Sol - stakning 3h i spöregn - sol

Allt är blurrigt och suddigt på grund av regnet och en blöt lins. Det syns nog inte på bilden, men jag åkte med ett miniband runt knäna hela passet. Det för att få en extra belastning på gluteus- och höften. 

Efter jobbet så drog jag hem och betade av lite styrka först:

100 Utfallssteg till step up

100 Frog pumps 

100 Hip thrusters 

100 Clamshells

100 Psoas march

TRX-program 2

Fick en lagom trött kropp inför rullskidorna. Under hela passet ovan så lyste solen. 

När jag sedan knäppte på mig mina Swenor 4 och skulle sticka iväg så öppnade sig himlen. Trots att jag bara trodde att det skulle vara en kort skur så valde jag att sätta på mig en regnjacka. Det var räddningen det. Jag höll mig ändå vid gott mod och hade bra humör till en början, eller i ungefär 90 minuter i alla fall. Sen var det inte lika roligt med konstant spöregn från  alla riktningar, uppifrån och fan om det inte kom regn nedifrån också. Fick några smärre psykbryt där jag skrek rakt ut, men jag kämpade ändå på oförtrutet. 

Såhär åkte jag:

Det var så mycket vatten så det flöt på vägarna. Jag kunde lika gärna ha bjudit hit den legendariske kajak-killen Joakim Lindberg så hade vi kunnat paddla in i solnedgången tillsammans, hand i hand. 

Med cirka 20 minuter kvar av passet så upphörde regnandet och nu lyser åter solen. Det är inte bara en person som vill mig illa, som det känns. Jag slapp i alla fall motvind och min kropp var faktiskt pigg hela vägen! Drack sportdryck idag, för att inte åka på en smäll igen. Passet blev 2,58 h och 47,2 kilometer. Endast stakning! 

Stakning och regn

Det börjar bli en dålig vana detta med att träna i regn. Tittar man på väderprognosen så ser det inte ut som om den vanan kommer brytas de närmsta åren heller. Det ser riktigt grått och regnigt ut. En talande bild av livet kanske. 

När jag imorse vaknade av regnet som smattrade mot asfalten så behövde jag verkligen samla mentalt kraft för att ta mig ut. Väl ute så tycker jag ändå att det svarade lite bättre än de senaste rullskidpassen, på denna för året nya runda:

Av någon anledning så fortsätter jag att åka på området omkring Lindan, Järpbo och bort mot Stora Tuna kyrka. Där är det alltid en ofördelaktig vind. Idag var inget undantag. Som tur är var det i alla fall något bättre vind i vissa riktningar idag och när kroppen var lite piggare så höll jag ändå humöret uppe. Skönt.

Fick in 2,33 h och 40,5 kilometer. Enbart stakning och på Swenor 4. 

Efter dessa pass i regn och kyla så tar det lite längre tid med materialvård. Jag brukar spola av rullskidor + pjäxor och torka av dom med en handduk. Därefter brukar jag också slipa stavspetsarna. Jag vill ofta använda de gamla spetsarna så långt det går, en stor anledning till det är att dom har ”satt sig”. Ofta när jag byter till nya spetsar så upplever jag de vid de första passen att de är extra känsliga och att det lätt kan försvinna någon flisa ur metallen. Ett litet tips bara. Men till slut orkar jag inte med för dåligt grepp, så då byter jag såklart. 

Stakning i regn med fint sällskap

Adam och Måns. Återkomst för BSA (Borlänge Spa Anhang) igen får vi hoppas! Bar överkropp senaste passen på rull, regnjacka idag. Kontraster. 

Hej på er!

Trots att kroppen fortsatt inte riktigt spelar på lag, och trots den händelserika veckan med mycket negativt så kommer jag idag hem från passet med positiv energi. 

Måns bjöd ut mig på ett träningspass igår, vilket jag är glad att jag tackade ja till. Han passade också på att be mig skita i hatstormen på Twitter. En fin gest från en fin person. Tack för det!

Vi möttes efter lite drygt en halvtimmes åkning. Jag var riktigt slak även idag, inga pigga muskler. Men allt eftersom att passet gick och vi pratade på om det mesta så glömde jag liksom av att känna efter. Tänkte inte på varken dålig kropp eller det dåliga vädret. Jag tror att jag behöver umgås mer med folk, för är jag inte på jobbet eller med Alfons så är jag nästan alltid själv med mina egna tankar som ofta blir rätt mörka. Så att socialisera mig mer är nog en bra sak. Jag märker ju  att jag snabbt blir på bättre humör av att umgås och prata med folk. 

