack och böljande åkning. Ganska kärvt före, så andra halvan av loppet stod jag bredvid det klassiska spåret. 

Idag tycker jag ändå att det kändes helt okej. Jag kunde ta ut mig bra och det svarade helt okej. Blev lite trött mot slutet, vilket varvtiderna skvallrar om. Men ändå en stabil känsla och jag har inget att gnälla på. Möjligen att ryggen drog ihop sig lite, men bättre än de senaste dagarna i alla fall. 

Lite siffror från min pulsklocka:

40,24 minuter 

15,12 kilometer 

180 snittpuls 

186 maxpuls 

22,5 km/h snittfart 

227 snittwatt

246 normaliserad kraft 

275 höjdmeter