Vi åkte mestadels i Skräddarbacken, så de blev en del kupering. Fick ihop 2,30 h och 36,1 kilometer. Tungfört och tung kropp. Men skönt att få röra på mig och trevligt med sällskap som sagt. 

På grund av den massiva hatstormen igår som genererade hela 8 000 unika besökare på bloggen bland annat så har jag ställt in moderering av kommentarerna på bloggen nu en tid. Jag har dolt en del inlägg. Jag har blockat 154 personer på twitter, låst mina inlägg där och så vidare. Vi får hoppas att twitter-maffian snart får någon ny att hata på. Jag står fortfarande fast vid att jag har en sådan här jargong som jag har. Dessutom tycker jag inte det är konstigt att bli panikslagen av både en rejäl börsnedgång och samtidigt besked om att inte ha jobb kvar. 

Vi hörs!

Spår av gårdagen i dagens pass

Tja! 

Ja, dagen blev inte riktigt som jag tänkt. Något jag numer är van med. Men, tro det eller ej, jag är ändå vid ganska gott mod. Först tänkte jag springa, men när det är sol så törs jag oftast inte det på grund av ormar i skogen (egen teori). Dessutom tar ju solen bättre ute på vägarna. Så det fick bli rullskidor stakning idag igen, kaka på kaka, hej. Skillnaden var att jag tog mina Elpex 3:or idag. Det var nog tur det, för det kändes nästan som om jag hade gett mig ut bara några minuter efter gårdagens väggning, iaf i musklerna. Planen var att åka bortåt Gustafs och hem över Torsång, kring 3-4 timmar. Men på fälten borta vid Nybrobacken så bestämde jag mig för att vinkla hemåt istället. Pulsen låg på strax över 100, i utförsbackarna 75-90. Så jag tänkte att det bara var onödigt att plåga mig något längre. 

Trots rejäl motvind lite drygt första halvan av passet och att jag var en klenis som gav upp så försökte jag ändå tänka ett steg längre, samt låta bli att bli irriterad. Det lyckades idag faktiskt. Jag tänker att det är bra att jag nu kommit igång med träningen och att jag kommer hinna träna mycket framåt också. Fick ändå ihop 2,10 h och 37 kilometer. Det är ju bättre än inget i alla fall. Största anledningen till att jag var så trött idag var helt klart gårdagens styrka, chinsen framförallt, dom satt där dom skulle vill jag lova. 

Nu tar vi nya tag framåt! 

Dagens enda glädjeämne: åkte på en rejäl smäll

Hej. 

Man kan ju tro att problem och bekymmer dras till mig. Eller så är det nog snarare att jag ser till att få problem. På grund av situationen idag så orkade jag inte ha hand om den första lektionen med en enskild elev, kontaktade personen i fråga och sa det. Dessvärre var det den enda jag kontaktade. Så det blev ju lite gnäll för det. På den andra lektionen var jag dock. 

Jag har tränat också. 

Först:

100 chins 

100 toes to bar 

100 marklyft med kettlebell och band

100 kettlebellswing och band 

100 goblet squats

Dog muskelärt bara av det. Men jag nöjde mig inte där. 

Jag bestämde mig för att ge mig själv en liten käftsmäll och ett uppvaknande utan guds nåde, liten överdrift kanske. Stakade till Falun och tillbaka på mina Swenor 4  som trots nyinfettade lager viner så högt att de nästan spränger ljudvallen. Behöver nog ta mitt förnuft till fånga och byta hjul. Men jag är ju utfattig. 

Till Falun så åkte jag över Ornäs, Aspeboda, Olsbacka och Källviken. Det var rak motvind i princip hela jävla vägen! Men jag var pigg, höll bra fart, drevs mycket av ilska & hat och såg fram emot en fin medvind hemåt. 

När jag svängde runt skateparken i Falun och skulle bege mig hemåt via riksväg 293 så möttes jag inte föga överraskande av en rejäl jävla vägg till motvind. Jag har ställt frågan så många gånger förr, men hur är det möjligt med motvind i alla jävla riktningar?! Hela vägen hem hade jag konstant motvind. Lätt att bli konspiratorisk här och tro att någon jävel jävlas med mig. Räcker det inte med motvind i livet? Nej då, det ska vara motvind i alla dimensioner. Vid två, eller kanske tre tillfällen skrek jag för full hals och svor en lång harang över eländet. Då var jag fortsatt pigg. 

Med endast fem kilometer kvar av rundan så dör jag totalt och åker på en rejäl smäll, vägg, eller bonk. Kärt barn har många namn. Ingen ork kvar i framförallt armarna, styrkan innan och den ringa träningen den senaste tiden gjorde sig påmind med full kraft. Jag måste stanna i varenda uppförsbacke, stannar på platten vid några tillfällen också. Här var det inte längre läge för några skrik, nu gällde det att spara på den lilla energi som var kvar. Med nöd och näppe så tog jag mig hem, kortast möjliga väg. Inte en skarv så långt ögat kunde nå. 

Fick i alla fall ihop tre timmar och 50,5 kilometer. Undra vad nästa jävelskap blir? Ny förkylning? Att bilen rasar? Eller något annat kul. Kom till mig bara alla problem, jag står redo för strid. 

120 minuter stakning och läge att sälja allt?

Vi tar det oviktiga först:

Stakning 

2 timmar 

31,7 kilometer 

430 höjdmeter 

Swenor 4

Jag åkte till Skräddarbacken, snurrade där i så mycket backar jag kunde och tog mig hem igen. Griskallt med 2-3 plusgrader och lite snö i luften. Stavarna slant i snitt vartannat stavtag. Lite låg sedan gårdagens tuffa pass, men ingen helt bedrövlig känsla i alla fall, skönt var väl det. Åkte runt mest med mörka tankar, som vanligt, men stötte på två olika rullskidåkare som jag fick sällskap med, så humöret blev en aning bättre av det. Skönt! 

_____

Nu till det viktigare. Jag äger i princip bara tillväxt just nu i mina aktieportföljer:

- En liten slatt i alla FAANG-bolag i utlandsportföljen

- Några fonder som jag använder mig av en momentumstrategi i två portföljer: en istället för sparkonto och en för pengarna jag sparar istället för att amortera på bolånet

- Svenska portföljen med: Embracer, Evo, Sinch, Kambi, Kindred och Avanza

Detta är det jag äger just nu. Jag har valt att gå på tillväxt då jag tror på den branschen och på de bolag jag äger. Men jag har börjat vackla nu. Jag följer ”Ten_Bagger” på twitter sen en lång tid tillbaka och han har ofta träffsäkra analyser av marknaden. Han har även en ny pod (Bagge & Brobacke Podcast), den kan jag verkligen rekommendera. I det senaste avsnittet så var det ganska baissiga tankar kring tillväxt framöver, som jag tolkade det så kan det hålla i sig länge också. 

Jag gillar ju Embracer, tror det kommer fina förvärv framöver och även en bra rapport. Jag gillar Evo än mer. Men det finns lite indikatorer på att det kommer bli en turbulent tid nu framöver. Denna galna volla brukar ju inträda just innan ett större ras också. Så frågan är om jag ska sälja av det mesta och invänta bättre tider. Samtidigt vet jag att agera i panik är sällan något bra, oavsett vad det gäller i livet. Dessutom att försöka tajma marknaden är oftast också betydligt svårare och/eller sämre än att ligga lång. Det jag vet är att hur jag än agerar så kommer det bli fel. Ligger jag kvar så kommer det fortsätta rasa, säljer jag så kommer det istället gå rakt upp. Det lutar dock åt att ha is i magen till över rapporten i Embracer den 20:e maj. 

43 kilometer stakning i konstant motvind

Ute och vinglar i min nya Craftjacka, samt ett par nya 2XU-tights

Hej på er. 

Idag var allt sig likt igen med motvind hela vägen. Skönt ändå, då jag ogillar förändringar nästan lika mycket som jag skyr motvind. Så det blir väl ett nollsummespel där. Här är rundan jag åkte idag:

Okej, jag ljög lite när jag sa att jag bara hade motvind. Ser ni den gröna cirkeln? Där hade jag faktiskt medvind i säkert 300 meter. Blev så till mig att jag nästan körde ner i diket under den minuten jag fick njuta av vinden i ryggen. 

Det kändes helt okej i kroppen idag, så jag borde vara på väg tillbaka till okej form igen efter min sköna viloperiod. Åkte och försökte tänka på tekniken mest hela tiden. Framförallt att komma upp med höften i början av varje stavtag, att böja i höften och att ha handtagen nära ansiktet vid nedsättningen av staven. 

Stakning för hela slanten gällde idag, på mina Swenor 4. 2,30 h och 43 kilometer. En fin tur. 

Stakintervaller i block

Tja! 

Träningsårets första stakintervaller är avklarade! 

Idag så var jag på gamla jaktmarker och gnetade, nämligen ute på de flacka, samt ständigt blåsiga fälten omkring byn Lindan. Allt var nästan sig likt med blåsten, enda skillnaden var att jag idag hade medvind stundtals, till skillnad mot de senaste årens ständiga motvind. Kanske detta är en förvarning på att min livsmotvind har börjat vända?! Vi kan ju alltid hoppas. 

Jag tänker försöka köra lite mer stakintervaller på flacken i år och några fler pass på lite lättare rull, som idag på Elpex 3. Dom går galet lätt och det gäller att vara på sin vakt på cykelbanor, övergångsställen och så vidare. För man måste ju ständigt tänka åt alla också, man kan ju inte begära att någon har koll. 

Förutom att jobba på flacken så är en nyckelpunkt för träningen i år att få ett bättre aktiverat höftparti. Därav mina nya övningar för bland annat gluteus-muskulaturen. Jag tror inte bara att det hjälper mig till ett bättre löpsteg och förhoppningsvis är skadeförebyggande. Jag tror nämligen att det kan få mig att komma upp högre i början på stavtaget och på så sätt kan jag utveckla mer kraft i stakningen. Jag tyckte att jag fick till det skapligt på vissa intervaller idag, så det är nog en bra sak. Ni kan själva kolla upp artiklar om det här med inaktiva gluteus-muskler. Då vi sitter stora delar av dagen så gör det så att vi får spända höftböjare och slappa ”rövmuskler”. Detta gör så att andra muskler får ta en större belastning, vilket kan leda till skador och felbelastningar. Men jag är ingen sjukgymnast, så åter till träningen. 

Passet blev 90 minuter (28,4 km) långt och huvudfokuset var intervaller i blockform:

10 minuter 90”-30”

10 minuter 45”-15”

10 minuter 40”-20”

10 minuter 30”-15”

2,30 min lugn åkning mellan blocken. 

Det kändes även idag att jag inte är i toppform. Blev ganska trött och orkade inte riktigt hålla uppe trycket hela tiden, men det kändes ändå bättre än vad jag trodde att det skulle göra, så det var positivt. 

Det mest intressanta som hände idag var i sista blocket med fyra intervaller kvar och jag satte ner staven i en asfaltsspricka. Staven fastnade helt, men som tur är så har jag (endast på mina rullskidstavar) snabbfästen på mina stavremmar, så remmen samt knappen för att lossa remmen åkte av, något jag aldrig varit med om tidigare. Jag trodde att staven var av när jag vände tillbaka, men det var bara att plocka ihop allt igen och fortsätta köra. Dom är fan sjukt bra Leki-stavarna alltså. Detta par som jag tränar på rullskidor med har jag haft sedan sommaren 2017 och dom håller bra kvalitet fortsatt!

Ha en fin fredag kära läsare!

Stakning på rull

Äntligen fick jag ta fram mina rullskidor igen. Som jag längtat. Försöker jag mig på denna inställning tillräckligt länge så kanske det blir en sanning. Vi kan ju alltid hoppas. Så farligt var det dock inte, lite motvind och ett långt grusparti mellan Norr Amsberg och Brusala var det enda negativa. För övrigt så var det klart överkomligt. 

Dagen till ära så åkte jag på mina Swenor 4 och rundan såg ut såhär på kartbilden: 

En klassisk favoritrunda som nu delvis måste stryka på foten en tid tills dom gjort om vägen med grusavsnittet. Känner jag vägarbetare rätt så lär det nog ta några år. 

Det kändes väl inte direkt bra idag, men det kan jag inte heller begära efter min planerade vila och efter två tuffa träningsdagar som gett mig en fin träningsvärk. Fick ihop 2,05 timmar och 33,8 kilometer. Fint så!

60 min hård stakning, med oplanerad extrasväng

Här står jag i en busskur och skäms. 

Lite mer tillfreds här. Men vänta nu.. Andra kläder än på bilden ovan? Men från samma pass?! 

Hej på er. 

Näst sista planerade passet på detta träningsår, check. 

Jag skulle köra 60 minuter rakt av idag, hade inte fantasi och eller lust för den delen till något annat. Jag var lite ”wild and crazy” och tog mina Elpex 3 dagen till ära. Stack ut och började värma upp bortåt mot Brusala och cykelbanan mot Falun. Ett tag in i passet så öppnade sig himlen och bjöd på både regn och hagel. Velade flera gånger av och an om jag skulle sticka hem och byta om. Det var nämligen rejält kallt. Till slut segrade förnuftet och jag körde hemåt igen för att byta alla kläder till torrare och mer regnkompatibla diton. 

När jag kom ut igen på uppvärmning 2.0 så lyste solen och det kändes nästan lite för varmt. Lagom till intervallen skulle börja så var jag millimetrar från att ta av mig regnjackan och bara köra med underställ. Jag valde dock att låta den sitta. 

Intervallen blev längs en bana jag brukar köra på: Start vid Brusalabacken, Vallmora, Smedsbo, riksväg 293 nästan till Falun, vändning och målgång typ vid Bomsarvet. Kändes okej ändå. Åkte som vanligt längs cykelbanan åt ena hållet med lätt motvind och längtade efter vändningen då det skulle bli bättre. Givetvis var det som att åka in i en vägg när vändningen kom, fy satan vad det blåste mot på hemvägen. Men jag höll mig lugn och fokuserade på att åka bra hela vägen. Lyckades helt okej och det hela landade med 23,0 kilometer på pricken under den timmen jag körde. 

Avslutade med lätt nedåkning och kunde inkassera 2,15 timmar, mot planerade 2. Samt 44,8 kilometer. Imorgon väntar det TRX-styrka och 75 minuter löpning. Sen har vi 710 timmar i box, tjoho!

Ballar ur.

Att börja med rullskidor såhär tidigt är egentligen oförlåtligt, så jag ber om ursäkt för alla personer som nu känner sig kränkta av mitt oerhört respektlösa beteende. Förlåt. 

Jag kände igår att skidåkningen på Lugnet var jag klar med, det var inte så skoj att vända, hoppa över bara fläckar och så vidare. Dessutom har jag ju i princip bara kört skate den senaste tiden. Så idag valde jag att plocka fram mina rullskidor, Swenor IV blev det. 

Alfons blev hämtad i förmiddags, därifrån tills jag stod på rullskidorna var närmast en ocean av tid. Startsträckan var oändlig. Jag städade, tvättade och gjorde allting för att dra ut på eländet. Sjukt hur man är egentligen. Jag körde också ett TRX-pass innan jag kom ut. 

Väl ute på rullskidorna så kändes det bra! Det var skoj att åka och kroppen kändes helt okej. Så hela passet var i princip ren njutning, den såg jag verkligen inte komma. Tog en runda via: Norr Ambserg, Vallmora, riksväg 293 nästan till Falun, vände & åkte hem via Bomsarvet och Bullerforsen. Nästan helt förskräckt av att det kändes så pass skoj som det gjorde. Det lovar ändå gott till kommande månader med ett ganska stort antal mil och timmar som lär läggas på detta träningsredskap. 

Passet blev 2,35 timmar och 42,3 kilometer. Detta innebär att jag nu har 10,5 timmar kvar till målet på 710. Imorgon blir det två timmar på balkongen. Därefter har jag tänkt vila i två dagar och vara med Alfons. Jag hinner få ihop resterande timmar onsdag-söndag nästa vecka när jag är ensam igen. 

Jag kommer garanterat vid flera tillfällen framöver ta upp träningen och planen för kommande år. Tidigare har jag varit inne på att köra kring 700 timmar även nästa år. Men har nu börjat tveka lite. Just nu känner jag att jag istället vill köra lite mindre igen, vara mer pigg, få till bra pass och försöka träna på det jag behöver träna på för att bli en bättre långloppsåkare. Dock så tänker jag nog ändå köra på hårt under sommaren när jag är ledig. Nåväl, vi får se längre fram, jag hinner ändra mig igen. 

Ha en fin påskafton!

Tre timmar rullskidor - bitvis i snö

Regn nere på låglandet 

1-2 centimeter tjockt lager snö uppe i Skräddarbacken

Jag gnetar väl vidare i denna träningsanda. Tre nya timmar idag att fylla i träningsdagboken. Jag började med att åka en timme ensam, då tog jag mig upp till toppen av Skräddarbacken och tillbaka igen. Där uppe var det i full färd med att bli vinter med ett rejält snöfall. Skumt hur bara lite höjdmeter kan göra skillnad. 

Efter timmen ensam så mötte jag upp Adam Larsson och körde två timmar till. Vi tog oss en vända runt Kvarnsveden - Vallmora - Smedsbo - Bomsarvet - Domnarvet. Under den sista timmen blev det tio impulser. Med tanke på rådande väderlek och att mina pass emellanåt är ganska hårda så har jag släppt tanken just nu om att klara skamgränsen på 15 km/h, ganska skönt faktiskt. Men när det är mellan april och oktober så gäller givetvis skamgränsen fortsatt. 

Idag blev det 42 kilometer på mina Swenor 4. Ett fint och lugnt distanspass med gott snack tillsammans med den gode Adam Larsson. 

Imorgon väntar en kort jobbdag och sedan nya bravader ute på balkongen!

Tre timmar klassiskt

Två selfies - två Adams 

Godkväll. 

Skönt med sällskap idag. Två plus, mörkt, blött och grisigt var inte några lockande förhållanden. Men tillsammans med Adam Larsson så var det inte en tyst stund oss emellan och inte några negativa tankar. Skönt! Inte ens när stavspetsen rök halvvägs in i passet under en impuls så blev jag på dåligt humör. Jag hade ju fler spetsar med mig - trodde jag - tills jag upptäckte att jag lagt ur dom ut vätskebältet för säsongen. Det är ju trots allt vinter nu. Andra halvan fick jag åka med högerstaven i vägkanten. Det går bra det med. 

Då de flesta pass på slutet varit hårda, så brydde jag mig inte att snitthastigheten var låg idag. Skönt att kunna släppa det. Fint att få tre timmar i detta pissväder och det går förvånansvärt bra att åka trots att det är grus utlagt på de flesta ställen. 

Vi åkte en runda över: Islingby - Torsång - Ornäs - Aspeboda - 293 - Kvarnsveden. Totalt 41,8 kilometer och tre timmar. Körde som vanligt på mina Swenor 4 och åkte klassisk teknik. 

Tack för idag!

2,15 löp - 45 min rull - TRX

Tja tja!

Idag har jag äntligen sprungit lite längre igen, dessutom med ett knä som knappt kändes. Kring 20-50 minuter cirka så kände jag lite, men annars så gick det rätt bra med löparknät. Kul! Det märks dock att jag inte sprungit vettigt på flera månader när känslan i benen motsvarade ett tufft pass på gymet. Men ack så välbehövligt! Jag gillar ju att springa och dessutom tror jag det är bland de bästa träningsformer man kan göra. Sprang idag upp på både Tjärnaberget och Muskboberget. Noterade även is på Bjusan, men den var nog närmast lövtunn. 

Givetvis så var det andra saker som skulle jävlas när mitt knä funkade, halvvägs så klev jag snett och vrickade foten. Något jag gjort många gånger genom åren. Resten av passet fick jag verkligen vara på tårna i dubbel bemärkelse, dels för att det kändes mindre i fotleden, men också för att jag ville undvika att vricka mig igen. Var väldigt nära en till vrickning strax efter den första. 

Skönt att ha fått till ett löppass igen, det var sannerligen på tiden! Det blev 2,15 timmar och 23 kilometer. 

Stora delar längs stigarna vid Tjärnaberget var markerade med detta. Vet ni vad det är? Jag vet. Det är för att försöka driva den vargen dom skrivit om i DT den senaste tiden. Vargen har bitit ihjäl husdjur, kommit ifrån sin flock och rör sig bland husen. Det har varit en massa turer kring den på slutet. Men nu verkar det som att jägarna får skjuta den igen. Skulle jag skriva att det är bra så får jag väl fan från vänstern, PK-maffian, ickebinära och så vidare, så jag skriver ingenting. Men ska jag vara helt ärlig så har jag inte den minsta åsikt i vargfrågan faktiskt, bryr mig inte överhuvudtaget. 

Efter löpningen så smet jag in och bytte till rullskidor för att få in 45 minuter till. Det blev mest stakning på mina swenor 4, men även lite klassiskt där det inte var halt. Att staka funkade dock problemfritt. 

Halvvägs in i turen passerade jag hemmet, fick lov att byta till varmare handskar då jag höll på att frysa ihjäl om långfingret på högerhanden. Det för att handsken spruckit och fingerspetsen pekade ut. Jag får ju inte några handskar i spons, så det var bara att vackert sätta sig och sy igen hålet för hand när jag kom hem. Livet som fattig är inte lätt. 

11 kilometer och 10 impulser blev det i passet. Så lite drygt tre nya träningstimmar idag om jag räknar in den  avslutande delen med TRX-styrka också. 

45 kilometer och 3 timmar klassiskt

Hej hej!

Jodå, tränat idag igen. Denna gång blev det klassiskt i tre timmar på mina Swenor 4. Det börjar närma sig det sista rullskidpasset för året med stormsteg alltså. Men jag vill försöka hålla ut så länge det går, speciellt när det varken finns snö, eller då jag inte kan springa på grund av löparknät. Kan ju bli lite tufft mentalt att köra varenda pass på balkongen, men det ska nog gå det också! 

Jag körde en vända längs cykelbanan mellan Borlänge och Falun, tur och retur. Isigt och halt på sina ställen. Även grusade cykelbanor inne i Borlänge. Som tur är var inte den längs cykelbanan mot residensstaden grusad, men det är nog bara en tidsfråga. Idag funkade det ändå helt okej att rulla över gruset, även om det rullade än tyngre. Hade fullt upp att hålla mig över skamgränsen på 15 km/h, men det gick. 

Fick in tre timmar, 45,26 kilometer, 445 höjdmeter och 10 impulser. Fint pass!

Klassiskt pass på rullskidorna i halkan

Entusiastisk och laddad. Som en stoppad korv.  

Inget riktigt bra rullskidföre på Lugnets rullskidbana idag

Fint mellan Bergsgården och Stennäset längs Varpan 

Vid hyfsat gott mod

Godkväll. 

Åkte på mina Swenor 4 från Skuggarvet in mot Lugnet i tron att jag kunde köra några varv runt rullskidbanan. Men väl där inne så visade det sig vara mer eller mindre helt isbeläggt där på banan. Jag tog mig då runt Högbo med i princip samma resultat, samtidigt så var jag sjukt less och trött. Där och då var jag så oerhört nära att vända hemåt igen och nöja mig med en timmes åkning. Det var inte trevliga tankar om vilka girlanger och ballonger jag skulle använda på mitt stundande 40-årskalas. Men jag hade hopp om att det kanske skulle vända och det gjorde det! 

Så istället för att åka kuperat runt Lugnet blev det istället en vända runt Varpan, bort till Grycksbo och sen tillbaka till Skuggarvet. Det kändes så sjukt segt, omotiverande och tråkigt. Men någonstans vid Bergsgården cirka halvvägs in i passet så började det känns bättre, trots att jag hade en rejäl rak motvind mot Grycksbo så började jag bli pigg och tycka det var roligt igen. Därefter rullade det på hela vägen till Lugnet, där stannade jag för sista drickan och drog i mig en gel. Hade börjat bli trött och känna mig yr. Det är väl några rejäla fel i min kropp som jag har fått. Därför jag lagt på mig så mycket vikt. 

Fick i alla fall in tio stakimpulser, 3,05 timmar, 48 kilometer och 630 höjdmeter. Okej pass på en trött måndag. 

50 kilometer rull

Så typiskt att det under den första halvtimmen var blött, precis lagom så att skidorna blev helt skitiga, därefter blev det allt torrare och kallare. 

Här kan man tro att jag var less, redan efter 15-20 minuter. Men jag hade något skit i strumpan som kan fick lov att stanna och ta ur. 

Det var rätt fint ett tag idag. 

Skräckblandad förtjusning inför dagens uppgift. Pannlampa på som vanligt såhär års. 

Hej på er. 

Åter ett fint pass denna vecka. Tänkte att det var lika bra att passa på och köra idag när jag har möjlighet. Jag har ju gett er lite försiktiga hintar dock väldigt sällan om att den här träningen jag bedriver inte alltid är champagne och jordgubbar. Vis av erfarenhet så lurade jag då ut mig på en lite längre runda, så att jag inte kunde skippa det hela och vända hemåt. Så lagom tills hemlängtan började dyka upp så var jag längst bort och det var bara att försöka ta sig hem så smärtfritt som möjligt. 

Jag körde till Falun och tillbaka idag. Över Domnarvet, Ornäs, Aspeboda, Olsbacka och Källviken på ditvägen. På hemvägen blev det cykelbanan längs riksväg 293. Faktiskt så gick det helt okej idag, inte så irriterad på mig själv eller min kropp, det enda jag störde mig på var all trafik. Har folk inga jobb? Gör folk inte annat än åker bil? Tror nämligen att hela Falun och Borlänges bilpark var ute på turné idag. Såna där saker kan jag åka och reta upp mig på så jag glömmer både tid och rum. Missar även att lyssna på handlingen i pod eller ljudbok som jag ofta har i öronen under distanspass. 

Under den första timmen så lade jag in tio impulser om 12 stavtag vardera. Jag körde klassisk stil på mina Swenor 4 som nu går riktigt tungt i denna kyla, eller så är det jag som är tung. Fick ihop 3,13 timmar, 50,4 kilometer och 490 höjdmeter. Det var väl bra för en torsdagskväll. 

Efter träningen så roade jag mig med att ta loss bakhjulen, göra rent hela fan där inuti och även fetta in lager, med mera. Det då ett av hjulen lät riktigt illa. Passade även på att limma en stänkskärm som var nära att gå av. Duktigt Adam!

Skönt med sällskap idag

Det kanske inte syns på bilden på grund av Adam Larssons mustasch som täcker närmast hela fotot, men det är jag och nyss nämnda Adam på en vätskepaus. För min del så skippar jag Movember för första gången på många år, det bara på grund av min nattliga muntejpning jag skrev om tidigare. 

Här är vi båda lyckligt ovetandes om att Adam inom en kvart efter detta ögonblick kommer smälla av sin stav i en impuls och blir därefter tvungen att åka med en stav under halva passet. Det kan ju inte alltid vara solsken och medvind så att säga. 

Finn ett rätt med bilden. Jag hittar inget. Skulle vara mina Leki-stavar då kanske. Nej, det var inte roligt idag heller att åka rullskidor i ett gråtrist november. Vi får hoppas på nästa pass då!

Godkväll. 

Idag fick jag som ni kanske redan listat ut sällskap på träningen. Det var faktiskt trevligt! Vi hade en fin och lugn tvåtimmarstur på vägarna runt Borlänge tillsammans. Positivt och trevligt snack hela vägen. Kanske är det som saknas för mig. Att slippa träna i min ensamhet ständigt och gro negativa tankar. 

Halvvägs in i passet så körde vi impulser, tio stycken om 12 stavtag vardera. Adam hann 3,5 stycken innan staven small av, han har lite tryck den grabben. Resten av passet fick han åka med en stav, det gick bra det också. 

Jag körde på mina swenor 4, tekniken var klassisk, på de två timmarna hann vi några hundra meter längre än 30 kilometer och klarade således med nöd & näppe skamgränsen på 15 km/h i snittfart. Skönt att bara åka i två timmar, tänkte att den där extra halvtimmen eller timmen inte skulle ge mig något mer än irritation och uppgivenhet. Timmar har jag kört genom åren, så att dra ner en aning på dessa nu gör nog inte något. 

Ha en fin fortsättning på torsdagskvällen!

2,35 h klassiskt

Hej hej. 

Idag har jag kört ett lugnt klassiskt pass i Falun. Jag åkte på mina Swenor 4 från Skuggarvet in till Lugnet, åtta varv runt rullskidbanan och sedan tillbaka tlll Skuggarvet igen. 

Då vi tyvärr har mörkt nästan dygnet runt såhär års så fick jag åka med pannlampa. Det funkar ändå rätt bra att åka med pannlampa, dessvärre var det dimmigt så det skrek om det idag, så sikten var cirka en meter fram. 

Jag körde tio stycken impulser under den första timmen, i övrigt var det bara lugn åkning. Kändes okej, men jag var rätt uttråkad och inte speciellt sugen att åka idag. Som tur är så dök min gamla träningskamrat Kalle Gräfnings upp på cykel halvvägs in i passet och följde med mig en stund. Dessutom kom min bror Jonatan och slog följe med mig den sista biten. Det var dagens räddning det. 

Siffror från passet: 2,35 timmar, 41,84 kilometer, 128 snittpuls och 870 höjdmeter. 

Stakintervaller på rullskidor

Före intervallerna

Efter intervallerna 

Ännu mer efter intervallerna 

Goder afton. 

Tog mig i kragen och begav mig ut på ett stakintervallpass efter jobbet idag. För att bryta mönster så körde jag idag på Elpex 3. 

Det blev en uppvärmning på 30 minuter till att börja med (svårt att börja med annat förvisso). Körde sedan 6 x 6 minuter med 2 minuter vila. Höll till borta vid Vallmora, Smedsbo och längs cykelbanan mellan Falun och Borlänge (den cykelbanan går ju också mellan Borlänge och Falun, men det säger man (jag) aldrig). 

Tyckte det kändes okej faktiskt. Jag kunde åtminstone ta ut mig på ett annat sätt än på tävlingen i söndags. Så förhoppningsvis var det dålig dagsform och trötthet som gjorde det. 

Medelfart och medelpuls per intervall:

1: 20,4 km/h - 165 bpm 

2: 24,2 km/h - 167 bpm

3: 24,5 km/h - 170 bpm

4: 21,5 km/h - 171 bpm

5: 23,1 km/h - 168 bpm

6: 22,3 km/h - 172 bpm

Totalt 1,45 timmar och 33 kilometer. Avslutade passet med lite TRX-styrka. Nu hoppas vi att jag är på rätt spår igen!